Hoppa till innehållet

Fenol

Från Wikipedia
Fenol
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namnBensenol
Övriga namnHydroxibensen, karbolsyra
Kemisk formelC6H5OH
Molmassa94,1112 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer108-95-2
SMILESOc1ccccc1
Egenskaper
Densitet1,07 g/cm³
Löslighet (vatten)84 g/l
Smältpunkt40,5 °C
Kokpunkt181,7 °C
Faror
Huvudfara
NFPA 704

2
3
0
COR
LD50650 mg/kg (hudexponering)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Fenol eller hydroxibensen, C6H5OH, är en kemisk förening bestående av en bensenring med en hydroxigrupp vid en av kolatomerna.

Fenol är starkt frätande och mycket giftig. Fenol kan lämna ifrån sig en vätejon från hydroxigruppen, och är därmed en svag syra. Det beror på att fenolatjonen som bildas stabiliseras av resonansformer som kan bildas med hjälp av bensenringen. Fenol är det enklaste ämnet i ämnesklassen fenoler.

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Fenol framställs industriellt genom kumenprocessen där man först reagerar bensen (C6H6) och propen (C3H6) i en Friedel-Crafts alkylering för att tillverka kumen (isopropylbensen). Kumen oxideras sen med syrgas vid 130 oC till fenol och aceton (C3H6O).

Fenol används bland annat för att tillverka bakelit, en av de första plasterna.

Medicinskt används ämnet för att lindra klåda och för balsamering av lik samt förr som desinfektionsmedel i utspädd lösning, karbolsyra eller karbolvatten.[1] Det kirurgiska ingreppet kemisk König använder fenol för att förstöra nagelbädden vid nageltrång.[2]

Fenol användes för avlivning i koncentrationslägren där karbolsyra injicerades direkt i hjärtmuskeln.[3]


En typ av fenol används också i solskyddsmedel för att absorbera UV-ljus (högsta tillåtna koncentration av Fenol-2-(2H-bensotriazol-2-yl)-4-metyl-6-(2- metyl-3-(1,3,3,3-tetrametyl-1-(trimetylsilyl)oxy)-disiloxanyl)propyl) är 15 % uttryckt som syra) [4] eller i högre koncentrationer för peeling.

I skumform används fenol som värmeisolering i byggnader. Fenol används också som ytbehandling på plywoodskivor, för användning för till exempel formsättning vid betonggjutning.

  • Ullmans Encyclopedia of Industrial Chemistry, Kirk-Otmer, böcker om kompositer och epoximaterial som finns på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg.