Diskussion:Mullingstorp/Arkiv 2011

[diskussion]

Har redigerat referenser då jag anser att man inte ska länka till sidor som anklagar och det är ju inte relevant för artikeln heller.Seosson (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är ej heller ok reklam, vilket jag anser att är artikeln har slagsida åt nu. Den tilltalar läsaren som "du", det är mycket fluff, "underbar natur" etc. Wikipedia är inget reklammedium. Uppstädning och balansering av skrivningen behövs, och städa bort ospecifika och värderande uttryck som "välkänd i hela världen". Höstblomma 17 mars 2010 kl. 09.41 (CET)

Den kritiska informationen är mycket relevant, och utan källbelagd info som visar den är felaktig är det inte acceptabelt ta bort den med argumentet "jag anser".Yger 17 mars 2010 kl. 09.45 (CET)

Okej att det blev mycket "fluff" det kan jag köpa..... men eftersom jag länkade till en källa som är direkt oberoende och som uppenbarligen motstrider det som föregående källbelagda info skriver så duger det ändå inte. Det är ju som att lägga ut ett namn och sedan skriva på en sajt att man tycker den personen är dum och sedan lägga på wiki följande text "man har anklagat personen för att vara dum" och sedan är det helt skrivet i sten för alltid på wikipedia ????

Du länkade till [1]? Det är knappast en oberoende källa.--Ankara 17 mars 2010 kl. 12.29 (CET)

jag hade wellnesguide.se som referens.

Mullingstorps kurser passar för många människor, men absolut inte för alla. Den som är fullt nöjd med sitt liv har ingen anledning, att deltaga. Kursverksamheten vid Mullingstorp har (speciellt tidigare) varit kontroversiell. Av de personer, som gått kurserna finns en liten minoritet, som ansett, att kurserna varit ett slöseri med tid och pengar. De har fått tillbaka sina pengar. Men en stor majoritet anser, att de kommit underfund med anledningen till att de tidigare känt sig olyckliga och de är oerhört tacksamma över att de numera känner sig mycket lyckligare. Detta påverkar såväl arbetslivet, som privatlivet. Denna lyckokänsla har varit värd varenda krona, som den kostat. - Det stora flertalet kursdeltagare har blott gått en enda sjudagars kurs. Ingen människa blir "infångad" i en sekt på så kort tid. Därför är det blott elakt förtal, när det påstås, att Mullingstorp skulle vara en sekt. - När Mullingstorp 1985 startade var HIV och AIDS ännu skrämmande sjukdomar, där smittspridningsrisken var oklar. Av hänsyn till de övriga kursdeltagarna beslöt läkaren Stern, att för säkerhets skull avböja ansökningar från sådana patienter. Något senare blev det en rättegång, där Mullingstorp stod stämd för olaga diskriminering. Därför har Mullingstorp slutat att kräva friskhet. Man får lita på att ingen medvetet smittar någon annan kursdeltagare. Det är viktigt att understryka, att denna rättegång om HIV är enda gången, som Mullingstorp varit attackerad i en juridisk process. I en objektiv framställning om Mullingstorp är det korrekt, att nämna HIV-målet, samt att det inte kommer att upprepas. Däremot är det inte korrekt, att till Wikipedias läsare vidarebefordra löst skvaller och förtal, som aldrig blivit föremål för prövning i domstol. Referensen till vad Föreningen rädda individen FRI uttalar hör inte hemma i Wikipedia och bör därför strykas. Även om flera kursmoment finns kvar från Bengt Sterns livstid så har många kontroversiella moment gradvis tagits bort, speciellt vid det senaste regimskiftet i januari 2011. Avsikten är givetvis, att undanröja alla eventuella anledningar till förtal. FRI bryr sig inte om detta, utan fortsätter med sitt förtal, eftersom FRI just lever på att uttala omdömen, oberoende av om de är eller varit sanna eller relevanta. Sixtamia 19 juni 2011 kl. 11.54 (CEST)

Att du har annan uppfattning gör inte att det är korrekt ta bort dessa källor. Om du kan hitta en oberoende aktör som utvärderat och motsatt det som står i denna källa är du välkomnmne lägga in den info med den källan.Yger 19 juni 2011 kl. 13.26 (CEST)

FRIs skribent försöker på skilda sätt att smutskasta Mullingstorp. Men flertalet kursdeltagare känner inte alls igen ”sitt Mullingstorp” i den beskrivningen. Alltiallos skribent däremot har på ett gripande sätt beskrivit ”sitt Mullingstorp” och dess positiva långtidseffekter på ett sätt, som många, många kursdeltagare känner igen. Sixtamia 25 juni 2011 kl. 18.17 (CEST)

Vi tar inte ställning men redovisar vad tillförlitliga källor uppger. Yger 25 juni 2011 kl. 18.57 (CEST)

Föreningen Rädda Individen FRI har sedan 1984 varit en stödförening för dem, som förlorat anhöriga, vilka (ofta i åratal) hamnat i klorna på diverse sekter såsom Livets Ord och Scientologierna. FRI har från cirka år 2005 även gett sig på institutioner, som uppenbarligen inte är sekter och påstått, att även dessa är sekter och måste bekämpas. Åtgärden har urholkat förtroendet för FRI, som fått se sitt medlemsantal krympa betydligt. Som framgår av FRIs egen officiella webbplats har FRI sedan 2010-10-01 inte längre några medlemmar alls. FRI har ombildats från förening till stiftelse (Stiftelsen FRI) och har nu enbart en styrelse, men inga medlemmar och få sponsorer samt en krympande kassa. Till de institutioner, som drabbats av FRIs missriktade attacker hör Mullingstorp Kursgård AB. Kursgården kan omöjligt betecknas som en sekt redan av den anledningen, att kursgården endast anordnar en-veckors kurser, där kursdeltagarna reser från kursgården när veckan är slut. De kan därefter oftast ”stå på egna ben”, sedan de under denna vecka fått ”hjälp till självhjälp”. Uppenbarligen har FRI ”spårat ur” och om sponsorpengarna tar slut helt och hållet är det osäkert om FRI kommer att existera så värst länge till. Anonyma författare på FRIs hemsida har via Google troligen i viss utsträckning lyckats skada verksamheten vid Mullingstorp Kursgård AB. Kursgården arbetade tidigare under ett något annorlunda namn, men har sedan januari 2011 helt nya ägare och leds nu av en delägare och verkställande direktör, som är juris kandidat med flerårig praktik från en välkänd advokatfirma. I hennes uppgifter ingår bland annat, att helt tvätta bort det eventuellt dåliga anseende, som FRI lyckats fläcka ned kursgården med. En grundlig genomgång av kurserna har genomförts och allt, som möjligen kunnat anses tvetydigt, har tagits bort. Sett i relation till den stora personalen (terapeuter och läkare med hög kompetens, kökspersonal och fastighetsskötare), de rymliga lokalerna och de vackra omgivningarna är kursavgiften ej för hög, utan nödvändig för att undvika ett underskott i verksamheten. Mullingstorp är seriöst och fyller ett angeläget behov hos många människor och kommer därför att överleva. Det är mera tveksamt, om FRI kommer att överleva. Hänvisningen till FRI (i artikeln om Mullingstorp) är misskrediterande och innehåller till stor det sådant skvaller och förtal, som inte hör hemma i någon seriös encyklopedi och absolut inte i Wikipedia. Det var Användare Liftarn, som 2010 införde FRI som referens under Mullingstorp. 42 minuter senare hade Användare Yger raderat bort uppgiften med motiveringen: ”Wikipedia är inte platsen för skvaller eller spekulationer”. Sju dagar senare skrev Användare Liftarn åter in FRI som referens. Denna gång var det Användare Seosson, som raderade den olämpliga referensen. Men nu inträffade något mycket märkligt: Samme Yger, som tidigare hade raderat bort FRI, skrev nu efter 7 minuter in FRI igen!!! Yger hade tydligen deserterat och gått över till fienden!!! Senare under 2010 och 2011 har skilda användare raderat bort FRI, medan Yger gång på gång åter skrivit in FRI. Tydligen har Yger totalt glömt bort, att Yger själv tidigare skrivit ”Wikipedia är inte platsen för skvaller eller spekulationer”. Att baktala någon eller något är ju det ”allra mest förbjudna” på Wikipedia. Med hänsyn till att Stiftelsen FRI inte längre har några medlemmar och till att Mullingstorp Kursgård AB efter regimförändringen i januari 2011 inte längre har kvar de kursmoment, som varit kritiserade, yrkas att FRI en gång för alla stryks från referenslistan till Mullingstorp och att eventuella framtida försök att återinföra FRI skall klassas som VANDALISERING. Mullingstorp utvecklas och förbättras ständigt och behöver nu arbetsro samt att få slippa flera omotiverade påhopp från FRI. Sixtamia 27 juni 2011 kl. 03.57 (CEST)

