Hoppa till innehållet

Ebba Busch

Från Wikipedia
(Omdirigerad från EBT)
Ebba Busch

Ebba Busch, 2022.
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
18 oktober 2022
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ulf Kristersson
Företrädare Morgan Johansson
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
18 oktober 2022
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ulf Kristersson
Företrädare Karl-Petter Thorwaldsson
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
18 oktober 2022
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ulf Kristersson
Företrädare Khashayar Farmanbar
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
25 april 2015
Företrädare Göran Hägglund
Mandatperiod
2018–2022
2022–2026
Valkrets Västra Götalands läns östra[1]
Uppdrag i riksdagen
Aktuella uppdrag[2]
ordinarie ledamot
ledamot i utrikesnämnden (2018–)
ledamot i krigsdelegationen (2018–)
Tid i befattningen
2010–2015
Född Ebba-Elisabeth Busch-Christensen[3]
11 februari 1987 (37 år)
Gamla Uppsala församling, Uppsala län, Sverige Sverige
Politiskt parti Kristdemokraterna
Alma mater Uppsala universitet
Yrke Politiker, PR-konsult
Make Niklas Thor (2013–2020)
Barn 2

Ebba Busch, mellan 2013 och 2020 känd som Ebba Busch Thor, egentligen Ebba-Elisabeth Busch,[4] ursprungligen Busch-Christensen, född 11 februari 1987 i Gamla Uppsala församling i Uppsala,[5] är en svensk politiker (kristdemokrat). Sedan den 25 april 2015 är hon partiledare för Kristdemokraterna och sedan 2022 även energi- och näringsminister samt vice statsminister (statsministerns ställföreträdare) i regeringen Kristersson.[6][7]

Hon var kommunalråd i Uppsala kommun åren 2010–2015.[8]

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Busch är uppvuxen i Gunsta utanför Uppsala. Hon gick i Livets Ords grundskola[9] och därefter gymnasiet i Katedralskolan i Uppsala. Hennes politiska engagemang väcktes av den negativa erfarenhet som hennes mormor haft med hemtjänsten.[10]

Ebba Busch har bedrivit akademiska studier i freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet[11] och har arbetat fem säsonger som utomhusmålare.[12] 2007–2008 bodde hon i Bryssel och praktiserade (stagiaire) i Europaparlamentet hos den kristdemokratiske europaparlamentarikern Lars Wohlin. Hon har även arbetat som PR-konsult i Stockholm.[13]

Politisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år

[redigera | redigera wikitext]

Ebba Busch var kommunpolitisk sekreterare åt Kristdemokraternas kommunalråd Gustaf von Essen under mandatperioden 2006–2010 i Uppsala kommun. År 2009 blev von Essen sjukskriven och Busch tog i praktiken över som vikarierande kommunalråd och förhandlade detta års budget.[14]

Busch var vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) åren 2008–2011.[10]

Kommunalråd i Uppsala (2010–2015)

[redigera | redigera wikitext]
Ebba Busch och Jean-Claude Juncker under det europeiska partiet EPP:s kongress i Madrid i oktober 2015.

I maj 2010 beslutade Kristdemokraterna i Uppsala att utse Ebba Busch till kommunalråd på halvtid tillsammans med Gustaf von Essen, med ansvar för äldrefrågor samt demokrati och integration.[15] Med sina 23 år var hon den yngsta person som dittills valts på denna post.[16][17]

Inför valet till kommunfullmäktige i Uppsala 2010 föreslog Kristdemokraternas nomineringskommitté att Busch skulle stå på tredje plats på valsedeln, som skulle toppas av kommunalrådet von Essen.[18] Ungdomsförbundets ordförande Charlie Weimers, som saknade rösträtt i Uppsalas lokalavdelning, skrev att han tyckte att KD Uppsala borde placera Busch högst upp på listan.[19] Nomineringsstämman röstade för Busch, med röstsiffrorna 26 för Busch, 24 för von Essen och en blank röst.[20][21] I valet fick Busch 1 679 personröster vilket var betydligt fler än von Essen som fick 220.[22]

Busch gjorde ett flertal uttalanden i nyhetsmedia hösten 2010 angående det som hon uppfattade som otydligt ledarskap från Kristdemokraternas dåvarande partiledare Göran Hägglund. Inför det extra rikstinget i januari 2012 gav hon sitt stöd till Mats Odells kandidatur som partiledare och hon kandiderade själv till posten som förste vice partiordförande – en omröstning hon förlorade mot sittande vice ordföranden Maria Larsson.[23] I september 2013 valdes hon in i partistyrelsen.[24]

År 2013 var hon en av de politiker vars yrkesliv skildrades i SVT:s dokumentärserie Kommunpampar.[17]

Inför Europaparlamentsvalet i Sverige 2014 valdes Busch att företräda Kristdemokraterna på valsedelns andra plats.[25]

