Diskussion:Preussen

Språk

Är "I Tyska ordens ägo" verkligen rätt uttryck?--213.101 8 december 2004 kl.09.01 (CET)

Problem

Denna artikel behöver källhänvisningar. Språket i artikeln är inte neutralt. Det känns osakligt att det står att tyskarna utrotade, fördrev etc. balterna, förråde polackerna - utan att söka underbygga detta med källor. /JJ 11/7-07

Instämmer i att språket och beskrivningarna inte känns neutrala. Särskilt i beskrivingarna runt Vilhelm I är språket fyllt av adjektiv(dessutom irriterande pompöst), och objektiviteten brister. Borde skrivas om av nägon sakkunnig med mer neutralt förhållningssätt till skeendet. /AW 1/5-13

Jag har börjat lite, skall skriva om den texten. Masovien var på den tiden inte polskt län, så oavsett om Tyska orden förrått några var det inte polacker. Men artikeln om Masovien behöver också förbättras.FBQ (disk) 30 juli 2013 kl. 08.26 (CEST)

Källor

Användare:FredrickB lade 2007 till två böcker under rubriken "Källor" men användaren har aldrig gjort några redigeringar i övrigt i artikeln. Jag tolkar därför detta som rekommenderad läsning. Så gott som all text i artikeln verkar komma från Nordisk familjebok. Thuresson 30 april 2008 kl. 17.29 (CEST)

Kungariket Preussen

Kungariket Preussen är en separat artikel, vilket förefaller onödigt då den nästan är tom och helt överlappar med innehållet i denna artikel. Föreslår sammanslagning.--Hovastro (disk) 8 oktober 2012 kl. 11.23 (CEST)

Instämmer, kungariket bör göras om till omdirigering. -Arne Saknussemm jr (disk) 11 oktober 2012 kl. 18.38 (CEST)

Slutår

@Hyperboré: Hej! Varför återställde du min återställning på Preussen? Landet upphörde formellt 1947, även om det de facto upphörde 1933. 1918 upphörde kungariket, men artikeln behandlar såväl kungariket som fristaten under Weimarrepubliken. Kitayama (diskussion) 26 december 2018 kl. 21.20 (CET)

Svenskt uttal

Detta är sedan gammalt "Pröjsen". Det som här kallas svenskt är det tyska uttalat av svenskar. Tostarpadius (diskussion) 1 november 2022 kl. 19.04 (CET)

"Ö" är en generell ersättningsvokal i svenskan, främst vanlig i Sörmland och Småland, och förekommer i flera olika uttal: böxor (byxor), etc. Traditionellt uttal i Stockholm är projsen med "å-vokal" (pråhjsen).--Blockhaj (diskussion) 1 november 2022 kl. 19.09 (CET)

Belägg för detta? Stavelsen "eu" har i svenskan traditionellt uttalats "öj" eller "ev" beroende på ordens ursprung, i undantagsfall som "ö" men då har detta oftast kommit in även i stavning. Tostarpadius (diskussion) 1 november 2022 kl. 19.16 (CET)

https://sverigesradio.se/avsnitt/preussen-fran-korsriddare-till-pickelhuvor Preussendokumentär av Sverigesradio. Gå till 00:30 till exempel.--Blockhaj (diskussion) 1 november 2022 kl. 19.18 (CET)

Det säger inget om det traditionella uttalet, endast om ett som förekommer i nutiden (något jag aldrig förnekat). Se istället artikeln Preussen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915), som verkligen visar vad som gäller sedan gammalt. Jag kan tänka mig att båda uttalen nämns men inte att det med å-ljud är allenarådande. Tostarpadius (diskussion) 1 november 2022 kl. 19.28 (CET)

Nu finns båda uttal med i artikeln, plus källor.--Blockhaj (diskussion) 1 november 2022 kl. 19.42 (CET)

Vi har visserligen inte någon platsbrist, men varför är det intressant att förlänga/belasta artikelingressen genom att redovisa hur ett artikelsubjekt uttalades år 1915? Det kan möjligen höra hemma som ett exempel i någon artikel om språk/uttalsutveckling, men knappast i varje enskild artikel som har uttalsbeskrivningar.