Nu är det omtvistade påståendet borta, men också den reklam som lagts in det senaste dygnet. Wikipedia behöver arbetsro och får denna artikel vara i fred nu slipper den POV-mallning. Fernbom2 27 juni 2011 kl. 06.28 (CEST)

I ett svep har Användare Fembom2 raderat 59 procent av artikeln. Bland det som raderats finns fem tryckta källor (en redaktionell artikel i Aftonbladet, en vetenskaplig avhandling vid Karolinska Institutet, samt tre andra tryckta böcker). Det är en smula oklart varför raderingen har skett, men möjligen har Fembom2 ansett, att dessa tryckta källor utgör reklam. Men vad är reklam? I exempelvis Aftonbladet skiljer man väldigt strikt mellan reklam och redaktionella artiklar. Uppenbarligen är detta inte reklam, utan en redaktionell artikel på tre sidor, författad av Aftonbladets ansedda medicinska redaktör Mary Mårtensson. Ej heller den vetenskapliga rapport, som den erfarna läkaren Lotta Fernros lagt fram och 2009-03-12 framgångsrikt försvarat vid Karolinska Institutet utgör reklam, ty Karolinska Institutet tillåter ingen reklam i vetenskapliga rapporter. De tre återstående böckerna utgör de svenska upplagorna av böcker som skrivits av författaren och läkaren Bengt Stern. Dessa böcker har översatts till flera språk och är internationellt uppmärksammade. Ej heller dessa böcker utgör reklam, enligt vedertagna definitioner. Bengt Stern har vid upprepade tillfällen nämnts som en möjlig Nobelpriskandidat i medicin. Fembom2 har en uppfattning om vad som är reklam, som drastiskt skiljer sig från andra människors. Speciellt i Wikipedia hyllar man tryckta källor, som utkommit på förlag i pappersform. Vi användare uppmuntras ständigt att referera till sådana tryckta källor. Det tycks ha undgått Fembom2 eller finns oredovisade motiv till Fembom2:s raderande? Jag har verkligen ansträngt mig att följa Wikipedias rekommendationer, att redovisa så många tryckta källor som möjligt och tycker, att denna radering är ett solklart fall av VANDALISERING. Det är inget som uppmuntras på Wikipedia. Mullingstorp är viktigt. Det finns mycket mer positivt att säga om Mullingstorp. Artikeln bör utökas, snarare än skäras ned. Sixtamia 27 juni 2011 kl. 08.24 (CEST)

Det är inte länkarna som är reklam, texten som lagts in här på wikipedia är reklam. Jag återställer. Utöka gärna artiklen men läs då gärna först WP:Reklam, WP:IK och Wikipedia:Verifierbarhet. Och alldeles oavsett vilka källor man har måste källorna också ange det de påstås stödja. GameOn 27 juni 2011 kl. 08.46 (CEST)

POV

Artikeln har nu av en användare redigerats till att snarast bli en hyllningsartikel till verksamheten, baserat på källor som skaparen själv och bloggar med icke etablerad skapare. Kritik som finns har också tagits bort, och jag anser artikeln inte längre uppfyller kraven på att vara encyklopedisk.Yger 27 juni 2011 kl. 08.49 (CEST)

Med GameOns återställande har huvuddelen av kritiken åtgärdats, och huruvida den tidigare kritiken skall vara med eller ej är jag inte helt säker på, men där förekommer också en bok som jag inte förstår om den handlar om Mullingstorp eller ej Terapeuten av Anette Nyman.Yger 27 juni 2011 kl. 08.54 (CEST)

Google sökning på "terapeuten Anette Nyman mullingstorp" ger flera träffar i etablerade media som uppger det handlar om Mullingstorp. Och denna bok är mycket uppmärksammad och dess kritik hård, även om den tar upp skeenden som ligger något år bakåt i tiden.Yger 27 juni 2011 kl. 09.06 (CEST)

Kritik framförd på Svd brännpunkt 2010 [2]. Diskussion av kritiken på SR [3].Yger 27 juni 2011 kl. 09.11 (CEST)

Jag lägger in dessa källor och tar bort POVmallen.Yger 27 juni 2011 kl. 09.32 (CEST)

Enligt en utredning redovisad i DN 2010-12-14 har 55 procent av svenskar ett högt förtroende för läkare. Siffran kan tyckas låg, men så snart man har att göra med en vetenskap, som ej är helt exakt är det tyvärr ofrånkomligt, att vissa patienter anser sig ha blivit felbehandlade. Vad är rätt medicin för just denna patient? Givetvis är psykiskt illamående svårare att diagnostisera än fysiskt illamående. Mullingstorp erbjuder i princip bara ett slags ”medicin”. För att undvika felbehandlingar får varje eventuell kursdeltagare lång tid i förväg fylla i ett tre sidor långt frågeformulär kompletterad med en telefonintervju. Efter samråd avgörs, om ”patient” och ”medicin” passar för varandra. Om kursdeltagaren efter två av de sju kursdagarna finner, att behandlingen trots allt inte är den rätta, kan han resa hem och får tillbaka hela kursavgiften. Det är ovanligt generösa villkor. Avsikten är att ingen skall känna sig lurad. Själv har jag aldrig satt min fot i Mullingstorp, men innan jag eventuellt far dit vill jag noga taga reda på vad som är sant och osant. Det har sagts och skrivits en hel del både positivt och negativt om Mullingstorp. De nuvarande ägarna kan givetvis ej taga något ansvar för vad som eventuellt förekommit, innan de köpte fastigheten och tog över kursverksamheten. De har inregistrerat ett helt nytt bolag, Mullingstorp Kursgård AB, utan beröringspunkter med det gamla bolaget, som hade ett något annorlunda namn och helt andra ägare. Den nya kursledningen följer upp varje deltagare och uppger, att hittills ingen kursdeltagare sagt sig vara missnöjd med sina sju dagar på Mullingstorp. Jag undrar bara varför enbart negativa uppgifter tillåts stå kvar i artikeln. Varje gång, som jag skriver ”Men under den nya regimen har till kursledningen hittills ingen kursdeltagare sagt sig vara missnöjd med sina sju dagar på Mullingstorp”, då är det genast någon, som raderar meningen. Varför det? Hur skall den nya kursledningen någonsin kunna få en ärlig chans, att göra något bra av Mullingstorp om föregångarnas enstaka misslyckanden hela tiden lyfts fram och ingenting positivt får sägas om den nya kursledningen. Sixtamia 27 juni 2011 kl. 18.39 (CEST) Frågeformuläret innehåller 60 frågor, att besvaras. Sixtamia 27 juni 2011 kl. 20.30 (CEST)