Busch toppade Kristdemokraternas valsedel i kommunvalet i Uppsala 2014.[26] Hon fick med 2 477 personröster fler kryss än någon annan politiker vid Uppsalas val till kommunfullmäktige.[27] Från och med den 1 januari 2015, då de nya kommunalråden för mandatperioden 2014–2018 tillträdde sina tjänster, var hon det kommunalråd i Uppsala kommun med näst flest tjänsteår.[28] Efter Alliansens förlust vid valet 2014 blev hon kommunalråd i opposition, en position som hon 2015 lämnade när hon blev partiledare.[10]

Partiledare (2015–)

[redigera | redigera wikitext]
Ebba Busch under valrörelsen 2018. Flera framträdanden gjordes med alliansledarna.
Se även: Kristdemokraternas partiledarval 2015

I januari 2015 aviserade Göran Hägglund sin avgång som partiledare för Kristdemokraterna. Valberedningen nominerade då kandidater till hans efterträdare, däribland Ebba Busch. Den 13 mars 2015 föreslog en enig valberedning Ebba Busch som ny partiledare, partiets fjärde sedan grundandet.[29] Den 25 april 2015 valdes hon enhälligt till partiledare, och tillträdde ämbetet samma dag.[30]

Mandatperioden 2014–2018

[redigera | redigera wikitext]

Under Buschs ledning har partiet tenderat att röra sig högerut. I oktober 2015 beslutade partiet att lämna Decemberöverenskommelsen, i strid med övriga tre Allianspartier. Överenskommelsen hade uppkommit i december 2014 efter regeringskrisen 2014 och bestod i att Allianspartierna gått med på att rösta igenom de budgetar som regeringen Löfven I skulle lösa fram under mandatperioden 2014–2018.[31]

Den 26 juli 2017 meddelade Busch och övriga partiledare för Allianspartierna att de, mot bakgrund av IT-skandalen på Transportstyrelsen, avsåg väcka misstroendeförklaring mot Peter Hultqvist (försvarsminister), Anna Johansson (infrastrukturminister) och Anders Ygeman (inrikesminister). Även Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson stödde misstroendeförklaringarna. Sedan Johansson och Ygeman därefter avgått från sina poster, var det bara Hultqvist kvar som riskerade misstroendeförklaring.[32] Den 15 september 2017 avgjordes frågan, där bland andra Kristdemokraterna under Busch ledning röstade för förslaget. Emellertid valde de två Allianspartierna Centerpartiet och Liberalerna att inte längre stödja misstroendeförklaringen, varpå Hultqvist kunde sitta kvar som försvarsminister.[33]

Under våren 2018 kritiserade Busch Centerpartiets beslut att, tillsammans med regeringen Löfven I och Vänsterpartiet, rösta för den kontroversiella gymnasielagen om att ensamkommande från Afghanistan som fått beslutet att de inte har giltiga asylskäl ska få en ny chans att få uppehållstillstånd i Sverige om de börjar studera.[34][35]

Riksdagsvalet 2018

[redigera | redigera wikitext]
Busch håller tal under det europeiska partiet EPP:s kongress i Helsingfors i november 2018.

Under valrörelsen inför riksdagsvalet den 9 september 2018 drev Busch bland annat frågan om att förstatliga landstingen, med avsikt att effektivisera och göra sjukvården mer jämlik i landet.[36][37] I september 2018 presenterade hon även ett förslag om att bilda nya regionala behandlingscenter särskilt inriktade på patienter med astma, kol, psykiska sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar och diabetes – enligt samma modell som befintliga regionala cancercenter.[38]

Efter att Kristdemokraterna i många opinionsmätningar under mandatperioden 2014–2018 legat under 4%-spärren (i juni 2018 på 2,4 procent i Sifos mätning), valspurtade man och slutade som sjätte största parti med valresultatet 6,3 procent[39][40] – ett valresultat som var partiets högsta sedan 2006 och det femte högsta i partiets historia.[41] Busch retoriska förmåga och insatser i partiledardebatterna i SVT och TV4 under de sista dagarna innan valet sägs ha varit en starkt bidragande orsak till detta.[42] I flera mätningar efter partiledardebatterna utnämndes hon av tittarna till näst bäst efter Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.[43][44]

Busch toppade Kristdemokraternas valsedel i flertalet valkretsar och valdes in i riksdagen för Västra Götalands läns östra valkrets.

