Europamästerskapet i fotboll 1968
Utseende
Evenemangsfakta | |||
---|---|---|---|
Datum | 5–10 juni 1968 | ||
Arrangör | Uefa och FIGC | ||
Värdnation | Italien | ||
Arenor | 3 arenor i 3 orter | ||
Deltagare | |||
Nationer | 4 | ||
Statistik | |||
Matcher | 5 | ||
Mål | 7 (1,4 per match) | ||
Publik | 299 233 (59 847 per match) | ||
Flest mål | Dragan Džajić (2 mål) | ||
Mästare | Italien (1:a titeln) | ||
Finalist | Jugoslavien | ||
Trea | England | ||
Fyra | Sovjetunionen | ||
| |||
|
Europamästerskapet i fotboll 1968 var den tredje upplagan av Europamästerskapet i fotboll. Slutspelet spelades i Italien den 5 juni till 10 juni 1968. Till denna upplaga hade turneringen omorganiserats från "Europacupen för landslag" till Europamästerskapet. Man hade även infört ett gruppspel i kvalificeringsomgångarna. Fyra lag deltog i slutspelet i Italien, där man spelade semifinaler, match om tredjepris samt final. Värdlandet bestämdes efter kvalturneringen, varför även Italien var tvunget att kvalificera sig.[1]
Kvalspel
[redigera | redigera wikitext]Kvalificerade nationer
[redigera | redigera wikitext]- England
- Italien (värdnation)
- Jugoslavien
- Sovjetunionen
Arenor
[redigera | redigera wikitext]- Stadio San Paolo, Neapel - Kapacitet: 72 800
- Stadio Comunale, Florens - Kapacitet: 47 000
- Stadio Olimpico, Rom - Kapacitet: 86 500
Slutspel
[redigera | redigera wikitext]Slutspelsträd
[redigera | redigera wikitext]Semifinaler | Final | ||||||
Italien (SS) | 0 | ||||||
Sovjetunionen | 0 | ||||||
Italien (om) | 1 (2) | ||||||
Jugoslavien | 1 (0) | ||||||
Bronsmatch | |||||||
Jugoslavien | 1 | England | 2 | ||||
England | 0 | Sovjetunionen | 0 |
Semifinaler
[redigera | redigera wikitext]5 juni 1968 | Italien | (e.fl.) | 0 – 0Sovjetunionen | Stadio San Paolo | ||
18:00 UTC 1 |
(0 – 0) Rapport |
Neapel Publik: 68 582 Domare: Kurt Tschenscher (Västtyskland) |
||||
Italien vidare efter slantsingling
5 juni 1968 | Jugoslavien | 1 – 0 | England | Stadio Artemio Franchi | ||
21:15 UTC 1 |
Dragan Džajić 86′ |
(0 – 0) Rapport |
Florens Publik: 21 834 Domare: José María Ortiz de Mendíbil (Spanien) |
|||
Bronsmatch
[redigera | redigera wikitext]8 juni 1968 | England | 2 – 0 | Sovjetunionen | Stadio Olimpico | ||
15:00 UTC 1 |
Bobby Charlton 39′ Geoff Hurst 63′ |
(1 – 0) Rapport |
Rom Publik: 68 817 Domare: István Zsolt (Ungern) |
|||
Final
[redigera | redigera wikitext]8 juni 1968 | Italien | (e.fl.) | 1 – 1Jugoslavien | Stadio Olimpico | ||
21:15 UTC 1 |
Angelo Domenghini 80′ |
(0 – 1) Rapport |
39′ Dragan Dzajic |
Rom Publik: 68 817[2] Domare: Gottfried Dienst (Schweiz) |
||
- Omspel
10 juni 1968 | Italien | 2 – 0 | Jugoslavien | Stadio Olimpico | ||
21:15 UTC 1 |
Luigi Riva 12′ Pietro Anastasi 31′ |
(2 – 0) Rapport |
Rom Publik: 32 866[3] Domare: José María Ortiz de Mendíbil (Spanien) |
|||
Målskyttar
[redigera | redigera wikitext](Endast slutspel)
2 mål
1 mål
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Lars-Ove Johansson (8 juni 2012). ”EM genom tiderna” (på svenska). Göteborgsposten. http://www.gp.se/sport/fotboll/em-genom-tiderna-1.728780. Läst 22 juni 2018.
- ^ https://web.archive.org/web/20000817032136/http://www.euro2000.org/en/replay/1968/itayug/0,1068,,00.html
- ^ https://web.archive.org/web/20000829044745/http://www.euro2000.org/en/replay/1968/itayug2/0,1068,,00.html
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- ”RSSSF”. http://www.rsssf.com/tables/68e.html. Läst 18 juni 2011.
|