Du gör en väldigt stor affär av att det är nya ägare; Mullingstorp själva gör en väldigt liten affär av det. Längst ned på en undersida kan man hitta några enstaka rader om ägarbytet och en försäkring att allt kommer fortsätta som förut och inte en antydning till något ombyte, eller förändring. Den här artikel handlar inte om de nuvarande, eller förutvarande, ägarna utan om verksamheten och dess historia. För att aldrig ha satt din fot där, och om jag förstår dig rätt utan någon anknytning till verksamheten, verkar du väldigt insatt i verksamheten. Du skrev in i artikel att inga klagomål har inkommit sedan ägarbytet, vad kommer den kunskapen i från?--Ankara 27 juni 2011 kl. 20.39 (CEST)

Jag har preliminära funderingar på att resa till Mullingstorp, men oroas mycket över allt negativt, som skrivits. Därför har jag haft flera telefonsamtal med den nuvarande kursledningen och frågat ut dem om sådant som är oklart. Behandlingsmetoderna förändras sakta, varvid de moment, som i praktiken visat sig fungera bra behållits, medan man tagit bort det, som inte fungerat så bra. Parallellt med detta har man lagt ned allt mer tid och arbete på att noga gå igenom de besvarade frågeformulären, kompletterade med telefonintervjuer, innan det efter samråd överhuvud bestäms, att den potentielle kursdeltagaren verkligen skall komma till Mullingstorp. Detta ganska tidskrävande förarbete utförs kostnadsfritt. Vid minsta tveksamhet avråds personen i fråga från att komma till Mullingstorp. Trots detta omsorgsfulla förarbete inträffar i ca 4 procent av fallen, att kursdeltagaren och kursledningen under de två första kursdagarna kommer fram till, att det ej är meningsfullt att fortsätta. Dessa kursdeltagare avbryter vistelsen på Mullingstorp och far hem. De får tillbaka hela kursavgiften och har således helt gratis intagit mat och dryck och njutit av den underbara vackra miljön på Mullingstorp vid randen av Östersjön. Av de ca 96 procenten, som stannat kvar alla sju kursdagarna har, efter regimskiftet, ingen till kursledningen sagt, att de är missnöjda med kursen. Den viktigaste skillnaden mellan den nya regimen och den gamla tycks vara, att man tidigare inte lade ned lika mycket tid och omsorg på förarbetet, vilket resulterade i att betydligt fler än 4 procent av kursdeltagarna blev missnöjda under de två första kursdagarna, därför att de helt enkelt aldrig borde ha kommit till Mullingstorp. De missnöjda övertalades ofta, att trots allt, ändå stanna kvar alla sju dagarna, vilket enbart förvärrade situationen. Det är den lilla gruppen missnöjda kursdeltagare, som springer till massmedia och beklagar sig över ”det hemska, som de genomlidit”. Den tysta majoriteten, de nöjda kursdeltagarna, åker hem och implementerar i sina liv, vad de lärt sig på Mullingstorp. Många upplever en ny glädje i sina liv och blir även mera framgångsrika i sina arbeten och får högre inkomster. Oturligt nog känner de flesta nöjda kursdeltagare inte något behov av att gå ut i medierna och berätta om vad som är bra med Mullingstorp. Men undantag finns, se exempelvis följande: De flesta, som går på kurs i Mullingstorp är fysiskt sett friska, men har missbruksproblem eller är utbrända eller är deprimerade på grund av exempelvis någon traumatisk motgång i livet, se exempelvis http://alltiallo.wordpress.com. Men det väckte stor uppmärksamhet, när skådespelaren Maria Eggers 2011-06-26 framträdde i en tre sidor lång redaktionell artikel i Aftonbladet och berättade, varför hon valde att gå på kurs i Mullingstorp. Hon förklarade, att hon blott hade cirka två år kvar att leva, sedan hon drabbats av ALS. Terapeuterna på Mullingstorp förmådde, att gjuta nytt mod i hennes liv, trots hennes till synes hopplösa situation, se http://mariafria.blogspot.com. Men så fort, som jag försökte få med dessa positiva omdömen om Mullingstorp, så raderades de på Wikipedia. Varför är det så? Är det aldrig solsken, utan bara jämmer och elände, som platsar i Wikipedia? Sixtamia 28 juni 2011 kl. 07.13 (CEST)

Men du vändar dig som potentiell kund till ett företag, väntar du dig då att få neutral och opartisk information? Du borde se problematiken med att basera en artikel på vad som i praktiken är försäljningsinformation. Fanns det exempelvis oberoende facklitteratur som lyfte fram positiva saker, eller vetenskapliga belägg för att deras verksamhet är effektiv vore det en annan sak--Ankara 28 juni 2011 kl. 20.55 (CEST)

Ingenstans i Anette Nymans bok Terapeuten nämns namnet Mullingstorp. Boken får anses utgöra ett ifrågasättande av vissa tuffa terapiformer inom alternativmedicinen i största allmänhet och inte ett utpekande av just Mullingstorp. Jag tycker därför inte, att boken bör nämnas i artikeln om Mullingstorp. Vad anser Ni andra? Sixtamia 29 juni 2011 kl. 10.57 (CEST)

I radiointervjuen sägs i klartext både av författaren och de ansvariga på Mullingstorp att boken handlar om Mullingstorp. ~Det fins också flera andra källor till detta, men denna är den otvetydigaste. Yger 29 juni 2011 kl. 11.01 (CEST)