Mandatperioden 2018–2022

[redigera | redigera wikitext]

Den 14 november 2018 röstade riksdagen om förslaget att utse Ulf Kristersson till statsminister i en regering med Moderaterna och Kristdemokraterna, där Busch hade blivit vice statsminister. Omröstningen resulterade i 195 nej-röster mot 154 ja-röster, efter att Allianspartierna Centerpartiet och Liberalerna följt de rödgröna partiernas linje att rösta emot, medan Sverigedemokraterna röstade för förslaget. Detta var första gången någonsin som en talmans förslag till statsminister inte godkänts av riksdagen.[45] Senare under november höll Busch ett tal där hon vädjade till Centerpartiet och Liberalerna att komma "hem till alliansen" och acceptera Kristersson som statsminister.[46]

Regeringskrisen 2021

[redigera | redigera wikitext]
Ebba Busch i riksdagens talarstol under regeringskrisen 2021 och strax före statsministeromröstningen den 7 juli samma år.

Under regeringskrisen i Sverige i juni 2021 gav riksdagens talman Andreas Norlén moderatledaren Ulf Kristersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering.[47] I en sådan regering var KD tänkt att ingå. Två dagar senare meddelade Kristersson att han gav upp försöken då han inte lyckats få med sig de 175 riksdagsmandat som krävts.[48] "Den politiska grunden för att ge Sverige en ny regering och för att kunna styra Sverige det kommande året finns, men matematiken finns inte", sa Ebba Busch.[49]

Den 24 november 2021 röstade riksdagen om att utse Magdalena Andersson (S) till Sveriges statsminister. Kristdemokraterna röstade nej. [50]

Mandatperioden 2022–2026

[redigera | redigera wikitext]

I riksdagsvalet 2022 minskade stödet för Kristdemokraterna från 6,3% till 5,34%. Trots detta röstade riksdagen fram talman Andreas Norléns förslag, Ulf Kristersson (M), till statsminister den 17 oktober 2022. Bakgrunden till Kristerssons regering är det avtal som slöts av samarbetspartierna Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna den 14 oktober 2022. Avtalet kom att kallas Tidöavtalet. Ebba Busch blev återigen invald som ledamot av Sveriges riksdag.

Energi- och näringsminister och vice statsminister

[redigera | redigera wikitext]
Näringsminister Ebba Busch (KD) utanför Riksdagen på väg till Näringsdepartementet för överläggningar kring EU-lagen om företagsansvar, CSDDD, i mars 2024.

Ebba Busch utsågs till Energi- och näringsminister av statsminister Ulf Kristersson den 18 oktober 2022. I samband med detta utsågs även Busch till vice statsminister och statsministerns ställföreträdare.[51][7] Hon tillträdde ämbetet tillträdde den 18 oktober 2022 och efterträdde Morgan Johansson (S) på posten. Det är första gången som Ebba Busch utsetts till statsråd.[52][53]

Politiska ställningstaganden

[redigera | redigera wikitext]
 Den här artikeln eller avsnittet tycks innehålla originalforskning eller ostyrkta slutsatser. (2023-02)
Motivering: Se diskussionssidan
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Ebba Buschs politiska hjärtefrågor anses vara äldrefrågor, sjukvård, antibyråkrati och sänkta skatter.[enligt vem?] Hennes viktigaste fråga är gränsdragningen mellan politikens inflytande kontra civilsamhällets självbestämmanderätt.[54]

Hälso- och sjukvård

[redigera | redigera wikitext]

Sedan valrörelsen 2018 har Busch drivit frågan om att förstatliga landstingen, med avsikt att effektivisera och göra sjukvården mer jämlik i landet.[36] En annan politisk fråga som hon drivit är återinförande av den så kallade "kömiljarden" i syfte att minska vårdköerna. "Kömiljarden" innebär att de landsting som uppfyller tidsgränserna i vårdgarantin belönas med extra resurser.[55] Busch önskar bilda nya regionala behandlingscenter särskilt inriktade på patienter med astma, kol, psykiska sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar och diabetes enligt samma modell som befintliga regionala cancercenter.[38]

I frågan om den nuvarande svenska abortlagstiftningen har Busch menat att hon står bakom den,[56][57] men har fört debatt i abortfrågan gällande foster som överlever abort.[58] Under en debatt i Uppsala 2009 sa Busch att hon personligen har "svårt att se abort som en mänsklig rättighet",[59] vilket hon även påtalade år 2015.[60] Busch vill ha samvetsfrihet för personal som vägrar att utföra aborter.[61]

Feminism

[redigera | redigera wikitext]

Med ordet "Genusflum"[62] har Busch argumenterat emot långtgående genuspedagogik.[63] Resonemanget har varit att det behövs en "ny slags feminism" som handlar om kvinnors ökande sjukskrivningstal snarare än vilka leksaker barn leker med på förskolan.[64][65] "Borgerlig feminism" är ett annat ord[66] hon använt när hon argumenterat mot kvotering och för en fri föräldraförsäkring där familjen själv kan välja hur ledighetsveckorna ska fördelas.[67]

Lag och ordning

[redigera | redigera wikitext]

I frågan om sexualbrott har Busch argumenterat för höjda straff och anser att utländska män som döms för sådana brott bör utvisas.[68]

