Hoppa till innehållet

Elsa Björkman-Goldschmidt

Från Wikipedia
Elsa Björkman-Goldschmidt
FöddElsa Andrea Elisabeth Björkman
16 april 1888
Linköpings församling[1][2], Sverige
Död6 april 1982 (93 år)
Engelbrekts församling[1][2], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3][4]
kartor
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
Utbildad vidKungliga Akademien för de fria konsterna
SysselsättningFörfattare, journalist, konstnär
MakeWaldemar Goldschmidt
Redigera Wikidata

Elsa Andrea Elisabeth Björkman-Goldschmidt, född 16 april 1888 i Linköping, död 6 april 1982 i Engelbrekts församling i Stockholm, var en svensk författare, journalist och konstnär (grafiker).

Hon var dotter till överste Fredrik Björkman och Maria Heyman samt från 1921 gift med överläkare Waldemar Goldschmidt.

Björkman-Goldschmidt studerade vid Konstakademiens etsningsskola 1909–1910 samt grafiska studier i Brügge 1910–1911 och under resor till Italien. Förutom Sverige medverkade hon i utställningar i bland annat Oslo, Leipzig, Wien, Paris, Rom och San Francisco. Som grafiker arbetade hon med etsning, träsnitt och litografi. Hennes konst har betecknats som en grafisk motsvarighet till sekelskiftets stämningsmåleri.

Hon var svensk Röda Korset-delegat i Ryssland 1916–1918 och föreståndare för Rädda Barnens verksamhet i Wien 1919–1924. Hon arbetade som journalist i Wien 1928–1938. Björkman-Goldschmidt var ledamot av Samfundet De Nio från 1950 och redaktör för Svensk litteraturtidskrift 1958. Björkman-Goldschmidt var nära vän med poeten och konstnären Harriet Löwenhjelm och blev utsedd av Löwenhjelm att förvalta hennes litterära och konstnärliga kvarlåtenskap. Detta resulterade i att Björkman-Goldschmidt medverkade till utgivandet av Löwenhjelms dikter och brev samt skrev den första biografin[5] om Harriet Löwenhjelm. Björkman-Goldschmidt är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[6]

Björkman-Goldschmidt är representerad vid Moderna Museet,[7] Uppsala universitetsbibliotek,[8] Göteborgs konstmuseum, Dresdens museum och på Albertina i Wien.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Elsa Brändström 1932
  • Det var i Wien 1944
  • Elsa Brändströms liv och gärning i sammandrag 1945
  • Donaurapsodi 1945
  • Harriet Löwenhjelm 1947
  • Wien vaknar 1949
  • Jag begär efterlysning 1951
  • Brev och dikter, Harriet Löwenhjelm med teckningar av författarinnan, 1952.
  • Söder om solen 1953
  • Följ med till Wien 1959
  • Jag minns det som i går 1962
  • Vad sedan hände 1964
  • Den värld jag mött 1967
  • Vägen till Villagatan 1976
  • "Es geschah in Wien. Erinnerungen von Elsa Björkman-Goldschmidt", Wien 2007 (Hg.: Renate Schreiber)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 22 mars 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] lsa Andrea Elisabeth Björkman-Goldschmidt 1888-04-16 — 1982-04-06 Författare, journalist, hjälparbetare, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: ElsaBjorkmanGoldschmidt, läst: 2 juni 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 5 mars 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Björk, ELSA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 april 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris
  6. ^ Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.68 ISBN 91-88016-69-2
  7. ^ Moderna Museet
  8. ^ Uppsala universitetsbibliotek

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elsa_Björkman-Goldschmidt&oldid=56167644”