Här är ett par modernare källor som "verkligen visar vad som gäller idag":

• NE
• SAOL

Svwp:s uppgift är emrå inte att vara en nätversion av Ugglan. Larske (diskussion) 1 november 2022 kl. 20.02 (CET)

Jag lade till uttalet från första början i och med att jag mött folk som inte kan uttala namnet korrekt (typ: pre-ussen).--Blockhaj (diskussion) 1 november 2022 kl. 20.17 (CET)

Kan Du, Larske, belägga att uttalet försvunnit sedan 1915? Eftersom jag själv använder det har jag svårt att tro att så är fallet. Tostarpadius (diskussion) 1 november 2022 kl. 20.40 (CET)

Jag kan alltså inte ens hålla med att det är äldre, möjligen mindre brukligt idag. Det är absolut inte felaktigt och bör därför stå med. Tostarpadius (diskussion) 1 november 2022 kl. 20.44 (CET)

Du kan ju själv studera utvecklingen av det/de uttal som SAOL anger över tid:

• I SAOL 10 (1973) angavs enbart "pröjs" som uttal
• I SAOL 11 (1986), SAOL 12 (1998) och SAO 13 (2006) angavs "pröjs" med "pråjs" som ett alternativ
• I SAOL 14 (2015) anges endast "pråjs" för orden Preussen och preussisk, medan "pröjs" finns kvar för preussare och preusseri, dock som andrahandsalternativ. För Preussen, som den här artikeln och diskussionen handlar om, har alltså det sätt som du uttalar det ersatts med ett annat uttal enligt ordlistan. Eftersom språk/uttal utvecklas känns det inte relevant att använda Ugglan som en källa för hur orden uttalas annat än i språkhistoriska artiklar.

Larske (diskussion) 1 november 2022 kl. 21.12 (CET)

Mycket märkligt att ett korrekt uttal kan avskaffas på det sättet. Personer i min ålder borde ju ha lärt sig i sin barndom hur det skall låta och hållit fast vid det istället för att anpassa sig efter tyskan. Skrämmande! Tostarpadius (diskussion) 1 november 2022 kl. 22.04 (CET)

Man kan tydligen uttala på två sätt: Enligt SO publicerad 2021: preusseri [pråjseri´] även [pröjseri] [1] Wvs (diskussion) 1 november 2022 kl. 22.55 (CET)

Fast SO säger att "preusseri" är något ålderdomligt, så det är inte så konstigt att det kan ha ett ålderdomligt uttal. "Preussen" finns inte med där. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 2 november 2022 kl. 05.41 (CET)

Prismas lilla uppslagsbok (1981): Preussen [pråiʹsən].Wvs (diskussion) 1 november 2022 kl. 23.16 (CET)

Uttalet har tydligen vacklat längre än jag trodde, men vi har nu fått ett belägg från 2021 med ö-ljud. Formuleringen "även", som anger att det inte längre rekommenderas men är i bruk, kan jag acceptera trots att jag önskat motsatt ordning mellan varianterna. För mig har det hittills framstått som ett tecken på bristande bildning att inte använda det äldre svenska uttalet, men jag får kanske ge upp på den punkten och inte längre se det som ett uttryck för okunnighet. Tostarpadius (diskussion) 2 november 2022 kl. 00.31 (CET)

Jag är 60 , bott hela mitt liv i Svealand. Jag har aldrig hört annat uttal än ”pråjsen” - uttal med ”ö” var helt nytt för mig när jag läste denna diskussion. Kitayama (diskussion) 2 november 2022 kl. 00.37 (CET)

Tack för den informationen! I SAOB 1973 finns inte det uttalet med, så för ett halvsekel sedan var det som gällde 1915 om inte allenarådande så i varje fall norm. Tostarpadius (diskussion) 2 november 2022 kl. 06.24 (CET)

Jag kan ha hört det uttalas med "oj" som barn, men då av skåningar som uttalade "öj" så i alla ord. Tostarpadius (diskussion) 2 november 2022 kl. 06.26 (CET)

I Nordisk familjebok / Fjärde upplagan, efter andra världskriget: Preussen [pråi’sən] [2] Wvs (diskussion) 2 november 2022 kl. 14.28 (CET)

Norstedts uppslagsbok 1948 efter andra världskriget: Preussen [pråisen] [3].Wvs (diskussion) 2 november 2022 kl. 14.48 (CET)