Energipolitik

[redigera | redigera wikitext]

Planerna på att avveckla Ringhals kärnkraftverk har Busch varit emot och i stället argumenterat för bygga fler kärnkraftverk i syfte att motverka den globala uppvärmningen.[69] Vidare är Busch emot att införa en flygskatt och emot höjd bensinskatt.[70][71]

Migrationspolitik

[redigera | redigera wikitext]

Busch har kritiserat den kontroversiella gymnasielagen, som gav ensamkommande från Afghanistan, som fått beslutet att de inte har giltiga asylskäl, en ny chans att få uppehållstillstånd i Sverige om de börjar studera.[35] Hon är för anhöriginvandring för den närmsta familjen.[72] Hon har vidare argumenterat emot att tillåta böneutrop.[73]

Utrikespolitik

[redigera | redigera wikitext]

Busch är positiv till frihandel och stöder EU-samarbetet, men anser att subsidiaritetsprincipen ska värnas och är emot ökad överstatlighet inom sociala frågor och att ge EU beskattningsrätt.[74] Turkiskt medlemskap i EU anser hon ska förkastas.[75]

Busch har kritiserat utrikesminister Margot Wallströms hållning gentemot Israel och hantering av Israel-Palestinakonflikten, med argumentet att Wallström varit för ensidig och debatterat för Palestina snarare än agerat som en diplomat.[76] Hon önskar flytta den svenska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem och var positiv till USA:s beslut att flytta sin ambassad dit 2017.[77][78]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Buschs far kommer från Norge[79] och hon har dubbelt medborgarskap[80]. Vidare är hon medlem i Svenska kyrkan.[81]

År 2013 gifte sig Busch med Niklas Thor, fotbollsspelare i IK Sirius. I december 2019 meddelade paret att de ansökt om skilsmässa.[82] Tillsammans fick de en son 2015 och en dotter 2017.[83][84] Hon använde under äktenskapet namnet Ebba Busch Thor, men blev aldrig folkbokförd under detta namn.[85][86]

Fastighetsaffären och domen för grovt förtal

[redigera | redigera wikitext]

Hösten 2020 köpte Busch ett hus av en äldre man. Säljaren ångrade sig och menade att han inte förstod att han sålt huset efter att han erhållit handpenning. Busch menade att mannens reaktion berodde på påtryckningar från personer i hans omgivning och valde att gå till rätten. Busch och motparten ingick förlikning 8 oktober 2021, vilken stadfästes i dom den 18 oktober 2021. Senare överklagade motparten stadfästelsesdomen till Svea hovrätt, som nekade prövningstillstånd den 9 februari 2022, varför den stadfästa förlikningen står sig.

När Busch i februari 2021 beskrev sin version av skeendet i ett inlägg på Facebook, nämnde hon också ett allvarligt brott som säljarens juridiska ombud, Johann Binninge, blivit dömd för.[87] Detta ledde till en anmälan om grovt förtal, men innan hon hann bli åtalad accepterade hon ett strafföreläggande om villkorlig dom och dagsböter. Samtidigt sa hon: "Jag anser mig vara oskyldig till detta, men jag har i dag erkänt brott för att få möjlighet att kunna sätta punkt för detta och att jag inte har tid att utgöra det juridiska prejudikat som i dag saknas".[88][89] I september 2021 meddelades att Busch skulle betala ett skadestånd till Binninge.[90] Fastighetsaffären och förtalsprocessen blev vida omtalade i medier under det år då de pågick, samtidigt som förtroendet för Busch sjönk under samma period.[91] Den kristdemokratiske riksdagsledamoten Lars Adaktusson kritiserade Busch och uttryckte "oro för situationen" efter strafföreläggandet.[92]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri från tiden som partiordförande (2015-)

[redigera | redigera wikitext]
  • Busch i Almedalen 2015
    Busch i Almedalen 2015
  • Busch i Almedalen 2016
    Busch i Almedalen 2016
  • Busch, 2016.
    Busch, 2016.
  • Busch i Almedalen 2017
    Busch i Almedalen 2017
  • Busch i Almedalen 2018
    Busch i Almedalen 2018