Viktoria Eriksson ärvde år 2002 ”Mullingstorp Utbildning & Hälsa AB” i Norrköpings kommun. Viktoria och hennes företag har flyttat till Ystad. Företaget har bytt namn och heter numera ”Stall Gussnava AB”, men organisationsnumret är oförändrat 556108-6793. Det är detta bolag, som inkasserat kursavgifterna under Bengt Sterns och Viktorias tid och som möjligen är återbetalningsskyldig, ifall något gått snett. Det är inte känt, om där finns nämnvärda tillgångar. - Själva fastigheten heter Norrköping Rönö-Mullingstorp 1:6 och tillhörde inte bolaget, utan ägdes av Viktoria samt av Bengts barn, som alla tillsammans sålde fastigheten till de nuvarande båda ägarna. Viktoria sålde dessutom en del lösöre, mm, till de nuvarande ägarna, som låtit inregistrera ett helt nytt bolag med namnet ”Mullingstorp Kursgård AB”. - Tidigare verksamma läkare och terapeuter har i viss utsträckning erbjudits att på frilansbasis fortsätta i den nya kursgården. Men personalen omsätts och förnyas kontinuerligt. Och stora förändringar har genomförts, bland annat i försäljningsprospektet och hemsidan för det nya bolaget. Effekten har blivit, att sedan regimskiftet har 110 personer hört av sig rörande ett eventuellt kursdeltagande, 108 av dessa fick ett frågeformulär med 60 frågor, att fylla i. 100 personer besvarade frågorna och anmälde sig till kursen. Dessa 100 infann sig vid kursstart. Av dessa var det 4 personer, som i samråd med kursledningen avbröt sitt deltagande under de två första kursdagarna och fick tillbaka kursavgiften. Resterande 96 kursdeltagare fullföljde alla 7 dagarna. De tycks alla vara nöjda med sitt kursdeltagande och ingen har till kursledningen framfört, att de inte anser kursen vara värd pengarna. - Under den tidigare regimen förekom att en del kursdeltagare var missnöjda. Det torde ha berott på att tidigare prospekt och hemsida till viss del lockade till sig en kategori personer, som kanske inte borde gått kurs. Det nuvarande prospektet och hemsidan är betydligt tydligare med vad som erbjuds och lockar därmed nästan uteslutande personer, som verkligen har god nytta av att gå igenom kursen. Nämnda 4 personer utgör enda undantaget och de offrade högst två dagar av sin tid och har fått tillbaka sina pengar. - Den nuvarande chefen är jurist med flerårig humanjuridikpraktik på advokatbyrå. Det har lärt henne, att aldrig lova mer än man kan hålla. Det är ju oerhört viktigt, att behandlingen precis passar till kursdeltagaren / patienten, vilket inte riktigt alltid var fallet tidigare. För att taga ett drastiskt exempel: Antag, att ett sjukhus har två patienter, varav den ena har mycket dåligt hjärta och den andra har allvarliga sömnstörningar. Man utför en hjärttransplantation på den första patienten och ger den andra patienten lämpliga tabletter och annan behandling. Men vad händer om i stället hjärtpatienten får tabletterna och sömnpatienten får ett nytt hjärta? Att det blir klagomål efteråt kan man vara säker på!!! Den nuvarande kursledningen har ambitionen, att om möjligt helt och hållet undvika klagomål. Hittills förefaller det som om de lyckats. Men framtiden får utvisa, om turen håller i sig. - I forntidens Egypten gällde, att om taket ramlade in och dödade husägarens son, skulle arkitektens son dödas som straff. Det är orättvist om den nya kursledningen skall behöva lida för eventuella tidigare tillkortakommanden. Den nuvarande artikeln om Mullingstorp har fått kraftig slagsida. Nästan ingenting sägs om det som faktiskt varit bra och är bra med Mullingstorp, men man frossar i det som tidigare gått snett. - Anette Nyman var journalist, innan hon åren 1996-2004 arbetade som terapeut på Mullingstorp samt permitterades och återvände till journalistyrket. Hon arbetar nu på ett bokförlag. Hennes roman ”Terapeuten” beskriver en kursledare vid namn ”Viktor” på kursgården ”Läketorpet”. Romanen bygger alltså på händelser, som inträffade för väldigt många år sedan. Hon vägrar nu att vare sig avstyrka eller rekommendera någon att deltaga i det nya ”Mullingstorp Kursgård AB”. Men hon säger, att hon önskar den nya kursledningen lycka till! Kanske Wikipedia kan göra detsamma? Själv har jag ännu ej beslutat, om jag skall resa till Mullingstorp. Det bär ju emot att besöka en kursgård, om den är skandalstämplad. - Socialstyrelsens generaldirektör meddelar 2011-06-29, att inga som helst planer finns, att börja legitimera terapeuter hos kursgårdar av typ Mullingstorp. Det skulle i så fall troligen innebära, att Försäkringskassan skulle tvingas betala merparten av kursavgifterna och den ökade kostnaden vill Staten inte ha. Det kan ju tyckas orättvist, att den som inte har tillräckligt med pengar, tvingas avstå ifrån Mullingstorp. Eller också får man göra som skådespelaren Maria Eggers, som ordnar en stödgala för att finansiera vistelsen på Mullingstorp. Sixtamia 30 juni 2011 kl. 06.45 (CEST)

Jag undrar om det inte är dags du lämnar denna artikel på Wikipedia. På din diskussionssida skriver du att du är ute att få information inför ett eventuellt beslut att gå en kura på Mullingstorp, och det uppfattar jag du fått av kursledningen som inte motsägs av vad som står i artikeln. Artikeln i sig har nu av en dryg handfull av oss granskat och funnit den har en normal utformning enligt Wikipedia standard. Den beskriver vad Mullingstorp är (kursgård), lite om dess verksamhet, och det som skapat uppmärksamhet runt den. Skriverierna om boken har inte har inte initierats av Wikipedia, som bara återberättar den - att förtiga den vore att gå emot wps grundprinciper. Och jag anser du läser in mer i detta än vad som faktiskt står, skandalstämplad anser jag inte det finns fog att säga om gården utifrån artikelns innehåll, bara att det funnits en incident som pekat på att kursen kan vara lite farlig för vissa gränsfallpersoner, och som det ser ut som att du själv fått bekräftat att det av nuvarande ledningen verkar åtgärdat.Yger 30 juni 2011 kl. 07.35 (CEST)

Wikipedia-artikeln om IKEA är i allt väsentligt positiv. Endast ytterst ofarlig kritik redovisas. Ingen torde avstå från att handla på något IKEA-varuhus efter att ha läst Wikipedia-artikeln. Men tittar man på ”reco.se” upptäcker man att de skilda varuhusen endast har betygen 3 eller 4. Inget IKEA-varuhus har betyget 5, som är högsta betyg. – Tittar man på Mullingstorp upptäcker man att under åren 2008-2010 har 46 kursdeltagare valt att hos ”reco.se” poängsätta sitt omdöme rörande Mullingstorp, som fick snittbetyget 4,8. Se http://www.reco.se/mullingstorp-utbildning-halsa-ab. Av kursdeltagarna hade 44 valt att sätta högsta betyget: 5,0. Många är rentav översvallande i sina detaljerade motiveringar. Endast två var missnöjda. Den ene hade tydligen övertalats att stanna kvar alla sju dagarna, trots att han rätteligen borde ha åkt hem inom två dagar och fått tillbaka sina pengar. Ett enstaka misstag uppenbarligen. – Efter regimskiftet och namnbytet i januari 2011 har ingen ännu hunnit låtit registrera sitt omdöme hos ”reco.se”. Men cirka en vecka efter avslutade sju dagar på Mullingstorp har varje kursdeltagare blivit uppringd av kursledningen, som förhört sig om ifall allting var OK. Ingen enda av de kursdeltagare, som gått alla sju dagarna har uttalat någon kritik, de anser alla, att de fått valuta för pengarna. – Om nu IKEA ligger kvar på cirka 3,5 i betyg och Mullingstorp förbättrat sitt betyg från 4,8 till 5,0, kan man tycka, att Mullingstorp i Wikipedias ”redaktionella spalt” borde vara befriad från annat än möjligen den mildaste, milda kritik. Men verkligheten är ju en helt annan: Nästan ingenting positivt skrivs om Mullingstorp, i stället koncentreras framställningen nästan helt på Anette Nymans roman ”Terapeuten”, som handlar om den hemske kursledaren ”Viktor” på det tvivelaktiga ”Läketorpet”. Vad sänder det för signaler? Artikeln i Wikipedia är ägnad att effektivt skrämma bort alla, som eventuellt haft funderingar på att gå kursen. Här gäller det tydligen, att en gång för alla krossa Mullingstorp. Vad blev det av Wikipedias opartiskhet? ”Terapeuten” är ju blott en fritt disponerad roman och ingen vetenskaplig avhandling. - Den nya kursledningen är själva helnykterister och saknar all missbruksproblematik. Men många av kursdeltagarna vill ha hjälp till självhjälp med att bli kvitt sin ångest / depression (efter traumatiska upplevelser, stress, utbrändhet, mm) eller sina missbruk (alkoholmissbruk, tablettmissbruk, spelmissbruk, sexmissbruk, shoppingmissbruk, matmissbruk, maktmissbruk, självskadebeteende, mm). - Till skillnad mot vad tidigare varit fallet är den nya verkställande direktören juris kandidat och hyllar därför principen ”Pacta sunt servanda” (avtal skall hållas). Kursdeltagarna får därför precis vad de är utlovade på kursgårdens hemsida. Benefit/cost-kvoten är således större än 1,0, oftast betydligt större. Därför är kursdeltagarna numera så nöjda. Wikipedia-artikeln måste skrivas om nästan helt och hållet för att ge en balanserad bild av vad Mullingstorp är och står för. Många börjar ju sin sökning med att se efter vad just Wikipedia skriver i en viss fråga. Wikipedia har därmed gentemot allmänheten ett stort ansvar att förvalta. Varför raderas de Tryckta källor, som talar positivt om Mullingstorp samtidigt som de, vilka talar negativt om Mullingstorp får stå kvar? - Själv har jag genom samtal med kursledningen fått värdefull information, som går stick i stäv mot det som redovisas i Wikipedia. Men räcker det med att jag fått denna information? Har inte alla andra läsare av Wikipedia samma rätt till allsidig information? Sixtamia 3 juli 2011 kl. 17.11 (CEST)

