Hoppa till innehållet

Felix Dahn

Från Wikipedia
Felix Dahn
Född9 februari 1834[1][2][3]
Hamburg[1]
Död3 januari 1912[4][5][6] (77 år)
Wrocław[4]
Medborgare iHamburg
Utbildad vidMünchens universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
SysselsättningFörfattare[7][8], universitetslärare, diktarjurist, advokat, historiker[7], jurist, poet, biograf
ArbetsgivareMünchens universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Universitetet i Wrocław
Würzburgs universitet
MakaSophie Dahn-Fries
(g. 1858–1873, skilsmässa)
FöräldrarFriedrich Dahn
Constanze Dahn
Namnteckning
Redigera Wikidata

Julius Sophus Felix Dahn, född 9 februari 1834 i Hamburg, död 3 januari 1912 i Königsberg, var en tysk jurist, historiker och författare.

Dahn blev 1857 docent i München i tysk rätt, 1862 e.o. och 1865 ordinarie professor i Würzburg, 1872 professor i Königsberg samt 1888 professor i samma ämne i Breslau. Som vetenskaplig skriftställare utgav han en del privaträttsliga, rättsfilosofiska och i synnerhet rättshistoriska skrifter, bland vilka det stort anlagda verket Die Könige der Germanen (nio band, 1861-1902) som handlar om de germanska folkens äldsta kungadöme och dess historia till upplösningen av det Frankerriket. Av hans övriga historiska verk kan nämnas monografin Procopius von Cäsarea (1865), Westgothische Studien (1874), Langobardische Studien (1876), Urgeschichte der germanischen und romanischen Völker (fyra band, 1881–1890; i Wilhelm Onckens samling) och Geschichte der deutschen Urzeit (två band, 1883–1888; i Arnold Hermann Ludwig Heeren och Friedrich August Ukerts samling), omfattande tiden till 814.

Mot hans historiska författarskap har anmärkts, att det saknar koncentration och överskådlighet. Som skönlitterär författare har han utvecklat stor produktivitet: romaner, episka dikter, historiska skådespel, lustspel, operatexter, ballader, lyrik m.m. Hans nationella hänförelse är större än hans poetiska begåvning. Han rörde sig helst med gammalgermanskt stoff, men tyckes trots sina grundliga studier sakna sinne för medeltidens väsen och psykologi. Mest känt och sannolikt även bäst skrivet av hans skönlitterära arbeten är den historiska romanen Ein Kampf um Rom (1876), som inte helt saknar den folkliga epopéns grandiosa läggning. Under kriget 1870-1871 författade han en stor mängd patriotiska sånger. Åren 1890-1895 utgav han i fem band sina vidlyftiga Erinnerungen.

Böcker på svenska

[redigera | redigera wikitext]
  • En strid om Rom: historisk roman (Ein Kampf um Rom) (okänd översättare, Bonnier, 1882)
  • Felicitas: historisk roman från folkvandringarnas tidehvarf (okänd översättare, Bonnier, 1884)
  • Nunnekriget i Poitiers: historisk roman från folkvandringarnas tid (översättning A. F., Bille, 1886)
  • Trogen till döden: berättelse från Karl den stores tid (översättning E. K. K., Köping: M. Barkéns förlagsbokhandel, 1888)
  • Bissula: historisk roman från folkvandringarnes tidehvarf: 378 efter Kr. (översättning M. A. Goldschmidt, Bille, 1889)
  • Korsfararne: berättelse från det 13:e århundradet (översättning Gust. Åsbrink, Hierta, 1894)
  • Julianus affällingen : historisk roman (okänd översättare, Bonnier, 1894)
  • Från Chiemgau: historisk roman från folkvandringarnes tid (år 596 efter Kristus) (okänd översättare, Beijer, 1897)
  • Trogen in i döden: berättelse från Karl den stores tid (översättning Alfred Victorin, Björck & Börjesson, 1904)
  • Felicitas: historisk roman från den germanska folkvandningen (översättning Emma Örnulf, B. Wahlström, 1913)
  1. ^ [a b] Dahn, Julius Sophus Felix, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Felix-Dahntopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6s2012z, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Dahn, Julius Sophus Felix, Encyclopædia Britannica volym 30, 1922.[källa från Wikidata]
  5. ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Dahn,_Felix, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ filmportal.de, Filmportal-ID: 92698fc28009429d99ca7b8912389ed7, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] abART, abART person-ID: 117727, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]