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Protokoll 2018/19:1 Måndagen den 24 september (§ 2; invald under namnet Ebba Busch Thor), Sveriges riksdags webbplats. Läst 17 september 2021.
  2. ^ Ebba Busch (KD), Sveriges riksdags webbplats. Läst 17 september 2021.
  3. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  4. ^ ”Ebba-Elisabeth Busch i folkbokföringen”. Arkiverad från originalet den 11 februari 2015. https://archive.is/20150211221048/http://www.upplysning.se/person/data/?id=525776fc-61e3-c859-fc62-632aaebb2396. Läst 28 november 2014. 
  5. ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Busch-Christensen, Ebba-Elisabeth
  6. ^ BjörkmanText, Fredrik (18 oktober 2022). ”Klart: De blir ministrar i Ulf Kristerssons regering”. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/klart-de-blir-ministrar-i-ulf-kristerssons-regering/. Läst 18 oktober 2022. 
  7. ^ [a b] Oscarsson, Tea; Kudo, Per; Hultman, Alexander; Mellgren, Fredrik; Nilsson, Erik; Lindholm, Amanda; Thurfjell, Karin (18 oktober 2022). ”Här är Kristerssons regering – hela listan”. svd.se. https://www.svd.se/a/RGGo1r/de-blir-nya-ministrar-i-kristerssons-regering-hela-listan. Läst 22 oktober 2022. 
  8. ^ Ebba Busch har valts till ny KD-ledare i Dagens Nyheter, läst den 25 april 2014
  9. ^ ”Ebba Busch Thor invald”. Aftonbladet. 27 september 2013. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17553718.ab. 
  10. ^ [a b c] ”Ebba Busch Thor: ’Min mormors dåliga möte med hemtjänsten väckte mitt politiska engagemang” Arkiverad 12 november 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Metro. Läst 5 september 2018.
  11. ^ Mats J Larsson (8 juli 2012). ”Ledarkampen drev KD högerut”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/ledarkampen-drev-kd-hogerut. 
  12. ^ ”Nu är de redo att ta över KD-ledarposten”. Expressen:. 23 februari 2015. http://www.expressen.se/nyheter/dokument/nu-ar-de-redo-att-ta-over-kd-ledarposten/. 
  13. ^ ”Människor har rätt till självbestämmande”. 23 februari 2015. http://www.europaportalen.se/2014/04/manniskor-har-ratt-till-sjalvbestammande. 
  14. ^ Inger Nilsson (30 april 2009). ”Hon tänker förnya KD”. Uppsalatidningen. Arkiverad från originalet den 4 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150204102641/http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/5498/page/7. 
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Upsala Nya Tidning. 21 oktober 2010. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101023183525/http://www.unt.se/uppsala/uppsalas-nya-styre-1083516.aspx. Läst 25 oktober 2010. 
  16. ^ Felicia Sværen (1 maj 2010). ”Nu är hon Sveriges yngsta kommunalråd”. Världen Idag. Arkiverad från originalet den 4 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150204102035/http://www.varldenidag.se/nyhet/2010/05/01/Nu-ar-hon-Sveriges-yngsta-kommunalrad/. Läst 4 februari 2015. 
  17. ^ [a b] ”Lär känna Ebba Busch”. Sveriges Television. 29 augusti 2013. http://www.svt.se/kommunpampar/lar-kanna-ebba-busch-i-kommunpampar. 
  18. ^ ”Gustaf von Essen får förnyat förtroende”. http://segersam.blogspot.se/2010/02/gustaf-von-essen-far-fornyat-fortroende.html. Läst 3 februari 2015. 
  19. ^ Charlie Weimers. ”Ebba Busch for Mayor!”. https://weimers.wordpress.com/2010/02/11/ebba-busch-for-mayor/. Läst 11 februari 2010. 
  20. ^ ”Ebba Busch förstanamn i Uppsala”. http://segersam.blogspot.se/2010/02/ebba-busch-forstanamn-i-uppsala.html. Läst 2 januari 2015. 
  21. ^ ”Busch i täten för kristdemokrater”. Upsala Nya Tidning. 10 februari 2013. Arkiverad från originalet den 3 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150203218639/http://unt.se/uppland/uppsala/busch-i-taten-for-kristdemokrater-312641.aspx. Läst 3 februari 2015. 
  22. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Uppsala - Personröster”. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/03/80/personroster.html. Läst 29 september 2010. 
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Världen Idag. 5 februari 2014. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150829500515/http://www.varldenidag.se/nyhet/2012/01/28/LIVE-Kristdemokraternas-extra-riksting-har-startat/. Läst 4 februari 2015. 
  24. ^ ”Fem nya personer i partistyrelsen”. Kristdemokraterna. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402124752/https://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Ny-partistyrelse-vald/. Läst 14 mars 2015. 