Allt detta baseras alltså på den informationen du har fått av ett företag när du har kontaktat dom i egenskap av potentiell kund. Man får väldigt sällan kritisk information den vägen.--Ankara 3 juli 2011 kl. 17.17 (CEST)

Ingenting kunde vara felaktigare. Den huvudsakliga informationen har jag fått genom att googla på reco.se ovan. Detta är ett opartiskt opinionsinstitut, som förhör sig om allmänhetens åsikter om alla tänkbara företag och organisationer. Prova själv att fråga på något annat företag, som Du känner till, så skall Du finna att träffsäkerheten är god, mycket god. Sixtamia 3 juli 2011 kl. 17.33 (CEST)

Wikipedias uppgift är inte att recensera något. Visst kan omdömen citeras, men opartiskheten handlar om att ge vederhäftig information. Då kan det vara relevant att ta med viss kritik som uppmärksammats i massmedia, men generellt är det viktiga att vara saklig. Det handlar varken om att locka potentiella patienter eller om att skrämma bort dem. Artiklarna är inte skrivna som konsumentupplysning. Fernbom2 4 juli 2011 kl. 06.31 (CEST)

Före 1978 fanns inga konstgjorda befruktningar. Enligt DN (2011-07-04 sid 10) är numera 36 procent av konstgjorda befruktningar framgångsrika. Sju behandlingar kostar ca $100.000 i USA och betalas av patienten. Även i Sverige betalas de flesta konstgjorda befruktningarna av patienten, men beloppen är lägre, ca SEK 30.000. Före 1985 fanns inte Mullingstorps kurser. De är nu framgångsrika till 96 procent. Kostnad SEK 30.000 för sju dagar. Hittills har ca 5500 kursdeltagare varit på Mullingtorp. Av dessa har Torbjörn N (som fick kursavgiften tillbaka), Anders E och Anette Nyman öppet skrivit om sitt övervägande missnöje med Mullingstorp. Till detta kommer ca 220 andra kursdeltagare, som hoppat av senast dag 2 och fått kursavgiften tillbaka. De synes ej ha visat sitt missnöje, åtminstone ej öppet. Således har man ca 5280 nöjda kursdeltagare, av vilka många är fullkomligt översvallande positiva i sina skriftliga omdömen rörande den kurs, som de genomgått. Se opinionsinstitutet Reco ovan. Många har fått ett lyckligt, framgångsrikt liv efter genomgång av kursen. Är inte detta en solskenshistoria, så säg! Den majoritet, som endast gått en eller eventuellt två veckors kurser synes i väldigt stor utsträckning vara helnöjda med kursen. Felet med Anette torde vara, att hon stannade kvar alldeles för länge, i flera år. Generellt kan sägas, att det är de första 7 eller 14 dagarna, som gör god nytta. Varje ytterligare kursdag ger mindre och mindre nyttotillägg. Kursens gynnsamma verkan torde ha upphört långt innan Anette slutade, därav hennes övervägande negativa slutomdöme. Dessutom var hennes missbruksproblem vid starten troligen ej av så allvarligt slag, som fallet var för de flesta andra. Hon borde troligen aldrig ha gått kursen. Säkert är att hon ej var en ”typisk” kursdeltagare. - Det har sagts att på Mullingstorp är vissa övningar i tuffaste laget, men jämfört med vad generationer av vanliga svenska värnpliktiga har fått gå igenom torde inte Mullingstorps övningar framstå som så värst påfrestande. På Mullingstorp förekommer exempelvis inte tröttsamma ”krypning medelst hasning” för att undgå ”upptäckt” och ”skottskador”! ”Veklingar” bör undvika såväl värnplikten som Mullingstorp. Båda är numera fullt frivilliga. Trots att Mullingstorp har procentuellt nästan tre gånger så många nöjda ”patienter” jämfört med Nordens fertilitetskliniker, väljer journalister som Anette Nyman att försöka åstadkomma skandal och höga bokförsäljningssiffror genom att attackera Mullingstorp och att lämna fertilitetsklinikerna i fred. Rent logiskt borde hon ju göra tvärt om, eftersom de flesta konstgjorda befruktningarna ju misslyckas, vilket betyder stor frustration och totalt bortkastade pengar, medan en förkrossande majoritet av de kursdeltagare, som fullföljt sina sju dagar på Mullingstorp, upplever att de blivit lyckligare, mera harmoniska människor med kraftigt reducerade missbruksproblem. De upplever att kursen varit värd varenda krona. – I vissa fall räcker det att köpa Bengt Sterns bok: ”Att må dåligt är en bra början”. Och de, som lider av andra typer av problem eller sjukdomar än de som Mullingstorp är rustat för, bör givetvis inte gå kurs på Mullingstorp. Själv funderar jag nu på om mina egna problem egentligen är så stora, att det lönar sig för mig, att gå kurs på Mullingstorp. Jag fortsätter nog att fundera ett tag till, innan jag bestämmer mig. Sixtamia 5 juli 2011 kl. 04.56 (CEST)

Att tilläggas Wikipedia - Mullingstorp: Tryckta källor om Mullingstorp och övningsmetoderna:

• Stern, Bengt (1994, 2005). Att må dåligt är en bra början. 212 sidor. ISBN: 978-91-8875-604-6. (Författaren är leg läkare och grundare av Mullingstorp Kursgård).

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9188756041

• Fernros, Lotta (2009). Improving quality of life using mind-body therapies. 49 sidor. Karolinska Institutet. ISBN 978-91-7409-356-8. (Filosofie licentiatavhandling. Författaren är även medicine licentiat och leg läkare).

http://publications.ki.se/jspui/bitstream/10616/40196/1/thesis.pdf

• Nyman, Anette (2009). Terapeuten. 246 sidor. Norstedts. ISBN 978-91-1-302161-4. (Författaren är journalist och skriver denna “nyckelroman” om terapeuten “Viktor” på “Läketorpet”).

http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2009/Host/nyman_anette-terapeuten-inbunden/ Sixtamia 14 juli 2011 kl. 06.09 (CEST)

Den “redaktionella” delen av artikeln har hittills haft kraftig slagsida och som huvudingrediens redovisat journalisten Anette Nymans nyckelroman 2009 av “kvällstidningskaraktär”. Boken handlar om “Läketorpet” och är löst hopfogad av ett antal enstaka händelser, som inträffade under åren 1996-2004. Men ej med ett enda ord har berörts, att Mullingstorp även varit föremål för en opartisk vetenskaplig avhandling, som 2009 lagts fram vid Karolinska Institutet och 2009-03-12 offentligt försvarats vid Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden. Avhandlingen fick godkänt betyg av Karolinska Institutet (som ju även delar ut Nobelprisen i medicin) och medförde, att Lotta Fernros tilldelades titeln filosofie licentiat utöver sina tidigare titlar medicine licentiat och legitimerad läkare. Denna avhandling läggs nu in som en länk till artikeln och kan med ett enda klick läsas in extenso på skärmen. Egentligen borde uppgiften om “Läketorpet” tas bort helt, eftersom den knappast har vetenskaplig stringens. Men jag har valt, att behålla omnämnandet av “Läketorpet” och till och med kompletterat uppgiften med en helt ny länk, så att man med några få klick kan läsa de 12 första sidorna av boken direkt på skärmen. Därmed har såväl positiva som negativa omständigheter redovisats, såsom anstår en artikel i Wikipedia. Sixtamia 16 juli 2011 kl. 04.08 (CEST)

