Djura

	Djura
	Tätort
	Djura kyrka i maj 2018
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Kommun	Leksands kommun
Distrikt	Djura distrikt
Höjdläge	173 m ö.h.
Koordinater	60°36′37″N 15°0′19″Ö / 60.61028°N 15.00528°Ö
Area	125 hektar (2020)
Folkmängd	384 (2020)
Befolkningstäthet	3,1 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC 1)
- sommartid	CEST (UTC 2)
Tätortskod	T6476
Beb.områdeskod	2029TB102 (1960–)
Geonames	2717568
	Ortens läge i Dalarnas län Ortens läge i Dalarnas län
	Wikimedia Commons: Djura
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Djura (även Ljura) är en tätort i Leksands kommun, nära Gagnef. Djura ligger väster om Österdalälven. På Djuramål kallas byn Jirbin, Djurabyn, för att skilja byn från församlingen.

Historia

Djura hör till Leksandstraktens äldsta byar. I byn finns en gravhög (RAÄ 268:1 Leksand), en av traktens få. Bland fynd från innan byns tillkomst kan nämnas fynd av en stenklubba och en trindyxa i byns åkermark. Bynamnet, med ursprunglig stavning Ljura- kommer från det fornsvenska ordet "Den ljusa". Det finns teorier om att Dalävens tidigare namn var Ljuren, och att flera av Ljur-namnen efter älvens lopp (Djurås, Djurmo med flera) kan kopplas till densamma, men frågan är omtvistad.

Byn är inte heller känd i några medeltida dokument. 1381, omtalas ett 'Lioor', 1386 nämns 'liwrbigge fierdingh', och 1440 en 'peder i liwr' - men det är med all sannolikhet Djurbygden i Gagnef som omtalas.

1539 upptas 4 gårdar i Djura. Dessutom fanns en boden i 'Hardzarff' (Håssarvet), en försvunnen by som skall ha legat vid Djuråns utlopp nedanför Grådaforsen. I Älvsborgs lösen 1571 upptas 10 skattskyldiga bönder i Djura. Vägen till kyrkan i Leksand var lång, och många Djurabor bevistade ofat hellre gudstjänsten i Gagnef eller Ål. Leksands kyrka var annars på väg att nå sin kapacitesgräns, och 1648 uppfördes Djura kapell.

Mantalslängden 1668 redovisar 19 hushåll, medan Holstensons karta endast redovisar 8 gårdsmarkeringar i byn och 5 i 'Väster diur'. Under 1700-talet tillkommer bydelen Heden. Djura hade en kraftig befolkningsökning under 1800-talet. 1830 fanns 45 hushåll i byn, 1856 56 hushåll och 1896 80 hushåll. Byn fick också viss infrastruktur 1863 tillkom en handelsbod, 1870 en prästgård, 1872 postkontor och 1878 ett missionshus.

Även industrimässigt tillkom en rad anläggningar. 1854-1858 fick byn en tullkvarn som ersatte en tidigare skvaltkvarn. Det uppfördes även 1880 en smedja. Vid mitten av 1800-talet hade byn även ett tegelbruk, kallat "Guckubruket", utöver tegel tillverkades även lergökar. En spiksmedja och vadmalsstamp fanns också i byn. 1894 uppfördes även ett limkokeri, i drift fram till 1914, då det ersattes av en såg, som nedlades på 1950-talet.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Djura 1960–2020^[4]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	416
1965	347
1970	413
1975	383
1980	385
1990	407	80
1995	351	83
2000	346	83
2005	396	83
2010	364	83
2015	387	125
2020	384	125

Samhället

Mitt i samhället ligger Djura kyrka.

Kända personer från Djura

Carin Ersdotter, i 1800-talets Stockholm känd som "Den vackra dalkullan".
Lassi Karonen, roddare från Djura som tog EM-silver 2010

Se även

Noter

^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 28 november 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

Källor

Andersson, Roland; Byar och Fäbodar i Leksands kommun - Kulturhistorisk analys, Falun, 1983

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-1] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[c8fb091d2e60bd9906a58cc406c049b0e1cac125-2] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 28 november 2013.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-4] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]