  25. ^ ”Val till Europaparlamentet - Personröster”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 28 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140528101643/http://www.val.se/val/ep2014/slutresultat/E/rike/personroster.html. Läst 30 maj 2014. 
  26. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Uppsala - Valsedlar”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 23 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150323171118/http://www.val.se/val/val2014/valsedlar/K/kommun/03/80/valsedlar.html#id0068. Läst 13 september 2014. 
  27. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Uppsala - Personröster”. Valmyndigheten. 2014. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/K/kommun/03/80/personroster.html. Läst 23 september 2014. 
  28. ^ ”Kommunalråd”. Uppsala Kommun. https://www.uppsala.se/kommunalrad/. Läst 9 februari 2015. 
  29. ^ ”Kristdemokraterna - Ebba Busch Thor föreslås som ny partiledare”. kristdemokraterna.se. Arkiverad från originalet den 16 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150316094538/https://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Ebba-Busch-Thor-foreslas-som-ny-partiledare/. Läst 11 oktober 2015. 
  30. ^ ”Ebba Busch Thor föreslås som ny partiledare”. Kristdemokraterna. Arkiverad från originalet den 16 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150316094538/https://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Ebba-Busch-Thor-foreslas-som-ny-partiledare/. Läst 14 mars 2015. 
  31. ^ Kristdemokraternas riksting på Sveriges television kl 12:46 den 9 oktober 2015.
  32. ^ Gustafson, Linnea & Hedenmo, Fanny (27 juli 2017). "Här är Löfvens nya regering – Ygeman och Johansson får gå". SVT. Läst 27 juli 2017.
  33. ^ Juhlin, Johan. ”Hultqvist sitter kvar – L och C backar om misstroendeförklaring”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/l-ska-ge-besked-om-forsvarsministern. Läst 15 september 2017. 
  34. ^ Sundberg, Marit (25 april 2018). ”Centerpartiet säger ja till regerigens lagförslag om unga ensamkommande”. SVT. Läst 5 augusti 2018.
  35. ^ [a b] Zetterman, Jacob (24 april 2018). ”Busch Thor kritiserar C-beslut om ensamkommande”. Dagen. Läst 10 september 2018.
  36. ^ [a b] Jacobsson, Alexander (9 augusti 2018). ”Ebba Busch Thor: ’All sjukvård ska vara statens ansvar’”. SVT. Läst 9 augusti 2018.
  37. ^ TT (9 augusti 2018). ”KD vill lägga ned landstingen snabbt”. Dagens Industri. Läst 9 augusti 2018.
  38. ^ [a b] Lindstam, Martin (5 september 2018). ”KD-förslag: Regionala center för fem sjukhusgrupper”. SVT. Läst 5 september 2018.
  39. ^ Johansson, Linnea (9 september 2018). ”Ebba Busch Thor: ’Räkna aldrig, aldrig ut en kristdemokrat igen’” Arkiverad 10 september 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Metro. Läst 12 september 2018.
  40. ^ ”Rödgröna större än Alliansen när alla röster är räknade”. SVT. Läst 13 september 2018.
  41. ^ ”Valresultat”. tacitus.nu. Läst 12 september 2018.
  42. ^ Lapidus, Arne (10 september 2018). ”Busch Thor räddade KD med kanonspurt”. Expressen. Läst 12 september 2018.
  43. ^ ”Tittarnas dom: ’Kristerssons bäst i SVT:s debatt’”. Expressen. Läst 12 september 2018.
  44. ^ ”Tittarnas dom: ’Kristerssons bäst i TV4:s debatt’”. Expressen. Läst 12 september 2018.
  45. ^ SVT (14 november 2018). ”Kristersson nedröstad i riksdagen”. SVT. Läst 14 november 2018.
  46. ^ Skoglund, Karolina & Ronge, Johan (30 november 2018). ”Busch Thors vädjan: Kom hem till alliansen”. Expressen. Läst 15 april 2022.
  47. ^ ”Talmannen gav sonderingsuppdrag till Ulf Kristersson”. Sveriges Riksdag. 29 juni 2021. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2021/jun/29/talmannen-gav-sonderingsuppdrag-till-ulf-kristersson/. Läst 7 juli 2021. 
  48. ^ ”Moderaterna ger upp försöken att bilda regering”. Dagens Nyheter. 1 juli 2021. https://www.dn.se/sverige/moderaterna-ger-upp-forsoken-att-bilda-regering/. Läst 7 juli 2021. 
  49. ^ ”Ebba Busch om en borgerlig regering: ”Matematiken finns inte””. SVT. 2 juli 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ebba-busch-om-skapandet-av-en-borgerlig-regering-matematiken-finns-inte. Läst 7 juli 2021. 
  50. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Magdalena Andersson (S) har valts till statsminister”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/nov/24/magdalena-andersson-s-har-valts-till-statsminister/. Läst 27 november 2021. 