Ny version

Jag har putsat och avfluffat den senaste versionen. Jag är inte glad över ordet kroppspsykoterapi. Man hittar träffar på google, men begreppet saknar egen artikel på Wikipedia, och är åtminstone för mig okänt.Yger 16 juli 2011 kl. 07.28 (CEST)

Läkare som arbetar på Mullingstorp

Elinnea efterlyser Lotta Fernros’ tjänstgöringsschema. Som framgår av ”Officiell webbplats: Kursledning”, finns 11 terapeuter och 5 läkare. En läkare finns alltid i beredskap (stand by som en säkerhetsåtgärd) men blott under Steg 1-veckorna, som anordnas 10 gånger per år. Varje läkare tjänstgör 1 á 3 veckor per år. Lotta Fernros tjänstgör blott en vecka under 2011. Det är de många terapeuterna som ”gör jobbet”. Såväl läkarna som terapeuterna har sina ordinarie jobb på skilda platser i Sverige och kommer på frilansbasis till Mullingstorp vid behov. Sixtamia 17 juli 2011 kl. 21.50 (CEST)

Det viktiga är att man inte stoppar in uppgifter i en mening som inte bekräftas av den källa som är angiven. Om det står "ABCDEFG" och i källan står "ABCDEFG", så kan man inte i texten stoppa in ett H och ha kvar källnoten på samma ställe, om du förstår vad jag menar, för då tror ju läsaren att H:et stöds av den angivna källan. Därför flyttade jag noten. Det viktiga i sammanhanget är ju att detta är en person som själv är eller har varit involverad i Mullingstorps aktiviteter (oavsett hur många veckor). / Elinnea 17 juli 2011 kl. 22.23 (CEST)

Maria Eggers på Mullingstorp

Idag 2011-07-17 har Aftonbladet en helsides debattartikel signerad av skådespelaren Maria Eggers, där hon hyllar Mullingstorp, som hjälpt henne bli kvitt sin dödsångest i hennes svåra situation, där hon vet, att hon kommer att dö i ALS inom cirka två år. http://www.aftonbladet.se/debatt/article13331271.ab Sixtamia 17 juli 2011 kl. 10.50 (CEST) Blott halva dagen har nu gått och redan har 94 läsare inkommit med synpunkter på debattartikeln. Vissa av inläggen är väldigt insiktsfulla och förtjänar att (liksom själva debattartikeln) lyftas fram och göras lättillgängliga i fortsättningen för Wikipedias användare. Är det något, som hindrar, att länken även läggs till själva Wikipediaartikeln? Det är tydligt, att Wikipediaartikeln ligger precis rätt i tiden och att många just nu läser den. - Termen kroppspsykoterapi är helt korrekt och vedertagen och förtjänar en egen lång artikel i Wikipedia. Sixtamia 17 juli 2011 kl. 16.26 (CEST)

Tror du att du själv kan försöka få till en artikel om kroppspsykologi? Jag tycker artikeln haltar när djupare beskrivning av det begreppet saknas. Artikeln kan ev länkas till bland externa länkar, men jag tycker vi kan avvakta några dagar för att följa upp uppmärksamheten den får.Yger 17 juli 2011 kl. 16.31 (CEST)

Har kroppspsykoterapi med yoga att göra?--90.233.178.20 17 juli 2011 kl. 18.09 (CEST)

... eller med somatisering?--90.233.178.20 17 juli 2011 kl. 18.10 (CEST)

Nu hittade jag den engelska artikeln, en:Body psychotherapy.--90.233.178.20 17 juli 2011 kl. 18.20 (CEST)

Det har varit ett dramatiskt dygn: På 22 timmar har följande inträffat: Aftonbladet Debatt utkommer med en helsida signerad Maria Eggers i såväl papperstidningen som på webben. Klockan 9:03 införs den första kommentaren på aftonbladet.se. Hittills har influtit 161 kommentarer och 549 rekommendationer. På Google finns 67.000 träffar på Mullingstorp. Wikipedia-träffen avancerar från elfte plats till 8:e plats, därför att tusentals läsare frenetiskt klickar på vår artikel här för att få mer information om Mullingstorp. Det kan därför nu vara lämpligt, att komplettera artikeln ytterligare. Sixtamia 18 juli 2011 kl. 07.15 (CEST)

Det skulle ej förvåna, om debattartikeln i AB och Wikipediaartikeln resulterar i ny lagstiftning: Lex Maria Eggers eller Lex Mullingstorp, som löser finansieringsproblemet för kursdeltagarna. Sixtamia 18 juli 2011 kl. 10.11 (CEST)

Vi diskuterar ofta problematiken att ta in dagsfärsk info på Wikipedia. Det är svårt att utan tidperspektiv värdera vikten av ett enstaka fakta. Jag har dock inte tagit bort inlägget, men tagit bort ordavalet mycket uppmärksammad som i wp världen innebär det bör längre tid debatterats på riksnivå, tagits upp i riksdagen, utredningar eller böcker och det gäller klart inte i detta fall (ännu?). Jag tog också bort epitet uppmärksammad, då ett antal inlägg på AB debatt inte kan motivera detta. Uppmärksammad kan en debattartikel bara anses vara om den tagits upp av andra riksmedia under en längre tid som en månad eller så. Yger 18 juli 2011 kl. 11.31 (CEST)

Maria Eggers skickade in sin debattartikel i tisdags till Aftonbladet. Rekordsnabbt, redan på söndagen trycktes artikeln, som fått ett mycket stort genomslag av döma av de många kommentarerna, som fortsätter att strömma in. 2011-06-26 hade AB:s medicinske reporter tre redaktionella sidor om Maria Eggers och Mullingstorp. Det blir svårt för politikerna, att ignorera detta. Den som lever får se! Sixtamia 18 juli 2011 kl. 11.52 (CEST)

Här redovisad information om Mullingstorp bygger på den omfattande tryckta dokumentation som finns. Där uppgifterna varit otydliga eller ofullständiga har kompletterande uppgifter erhållits vid telefonintervjuer med Denise Lagercrantz, Lotta Fernros, Anette Nyman, Kari Paues och Agnes Hellström, vilka beredvilligt besvarat mina frågor. Jag märkte inte av något hemlighetsmakeri alls. Trots att Anette Nyman ju skrivit en kritisk nyckelroman om ”Viktor” (läs Viktoria Eriksson, föregående ägare) på ”Läketorpet” (läs Mullingstorp) var även Anette faktiskt försiktigt positivt inställd till Mullingstorp. Själv har jag aldrig varit på Mullingstorp, men planerar att besöka en gammal studiekamrat i närbelägna Kvarsebo och passar då på, att göra ett kort besök även i det storslaget vackra Mullingstorp. Däremot har jag inga planer på att själv gå någon kurs på Mullingstorp, eftersom jag nu efter genomgång av de omfattande frågeformulären inte längre bedömer att Mullingstorps kurser och jag passar för varandra. Däremot känner jag många personer i min omgivning, som jag tror skulle må bra av att gå på kurserna. Det är således egentligen för deras räkning, som jag lagt ned tid på att försöka få reda på om kurserna verkligen gör någon nytta. Jag tror numera således, att Mullingstorp behövs och att verksamheten förtjänar det starka stöd, som det delvis har, speciellt efter regimskiftet i januari 2011. Ett större reportage om Mullingstorp kommer att publiceras ca 1 augusti, enligt vad jag har hört. Sixtamia 18 juli 2011 kl. 20.13 (CEST)

