Diskussion:Uppallat block

Jag ställer mig tveksam till att det skulle gå att datera ett uppallat block och att det skulle gå att skilja ett av inlandsisen uppallat block från ett som människor pallat upp. Är de källor som anges verkligen vederhäftiga? Achird 20 september 2007 kl. 00.08 (CEST)[svara]

Sedan jag lämnade min försiktiga kommentar för fem månader sedan har ingen förbättring skett av artikeln. All information i artikeln är skriven av Solkoll utifrån några hobbyforskares kontroversiella åsikter. Har överhuvudtaget något skrivits om hela ämnet i akademisk litteratur? Vilken arkeologisk litteratur finns som visar att ämnet som helhet är vetenskapligt relevant? / Achird 22 februari 2008 kl. 07.00 (CET)[svara]

Jag får 514 träffar på "Uppallad sten", 55 träffar på "uppallat block" och 24 träffar på "liggande höna" i FMIS (ingen träff på "Höna på ägg"). Kan dock inte säga att detta är något jag känner till något om och för mig får artikeln gärna raderas eller infogas någonstans om det inte går att hitta någon vederhäftig källa (men man kanske skulle försöka hitta en först?). MiCkE 22 februari 2008 kl. 09.13 (CET)[svara]

(Mycket märkligt! Jag kunde nämligen först inte se Mickes inlägg ovan och jag blev därtill utloggad från WP varje gång jag gick till denna diskussionssida!) Nå, tittar man lite på de träffar Micke fått i FMIS så märker man att det är inte är fråga om någon enhetlig grupp. Många av träffarna är klassade som fornlämningslika lämningar. Andra är uppenbart relativt moderna uppallningar. Stenar har ju troligen pallats upp under alla tider för helt olika ändamål. Därtill har även inlandsisen lämnat en del flyttblock i s.a.s. uppallat läge. Man borde väl därför ändra artikeln så att den främst handlar om de uppallade stenar/block som ingår i ett arkeologiskt sammanhang och sedan nämna den kontroversiella forskningen som just kontroversiell. /Achird 22 februari 2008 kl. 11.50 (CET)[svara]

Det låter jättebra tycker jag. Finns det några källor som nämner just uppallade block (skall vi förövrigt flytta artikeln dit?) i den betydelsen som vi kan använda? MiCkE 22 februari 2008 kl. 12.11 (CET)[svara]

Det främsta problemt med akademikerna är att desssa tidigare helt förbisett stenarna. Men på grund av dessa "kontroversiella" så har proffsen på senare år börjat lägga märke till stenarna och många nyregistreringar har gjorts fler lär följa. Datering till bronsålder grundar sig främst på två saker, det klassiska att stenar ofta förekommer i bronsåldersmiljöer är väl tillräckligt men antagandet att stenarna oftast lagst i strandkanten gör att datering utifrån landhöjning också är möjlig. Artikeln har definitivt ett värde. Om du tycker att något innehåll är helt åt skogen kan du ju försöka lägga till mer korrekta uppgifter, men jag tvivlar på att du har några. Men det är inte svårt att skaffa sig kunskaper, det är bara att ge sig ut i närmaste bergiga skog en dag så kommer du att hitta flertalet uppallade stenar som ligger på ett sådant sätt att inlandsisen knappast kan komma i fråga, ta chansen, du kan upptäcka mycket nytt =) Solkoll (ej inloggad).

Den senaste forskningen om stenarna (både amatörer och proffs) kan hittas på denna länksida [1]

Solkoll, du uttrycker dig lustigt när du skriver om "akademiker" och "proffs" som om dessa utgjorde homogena grupper. Jag har både akademisk utbildning i arkeologi och har arbetat proffessionellt med fornminnesinventering. Jag har sett mycket när jag inventerat. En rätt stor del av alla saker jag har gjort anteckningar om har aldrig tagit sig från mina fältanteckningar över till verkliga fornlämningsblanketter. Anledningen till detta är att objekten framstått som skapade av naturliga processer eller varit så diffusa till sin karaktär att man inte kunde säga något säkert om dem. I fall där inventeringen har gjorts inför en exploatering så har det dock hänt att jag resonerat även kring naturliga stenblock med intressant utseende.

