Hoppa till innehållet

Fennek

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Ökenräv” leder hit. För andra betydelser, se Ökenräv (olika betydelser).
Fennek
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljHunddjur
Canidae
SläkteVulpes, men se text
ArtFennek
V. zerda
Vetenskapligt namn
§ Vulpes zerda
AuktorZimmermann, 1780
Utbredning
Utbredningsområde.[1]
Synonymer
  • Fennecus zerda
  • Ökenräv
Hitta fler artiklar om djur med
Fennekens skall.
Fennek

Fennek (Vulpes zerda)[2], även kallad ökenräv, är en liten nattaktiv räv som förekommer i Sahara i Nordafrika. Fenneken är den minsta arten av hunddjuren. Dess päls, öron och njurfunktion är anpassade till höga ökentemperaturer och vattenbrist. Dessutom är dess hörsel tillräckligt känslig för att höra bytesdjur som rör sig under marken.

Arten placerades först i det egna släktet Fennecus, men den placeras idag i rävsläktet Vulpes.[3] Trots flera likheter mellan dessa taxon finns det även många signifikanta fysiska och ekologiska skillnader.[4] Det råder därför inte konsensus kring dess släktplacering.[1] Fennekens närmaste släkting är blanfordräven och det antas att båda arterna hade en gemensam förfader för 4 till 4,5 miljoner år sedan.[5] Ett antal underarter har beskrivits, men den kategoriseras idag som monotypisk.[6][7]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Fenneken är världens minsta nu levande hunddjur.[8] Den mäter 33–39 cm på längden (utan svans) och har en svanslängd på 13–25 cm.[7] Den genomsnittliga vikten är för honor 0,8 kg och för hannar 1,5 kg.[8] Den har ljust gulbrun päls och svart svansspets.[9] Trampdynorna är pälsklädda.[8] Öronen är mycket stora och hjälper att kyla ner kroppen.[8] Dess läten omfattar ylanden, morranden, gnällanden, skrik med mera.[8]

Fenneken förekommer i Nordafrikas ökenområden och på norra Sinaihalvön.[1]

Fenneken lever i ökenlandskap, främst i sanddyner med liten växtlighet.[1] Den lever i livslånga monogama förhållanden, ofta i familjegrupper med upp till 10 djur. Det förekommer också att flera familjer kan leva tillsammans.

Den gräver ut lyor med flera utgångar och en central yngelkammare som fodras med växtmaterial. Vanligen ligger lyan en meter under markytan.[10] Sandens fasthet spelar roll för lyans komplexitet. I lös sand har den ibland bara en ingång samt en 1 till 2,5 meter lång gång som slutar i en kammare. I kompakt sand kan lyan täcka en yta på 120 kvadratmeter, 15 ingångar och tunnlar som är upp till 10 meter långa.[10] Olika lyor kan ligga bredvid varandra och är ibland sammanlänkade.[7] Arten är nattaktiv och tillbringar dagen i lyan.[8]

Fenneken letar upp födan med hjälp av hörseln och äter smågnagare, ödlor, fåglar, ägg, insekter, frukt, löv, rötter med mera. Växtdieten är betydelsefull, eftersom fenneken sällan eller aldrig dricker, och mycket av vattenbehovet täcks av dess växtföda.[8] Liksom tamkatter leker fenneken ofta med bytet innan det är helt dött. Födan äts sällan på plats utan det bärs till lyan eller till något annat skyddat ställe.[11]

Fenneken markerar revir med urin och avföring.[8] Eventuellt sker detta året om; vissa auktoriteter (bland andra Curry-Lindahl) menar att det endast inträffar i samband med parningstiden[12].