Sixtamia! Jag skulle vänligen avråda dig från att redigera denna artikel. Ditt ständiga prat om att stödja Mullingstorp visar tydligt att du inte klarar att skriva från en neutral synvinkel. Vill du göra reklam för Mullingstorp så kan du väl göra det någon annanstans än här på Wikipedia. / Achird 21 juli 2011 kl. 16.01 (CEST)

Innan jag började min redigering fanns endast negativ reklam i artikeln, ingen positiv reklam alls. Nu är det ungefär 50 procent positiv och 50 procent negativ reklam, såsom anstår en artikel i Wikipedia. Sixtamia 21 juli 2011 kl. 21.47 (CEST) Med nästan samma stavning finns gården utsatt på kartor från år 1653 och 1695. Sixtamia 21 juli 2011 kl. 23.05 (CEST)

Tyvärr är inte Wikipedia platsen för reklam oavsett om den är positiv eller negativ. Skulle verkligen artikeln bestå av 50 % positiv reklam och 50 % negativ reklam så innehåller ju artikeln inte ett uns av verifierad fakta och skulle därmed inte ha något existensberättigande här på Wikipedia. Den senaste redigeringen av någon oinloggad användare har tack och lov kortat ner artikeln och gett den en bättre balans utan tydlig reklam. / Achird 22 juli 2011 kl. 01.05 (CEST)

Jag instämmer i Achird till punkt och pricka, och det gäller även slutklämmen. dnm ^{(d | b)} 22 juli 2011 kl. 01.07 (CEST)

I ett enda svep raderade användare 92.35.137.13 cirka 67 procent av artikeln, inklusive de tryckta källorna, exempelvis den godkända opartiska vetenskapliga undersökningen utförd vid Karolinska Institutet (som ju utdelar Nobelprisen i medicin). I stället länkades till en osignerad artikel från en förening, som inte längre är en förening och inte längre har några medlemmar. Klotter, vandalisering. (Grovt undertryckande av urkund kan ju ge upp till 4 års fängelse enligt BrB 14:4). Användaren bör blockeras från vidare redigeringar. Sixtamia 22 juli 2011 kl. 10.20 (CEST) En annan användare provocerade mig genom att använda ordet Reklam. Oförsiktigt skrev därför även jag detta förbjudna ord. Jag menade givetvis "opartisk information". Sixtamia 22 juli 2011 kl. 10.31 (CEST)

Jag tror denna artikel skulle må bättre ifall du blev mer resonlig. Att börja vifta med brottsbalken är bara trams, om du ursäktar ett sådant uttryck. Att hota andra wikipedianer är inte en god väg fram, men om du anser att brott begåtts föreslår jag att du gör en polisanmälan. I övrigt har vem som helst rätt att radera hur mycket de vill och lägga till hur mycket de vill. Det är däremot inte säkert att redigeringarna står sig. Jag har själv raderat över 80 procent av vissa artiklar eftersom det varit reklam, vilket jag upplever att även denna artikeln dragits med varför jag anser att IP-numret gjorde en i grunden god redigering. Ifall du blir provocerad av det så är det upp till dig att behärska dig. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 22 juli 2011 kl. 13.49 (CEST)

Det var onödigt stora ord från dig Sixtamia. Att komma dragande med brottsbalken och kräva blockering av andra användare ger inget seriöst intryck som användare. Jag har dock förståelse för att du blir arg, men tyvärr är det ingen bra idé att redigera artiklar om de berör en så. Det brukar nämligen vara ett tydligt tecken på intressekonflikt. Kan du inte behärska dig så föreslår jag att någon administratör låser denna artikel så att varken du eller någon annan kan redigera den. Vänligen, Achird 22 juli 2011 kl. 14.41 (CEST)

Brottsbalken? Det där beteendet påminner om ett par andra rättshaveristiska användare, vilket tidigare påpekats. 0nomato 22 juli 2011 kl. 16.35 (CEST)

Karl-Erik Nyberg och Johan Kullberg?

Karl-Erik Nyberg och Johan Kullberg? Kan det möjligtvis vara Karl-Erik Nylund och psykologen Johan Cullberg som avses? Jag kan inte se inte att de står omnämda i källorna [4] [5] Som jag skrev tidigare på den här diskussionsidan, om ni lägger till information, se till att noterna hamnar rätt. / Elinnea 22 juli 2011 kl. 17.04 (CEST)

I inslaget pratar de om boken, innehållet om kritiken av sekt och att den utgår ifrån deras definition. Som jag förstod det stöds det av två av fotnoterna, den tredje stödjer om möjligt bara hälften av tillägget i värsta fall, beroende på hur man vill dra gränserna. dnm ^{(d | b)} 22 juli 2011 kl. 17.06 (CEST)

Vadå tjafs? Att man värnar om Wikipedias trovärdighet och att källangivelserna bör stämma, är det tjafs? / Elinnea 22 juli 2011 kl. 17.20 (CEST)

En länk gick till radioprogrammet där de pratar kring sekt och definition som jag förstår tar sin utgångspunkt i boken som finns omnämnd i de andra referenserna. Jag tolkade referenserna dels som ett intygande för det skrivna men även vad författaren sagt med boken och i radioprogrammet. Eftersom detta är en tolkningsfråga som innebar att du tog bort allt källunderlag för det jag skrivit, utan att ta hänsyn till att det faktiskt fanns källstöd, blir det "tjafs" över inget. Jag har hur som helst ändrat genom att flytta referenserna en halv mening längre bak än mitt ursprung. Nu borde det inte finnas något problem längre. dnm ^{(d | b)} 22 juli 2011 kl. 17.25 (CEST)

"Argumentativt tillägg"

I denna ändring av Dnm håller jag med om återställningen av andra halvan av texten (stycket "Återkoppling på utbildningen"), men den övre halvan ser jag inga fel med, utan den verkar utveckla på HIV-fallet på ett bra sätt. Missar jag någonting, eller råkade den biten bara åka med i återställningen? - quispiam^talk [Anton Nordenfur] 24 juli 2011 kl. 19.43 (CEST)

Hela redigeringen var problematisk enligt mig. Förutom just den andra biten som du noterat (återkoppling på utbildningen) tog användaren bort referenser och genomförde en icke motiverad försämring av textinnehållet i sin helhet. Det är givetvis en bedömningsfråga. Vilken kvalitativ förbättring fanns det i biten ovanför, som du ser det? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 24 juli 2011 kl. 20.05 (CEST)

Jag läste lite för snabbt och blandade ihop era två texter (eller rättare sagt överdelen av era två texter), och trodde att du tog bort det som du egentligen tog tillbaka. Du har helt rätt i ändringen. - quispiam^talk [Anton Nordenfur] 24 juli 2011 kl. 20.20 (CEST)

Vg sluta upp med att sabotera artikeln om Mullingstorp!

För ett antal år sedan ställde jag följande fråga till professor Göran Lundh, samlingsansvarig på Medicinhistoriska Museet och fd chef för kirurgiska kliniken, Södersjukhuset: ”Hur långt har läkarvetenskapen kommit?” Svaret blev: ”Ungefär halva vägen. Hälften av alla behandlingsmetoder är ännu ej uppfunna.”