Folktron ser exempelvis alla jordfasta stenar som extra kraftfulla, men skulle jag registrerat dem alla som potentiella heliga stenar eller potentiella bostäder för vättar, d.v.s. som möjlig plats för tradition, så skulle jag inte fått tid att registrera mer högprioriterade lämningar, som säkra stensättningar, gravrösen och gravfält. Uppallade stenar är dock inte vanliga i de skogar jag inventerat. Då är stenblock sprängda under första halvan av 1900-talet en betydligt mer vanlig lämning, som går att rätt säkert identifiera, men inte heller dessa har jag lagt tid på att skriva verkliga blanketter om.

Många av de bilder jag sett på uppallade stenar på olika sajter verkar faktiskt vara helt naturliga bildningar. Hur lätt naturen kan skapa naturligt uppallade stenar och block skulle kunna undersökas genom simulering. Jag är rätt övertygad att antalet av naturen slumpvist skapade uppallade stenar är betydligt högre än vad de kontroversiella forskarna tror. /Achird 18 mars 2008 kl. 21.55 (CET)[svara]

Solkoll, tyvärr är inte Wikipedia platsen att föra fram nya rön som inte publicerats i trovärdiga källor (se Wikipedia:Verifierbarhet). Den sida du hänvisar till länkar endast till personliga hemsidor och bloggar och kan alltså inte betraktas som forskning i den mening som Wikipedia kräver.MiCkE 19 mars 2008 kl. 09.20 (CET)[svara]

Omarbetad version

Vad säger ni, mindre POV nu? / Skeptisk 29 september 2008 kl. 15.46 (CEST)[svara]

Ja, artikeln är helt klart bättre nu. Den är dock fortfarande problematisk eftersom forskningen på uppallade stenar helt klart är rätt mager. I Småland och på Öland finns det dock uppallade stenar som helt klart är gjorda av människor under järnåldern. Detta kan man sluta sig till i och med att de ligger på järnåldersgravfält och är därtill regelbundet formade. Bra exempel finns på gravfältet Torsa stenar (Almesåkra 45:1) en knapp mil söder om Nässjö i Småland.

Problemet här är ju att artikeln handlar om både mänskligt uppallade stenar och naturligt uppallade stenar. Därtill har vi problemet att naturligt uppallade stenar kan ha använts i kultiskt bruk utan att vi kan kontrollera eller bevisa detta. Artikeln handlar alltså om tre mycket olika typer av objekt där en typ är verkliga fornlämningar, en annan typ är naturliga bildningar och en tredje typ är naturföremål med tradition. Dessa tre typer av objekt har troligen väldigt olika utbredningsområden. / Achird 1 oktober 2008 kl. 22.39 (CEST)[svara]

Problematisk artikel

Eftersom Wanpe ikväll ändrade en mall i artikeln, så blev jag påmind om denna i mitt tycke ytterst problematiska artikel. Den har visserligen utvecklats positivt från katastrofal till bara dålig. Det största problemet är att den behandlar företeelser, som till det yttre har likheter, men i verkligheten har föga med varandra att göra. En av betydelserna är en eller flera mindre kända fornlämningstyper. En annan är av naturen uppallade flyttblock. En tredje kan bestå av stenar, som kan ha använts kultiskt, men där bevisningen är mager. Möjligen kan en del sejtar (samiska offerstenar) tillhöra denna tredje grupp, men inte ens sejte har en egen artikel på svenska Wikipedia ännu.

En frifältssökning på "uppallad sten" i Fornsök [2] ger 529 träffar fördelade över hela Sverige, men flest i Götaland och Svealand och med koncentrationer i Blekinge och i norra halvan av Kalmar län. Söker man på "uppallat block" så får man 58 träffar och de flesta av dem är i Götaland och Svealand. Söker man på "uppallade hörnstenar" så får man 14 träffar i Småland, Östergötland och Sörmland. Söker man på "liggande höna" så får man 24 träffar fördelade på Norrland, Dalarna och Öland. Söker man på "höna på ägg" så får man endast en träff och den är i Uppland. Söker man på "stenpall" så får man två träffar, som dock visar sig vara att man på ett ställe i Skåne i modern tid pallat upp stenar på en fornlämning.