  51. ^ ”Anmälan om utsedda statsråd”. riksdagen.se. 18 oktober 2022. https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/ovrigt-kammaren/anmalan-om-utsedda-statsrad_HAC120221018zz?start=127. Läst 19 oktober 2022. 
  52. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 oktober 2022). ”Ebba Busch”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/naringsdepartementet/ebba-busch/. Läst 19 oktober 2022. 
  53. ^ ”Ebba”. kristdemokraterna.se. https://kristdemokraterna.se/ebba. Läst 19 oktober 2022. 
  54. ^ ”TV: Vem tar över KD?”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 18 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150218144857/http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/morgon/article67177.ab. Läst 18 februari 2015. 
  55. ^ ”Busch Thor: ’Kris normalläge i svensk sjukvård”. Expressen. Läst 11 maj 2019.
  56. ^ Ekots Lördagsintervju (14 februari 2015). ”Vad vill du med Kristdemokraterna, Ebba Busch Thor?”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/501360?programid=3071&start=1087. 
  57. ^ ”Behövs säkerhetsmarginaler”. SVT. Läst 3 september 2018.
  58. ^ ”Världen Idag: KDU kräver insatser för foster som överlever abort”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150213091427/http://www.varldenidag.se/nyhet/2011/05/23/KDU-kraver-insatser-for-foster-som-overlever-abort/. Läst 13 februari 2015. 
  59. ^ ”Ebbabusch.com: EU-debatt på Uppsala Pride”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304101335/http://www.ebbabusch.com/2009/05/eu-debatt-pa-uppsala-pride/. Läst 13 februari 2015. 
  60. ^ ”Ebba Busch Thor om partiets syn på abort”. Expressen. Läst 3 september 2018.
  61. ^ ”Busch Thor: Barnmorskor ska få vägra utföra abort”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/eu-valet-2019/busch-thor-gast-i-bara-politik/. Läst 22 oktober 2020. 
  62. ^ ”Ebba Busch Thor: ”Vi ska inte låtsas som att kön inte finns””. Dagens Nyheter. 20 augusti 2018. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/politik/ebba-busch-thor-vi-ska-inte-latsas-som-att-kon-inte-finns/. Läst 3 maj 2022. 
  63. ^ Högfeldt, David (4 augusti 2018). ”Ebba Busch Thor kritisk till ’genusflum’”. Dagen. Läst 10 september 2018.
  64. ^ ”Måste bli slut på ’mom-shaming’” Arkiverad 12 september 2018 hämtat från the Wayback Machine.. TV4. Läst 10 september 2018.
  65. ^ Holmin, Maria (16 augusti 2018). ”KD-ledaren: ’Barn är inte en snuva’”. SVT. Läst 10 september 2018.
  66. ^ ”Ebba Busch Thor: Därför är jag borgerlig feminist - Nordegren & Epstein i P1”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/1358232. Läst 3 maj 2022. 
  67. ^ ”Busch Thor: ’Kvinnor offras på feministiskt altare’”. Svenska Dagbladet. Läst 11 maj 2019.
  68. ^ ”Busch Thor: ’Varför utvisas de inte?’”. Expressen. Läst 11 maj 2019.
  69. ^ ”Busch Thor: ’Stoppa nedstängningen av Ringhals’”. SVT. Läst 11 maj 2019.
  70. ^ ”Busch Thor till Lövin: Inte oss flygskatten drabbar”. Omni. Läst 11 maj 2019.
  71. ^ ”Busch Thor: ’Bygg ut kärnkraften istället för att straffa glesbygden’”. Aftonbladet. Läst 11 maj 2019.
  72. ^ ”Busch Thor: ’Viktigt att små barn kan återförenas med sina föräldrar’”. Sveriges Radio. Läst 11 maj 2019.
  73. ^ ”Busch Thor: Böneutrop riskerar underlätta för de som vill skapa parallellsamhällen”. SVT. Läst 5 september 2018.
  74. ^ ”KD vill ha lagom mycket av EU”. Svenska Dagbladet. Läst 11 maj 2019.
  75. ^ ”KD vill stoppa EU:s medlemsförhandlingar med Turkiet”. Dagens Nyheter. Läst 11 maj 2019.
  76. ^ ”Wallströms ensidighet skadar svensk utrikespolitik”. Svenska Dagbladet. Läst 11 maj 2019.
  77. ^ ”Ebba Busch Thor för ambassadflytt till Jerusalem”. Keren Kajemet Sverige. Läst 11 maj 2019.
  78. ^ ”Att hålla hand med Trump räddar inte KD”. Svenska Dagbladet. Läst 11 maj 2019.
  79. ^ Ebba Busch Thor. ”Hurra for syttende mai!!”. Arkiverad från originalet den 15 februari 2015. https://archive.is/20150215124419/http://www.ebbabusch.com/2009/05/hurra-for-syttende-mai/. Läst 17 maj 2009. 
  80. ^ SvD Junior (7 juli 2018). ”Ebba Busch Thor: ’Jag vaknade och var ledsen varje morgon’. mynewsdesk.com. Läst 5 september 2018.
  81. ^ Jacob Zetterman (23 april 2015). ”Ebba Busch Thor: Den kristna tron passar bra för partiledare” (på svenska). Dagen. https://www.dagen.se/ebba-busch-thor-den-kristna-tron-passar-bra-for-partiledare-1.352819. Läst 9 september 2018. 