Fortplantning och livslängd

[redigera | redigera wikitext]

Parningstiden infaller under januari till februari. Efter cirka 50 dagars dräktighet föder honan 2–4, mera sällan upp till 6 ungar. Ungarna diar i upp till 3 månader och blir könsmogna vid 6–9 månader. Arten får ungar högst en gång per år.[8] Under dräktigheten får honan som stannar i boet föda av hannen. Hannen deltar även i ungarnas uppfostring genom att erbjuda föda.[11]

Fennekens livslängd i naturen uppskattas vara upp till 10 år,[8] individer i fångenskap blev upp till 13 år gamla.[7] Arten undviker på grund av sitt kamouflage och sin goda hörsel de flesta predatorer, bara i enstaka fall har dokumenterats att en schakal, en strimmig hyena, en hund eller större ugglor fällt en fennek.[7]

Fenneken och människan

[redigera | redigera wikitext]

Ursprunget till djurets namn är ordet fanak eller fanaj som troligen kommer från det persiska språket. Det övertogs av araberna som فنك (fanak) och användes först som beteckning för olika pälsdjur och deras päls. Senare blev ordet namnet för ökenräven.[13] Artepitet zerda övertogs från ett berberspråk (Zimmermann skriver "barbarer").[14]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Efter att en hona fått ungar grävs boet ibland upp av lokalbefolkningen och ungarna säljs på marknader. Flera ungar blir sedan sällskapsdjur. Andra ungar matas och deras kött äts sedan som bushmeat eller det exporteras till regioner där hundkött ingår i maträtterna.[11]

De exakta populationssiffrorna är inte kända, men uppskattningar visar att djuret för närvarande inte är hotat av utrotning. Arten listas därför av IUCN som livskraftig (LC).[1] Fennekens päls är uppskattad av ursprungsbefolkningen i Nordafrika.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Fennec Fox, 7 september 2010.
  1. ^ [a b c d e f] Wacher, T., Bauman, K. & Cuzin, F. 2015 Vulpes zerda . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 18 februari 2023.
  2. ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.13, läst 2018-09-01.
  3. ^ ”FENNEC FOX (Fennecus zerda a.k.a. Vulpes zerda)”. The Animals at Wildworks. Arkiverad från originalet den 17 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090617055457/http://www.natureofwildworks.org/species.html#ffox. Läst 21 december 2009. 
  4. ^ Waltz, Donna Maria (7 februari 2008). ”The Desert Fox”. Waltz.net. http://www.waltz.net/fox.html. Läst 21 december 2009. 
  5. ^ Larivière, Serge (26 december 2002). Vulpes zerda (på engelska). Mammalian Species. American Society of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/714_Vulpes_zerda.pdf. Läst 7 januari 2012. 
  6. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Vulpes zerda (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  7. ^ [a b c d e] Claudio Sillero-Zubiri, Michael Hoffmann, David Whyte Macdonald (22 november 2004). ”Canids: Foxes, Wolves, Jackals and Dogs”. IUCN. sid. 205-209. http://www.carnivoreconservation.org/files/actionplans/canids.pdf. 
  8. ^ [a b c d e f g h i j] Rebecca Adams, Phil Myers (2004). Vulpes zerda (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Vulpes_zerda.html. Läst 21 januari 2010. 
  9. ^ Stuart, Chris; Stuart, Tilde (1997) (på engelska). Field Guide to the Larger Mammals of Africa. Kapstaden, Sydafrika: Struik Publishers. sid. 230. ISBN 1-86825-757-6 
  10. ^ [a b] Osborn, Dale J.; Ibrahim Helmy (1980). The Contemporary Land Mammals of Egypt (Including Sinai). Fieldiana Zoology (New Series) nr. 5. Field Museum of Natural History 
  11. ^ [a b c] Burton & Burton (2002). ”Fennec fox”. International Wildlife Encyclopedia. Marshall Cavendish. sid. 810-811 
  12. ^ Curry-Lindahl, Kai (1984). Afrikas däggdjur. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 206. ISBN 91-1-834122-5 
  13. ^ Garland Hampton Cannon, Alan S. Kaye: The Persian Contributions to the English Language. An Historical Dictionary. Otto Harrassowitz Verlag, Wiesbaden 2001. ISBN 3447045035
  14. ^ Eberhard August Wilhelm von Zimmermann: Geographische Geschichte des Menschen und der allgemein verbreiteten vierfüssigen Thiere. Weygandsche Buchhandlung, Leipzig 1780

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]