Jag funderar faktiskt på om inte bästa lösningen vore att banta ner artikeln betydligt och mest bara förklara att det rör sig om ett flertal orelaterade företeelser, varav de flesta är ytterst dåligt beskrivna i seriös forskning. Frågan är om inte den näst bästa lösningen vore ... radering. ... eller är det någon som tror sig ha kunskap, tid och tålamod att göra något vettigt av denna artikel? / Achird 26 december 2008 kl. 21.48 (CET)[svara]

"Gravfältsblocken" m.m.

Så dålig är väl ändå inte artikeln, anser jag. Att ämnet omfattar (minst) två typer av uppallade block är väl inte värre än att det borde gå att reda ut. Jag har gjort ett försök nu och lagt till ett litet stycke om de uppenbart människoskapade konstruktionerna på Öland, Gotland och Småland. I själva verket är ju hela miljön, utseendet/dimensionerna på dessa så annorlunda, att jag inte tror att det är någon som på allvar vill räkna in dem i "liggande höna"-problemet. De många träffarna i Fornsök på "uppallad" som Achird nämner är i de allra flesta fall inte alls uppenbara fornlämningar (om man undantar de fåtal öländska/gotländska/småländska enl. ovan) utan är ofta av den typ som förmodas vara naturbildningar. Att inventerarna själva har varit osäkra framgår ibland i deras kommentarer som "naturbildning?" eller "fornlämning?" (se t.ex. Fågelfors 77:1). Inventeringen gjordes senast på 1980-talet, och då var den geovetenskapliga förklaringsmodellen ännu inte så tydlig. Naturbildning eller inte - direktiven till inventeringen innebar att man skulle förteckna även misstänkta fornlämningar, och även sådant som hade roller i den lokala folktron. Även en del "vanliga" men namngivna flyttblock finns därför upptagna i fornlämningsregistret. Det har ju också visat sig att en del uppallade stenblock fått en sekundär användning som kultplatser, ofta med skålgropar, så det är befogat att ta upp konstruktionerna i fornlämningsregistret redan av den anledningen.

Som nämnts tidigare här så saknas det uppenbarligen "riktig" forskning på området. Arkeologerna verkar i allmänhet misstänka att de är naturbildningar, men utan att närmare kunna bestyrka det. Man vill nog hellre se ett "statement" från kvartärgeologerna, men de universitets geovetenskapliga institutioner som skulle kunna ta tag i detta (t.ex. Stockholms) verkar inte tycka att det är ett angeläget forskningsprojekt, eller att det måhända är för trivialt (d.v.s. de anser sig redan accepterat "vattenströmsmodellen"). Det är lite beklagligt.

Jag har också ändrat lite i texten om att det skulle vara smältvatten från isen som orsakat bortspolningen av materialet - det är istället vågorna vid en forntida havsstrand som anges oftast. I själva verket ligger de flesta uppallade block under högsta kustlinjen dvs. när iskanten låg där så låg blocken på havsbotten, och bäddades in tillsammans med blandad morän. Isälvar förekom, men avsätter oftast inte kala hällar utan snarare sandig morän. Det är istället när landhöjningen gör att kobbar och skär sticker upp över havsytan som man får de här kalspolningseffekterna. Att detta verkligen berört de uppallade blocken framgår av den miljön som många av dessa block ligger i - hällmarker som kvartärgeologerna är helt övertygade om är havsvågornas verk (liksom klapperstensfält t.ex.). Detta pågår faktiskt än idag ute i havsbandet (sannolikt håller en "höna" på att utbildas därute någonstans medan jag skriver detta) p.g.a. att landhöjningen fortsätter.

Har också lagt till "äldre järnåldern" som tidpunkt för skålgroparna - speciellt på många fristående block i östra Sverige börjar man luta åt att sträcka ut den tid som skålgropar har knackats. Matstorb 19 maj 2011 kl. 21.06 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Uppallat block. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 17 september 2018 kl. 02.53 (CEST)[svara]