  82. ^ Mattias Knutson (5 december 2019). ”Ebba Busch Thor skiljer sig från maken: "Sorg"”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/busch-thor-skiljer-sig/. 
  83. ^ ”KD-ledaren Ebba Busch Thor har blivit mamma”. svt Nyheter. 10 maj 2015. http://www.svt.se/nyheter/kd-ledaren-ebba-busch-thor-har-blivit-mamma. Läst 10 maj 2015. 
  84. ^ ”KD-ledaren Ebba Busch Thor har fått sitt andra barn” (på svenska). Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/ebba-busch-thor-har-blivit-mamma-1/. Läst 8 februari 2017. 
  85. ^ ”Ebba Busch Thor och hennes politiska karriär”. kvartalplay.se. 25 februari 2020. http://kvartalplay.se/fredagsintervjun/fredagsintervjun-ebba_busch_thor. Läst 4 januari 2021. 
  86. ^ ”Det vill Ebba Busch Thor kallas efter separationen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/det-vill-ebba-busch-thor-kallas-efter-separationen/. Läst 4 januari 2021. 
  87. ^ Svensson, Olof (3 september 2021). ”Ebba Busch krävs på 100 000 kronor för förtalet”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Wj62yL/ebba-busch-kravs-pa-100-000-kronor-for-fortalet. Läst 19 september 2021. 
  88. ^ TT (20 november 2020). ”Ebba Busch tar hustvist till domstol”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/ebba-busch-tar-hustvist-till-domstol. Läst 2 juli 2021. 
  89. ^ ”KD-ledaren erkänner grovt förtal – men anser sig vara oskyldig”. DN.SE. 2 juli 2021. https://www.dn.se/sverige/kd-ledaren-erkanner-fortal/. Läst 2 juli 2021. 
  90. ^ Brännström, Leif (17 september 2021). ”Ebba Busch betalar hemligt skadestånd”. Expressen. https://www.expressen.se/dinapengar/ebba-busch-betalar-hemligt-skadestand/. Läst 19 september 2021. 
  91. ^ ”Förtroendet för Busch störtdyker i mätning”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/fortroendet-for-busch-stortdyker-i-matning/. Läst 29 oktober 2021. 
  92. ^ ”Adaktusson riktar kritik mot Busch efter förtalsdomen”. svt.se. 8 juli 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/adaktusson-riktar-hard-kritik-mot-busch. Läst 15 april 2022. 
  93. ^ ”Bäst klädda gästerna på kungens jubileumsmiddag”. Damernas Värld. 15 september 2023. https://damernasvarld.expressen.se/kunglig-stil/bast-kladda-pa-den-kungliga-jubileumsmiddagen/. Läst 16 september 2023. 
  94. ^ ”Tjusig galamiddag för Frankrikes president”. Aftonbladet. 31 januari 2024. https://www.aftonbladet.se/kungligt/a/5B1JvX/tjusig-galamiddag-for-frankrikes-president. Läst 15 februari 2024. 
  95. ^ ”Så var kungens fest i natt – se bilderna inifrån slottet!”. Arkiverad från originalet den 7 maj 2024. https://web.archive.org/web/20240507065444/https://www.svenskdam.se/kungligt/sa-var-kungens-fest-i-natt-se-bilderna-inifran-slottet/10264136. Läst 7 maj 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ebba Busch.
Partipolitiska uppdrag
Företräddes av
Göran Hägglund 		 Kristdemokraternas partiledare
2015– 		Sittande
Politiska uppdrag
Företräddes av
Morgan Johansson 		 Sveriges vice statsminister
2022– 		Sittande
Företräddes av
Khashayar Farmanbar 		 Sveriges energiminister
2022– 		Sittande
Företräddes av
Karl-Petter Thorwaldsson 		 Sveriges näringsminister
2022– 		Sittande
v • r
Sveriges regering (Regeringen Kristersson)
Statsminister
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Statsministerns ställföreträdare
Departementschefer
Övriga statsråd
v • r
Kristdemokraterna
Ledarskap
Partiledare
Partisekreterare
Gruppledare
Partiledarval
I regeringsställning
Associerade organisationer
Organisationer och företag
Historia och relaterade ämnen
1Koalitionsregering med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet · 2Koalitionsregering (Alliansen) · 3Koalitionsregering med Moderaterna och Liberalerna
v • r
Kristdemokrati
Filosofi
Filosofer
Idéer
Skrifter
Jacques Maritain (1882–1973), kristdemokratisk filosof

Konrad Adenauer (1876–1967), kristdemokratisk politiker
Politik
Politiker
Partier
Organisationer
Se även
 
Kristdemokraternas riksdagsledamöter
v • r
Ledamöter av Sveriges riksdag för Kristdemokraterna under mandatperioden 2018–2022
v • r
Ledamöter av Sveriges riksdag för Kristdemokraterna under mandatperioden 2022–2026
v • r
Partiledare för riksdagspartier i Sverige
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ebba_Busch&oldid=56184935”