Det pågår ständigt en utveckling inom läkarvetenskapen. Nya behandlingsmetoder prövas ständigt. En del metoder förkastas efter viss tid, eftersom de ej gör god nytta och/eller har alltför många skadliga biverkningar. Andra metoder utvecklas och används med etiketten Alternativmedicin under många år till dess, att man med hjälp av flera av varandra oberoende undersökningar kommer fram till följande: ”Visserligen innebär behandlingsmetoden skadliga biverkningar för en minoritet av patienterna, men mycket högre andel av patienterna mår bättre av behandlingen. Ett flertal av varandra oberoende forskningsrapporter pekar alla i samma riktning. Därför kan nu fastslås, att metoden uppfyller ” Evidenskriteriet.”

I Sverige är det Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU, som på begäran gör utvärderingar av skilda behandlingsmetoder, när de får in tillräckligt antal forskningsrapporter, med totalt tillräckligt många redovisade patienter. Beträffande Mullingstorp uttalar SBU 2011-07-26 muntligt, att det är bra, att man nu har två oberoende rapporter, dels upphovsmannen Bengt Sterns rapport, dels Lotta Fernros’ avhandling vid Karolinska Institutet med 107 kvinnor och män. Avhandlingen har finansierats av Stockholms läns landsting, se sid 33 i avhandlingen. Men dels erfordras ytterligare ett par oberoende rapporter, vilka alla pekar i samma riktning. Dels skall även totala antalet redovisade patienter helst uppgå till tusen individer. Således är 107 redovisade patienter ännu ett ”otillräckligt vetenskapligt underlag” för att det skulle löna sig, att ge in ett ”Önskemål om utvärdering”. Möjligen skulle man från SBUs sida kunna sträcka sig till att uttala att man vid Mullingstorp presenterat ”lovande metoder, men att dessa kräver vidare utveckling och dokumentation”.

Vad man nu kan hoppas på är att ytterligare ett par oberoende forskare känner sig manade, att skriva avhandlingar om Mullingstorps metoder och att dessa förhoppningsvis pekar i samma riktning, som fallet är med Lotta Fernros’ avhandling. Det normala kravet på tusen individer kan i det enskilda fallet prutas ned till viss del. Ingenting tyder hittills på att Mullingstorp i en framtid inte kommer att få kvalitetsstämpeln EVIDENSBASERAD BEHANDLING.

Av SBUs tämligen tuffa krav följer, att Anette Nymans nyckelroman med blott cirka fem redovisade patienter inte är av den arten, att SBU ens bryr sig om att inkludera den ”rapporten” i en ”utvärdering” av verksamheten vid Mullingstorp. Namnet Mullingstorp nämns ju dessutom ej, endast ”Läketorpet”. IFALL WIKIPEDIA HAR AMBITIONEN ATT FRAMSTÅ, SOM ETT VEDERHÄFTIGT UPPSLAGSVERK BÖR DÄRFÖR NYMANS NYCKELROMAN ÖVERHUVUD EJ OMNÄMNAS.

Att en tidigare kursansvarig på Mullingstorp tvingats böta 10.000 SEK för att hon vägrat en HIV-sjuk man att deltaga i kursen är ju en sådan relativt sett bagatellartad händelse, att den inte förtjänar att omnämnas i ett uppslagsverk med Wikipedias ambitioner. Det är en händelse av ungefär samma dignitet, som att hon skulle ha fått böta 10.000 SEK för fortkörning eller liknande. Den nuvarande verksamheten går under namnet Mullingstorp Kursgård AB och det är ju om den verksamheten, som artikeln handlar och inte om den tidigare verksamheten, som hade ett annat namn, helt andra ägare, helt annan kursledning och delvis andra övningar. Den nuvarande verksamheten har ingenting otalt med vare sig någon kursdeltagare eller med någon annan. Ingen har rest något krav på skadestånd gentemot Mullingstorp Kursgård AB. Sedan de nya ägarna övertagit kursgården, har vid ett enda tillfälle en HIV-smittad person hört sig för om ett eventuellt kursdeltagande. Men den personen har hittills ej inkommit med en anmälan om deltagande. Troligen var det blott fråga om en ”försöksballong”, för att utröna, ifall diskriminering förekommer på det nya Mullingstorp Kursgård AB, vilket ju ej är fallet. Även den ursprunglige HIV-mannen var uppenbarligen ej intresserad av själva kursen, utan såg blott chansen, att förtjäna pengar genom att få ett skadestånd. Som sagt finns ingen anledning att omnämna HIV-diskriminering vid Mullingstorp Kursgård AB, eftersom den aldrig förekommit vid detta företag. GAMMALT SKVALLER OCH FÖRTAL SÅLEDES, OVÄRDIGT ATT INFÖRAS I ETT VEDERHÄFTIGT WIKIPEDIA.

Inom loppet av sex minuter 2011-07-21 raderade användare 92.35.137.13 bort 67 procent (!!) av artikeln om Mullingstorp, 1 procent av artikeln om Maria Eggers och 8 procent av artikeln om Föreningen Rädda Individen FRI. Ingen motivering uppgavs. Den sistnämnda raderingen innehöll för FRI pinsam information, nämligen att FRI inte längre har några medlemmar alls, utan blott en styrelse. Uppgiften var enligt FRIs egen hemsida sann. Tydligen har sponsorerna övergivit FRI, som inte längre får några pengar. I sin iver, att få nya sponsorer försöker FRI falskeligen klistra etiketten ”sekt” på alla möjliga och omöjliga företag, bl a på två stora möbelföretag, IKEA och SOVA och på Mullingstorp, m fl. Genom att för potentiella sponsorer presentera ett antal ”sekter”, som bör bekämpas, hoppas man åter få klirr i kassakistan.

Det är tydligt, att denne användare och vissa andra användare går FRIs ärenden och har ekonomiska intressen av att så mycket som möjligt svartmåla Mullingstorp. Sedan Knutbydramat, där mord och mordförsök förekom, är ordet ”sekt” det värsta glåpord, som finns i ordlistan. Att raderingarna skedde inom sex minuter och av samme användare utgör BINDANDE BEVISNING I DOMSTOL, ATT MULLINGSTORPS FIENDER och FRI-ANHÄNGARNA ÄR SAMMA PERSONER.

För att man skall kunna tala om en ”sekt” måste man ju ha en ”sektledare” och ett antal ”sektmedlemmar” insnärjda under lång tid, vanligen flera år. Hur passar den beskrivningen in på Mullingstorp Kursgård AB? Den nuvarande verksamhetsledaren är jurist, som främst sköter den administrativa delen av verksamheten och därför endast i obetydlig utsträckning kommer i direktkontakt med kursdeltagarna. Hon kan omöjligt betraktas, som någon sektledare.

Kursdeltagarna går kurs i sju dagar och far sedan hem. Det är alldeles för kort tid, för att de skall anses vara varaktigt insnärjda och därmed sektmedlemmar. Utan vare sig sektledare eller sektmedlemmar har man ju ingen sekt, varför det måste bli ett stopp för alla påståenden, att Mullingstorp är en sekt. DET FLÄCKAR NED WIKIPEDIAS ANSEENDE SOM SERIÖST UPPSLAGSVERK ATT ENS ANTYDA ATT MULLINGSTORP SKULLE VARA EN SEKT.

Kursdeltagaren och ALS-patienten Maria Eggers kämpar för ny lagstiftning, ”Lex Maria Eggers” eller ”Lex Mullingstorp”, som skulle underlätta även för andra än höginkomsttagare, att gå kurs på Mullingstorp. Väldigt sällan har Sveriges största tidning, Aftonbladet, haft 230 kommentarer och 871 rekommendationer, såsom i samband med tidningsartiklarna om Maria Eggers och Mullingstorp. Dessa AB-artiklar är således synnerligen viktiga. Nedtill på Wikipedia-artikeln står ju dessutom: ”Denna artikel om en svensk skådespelare är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.” Men FRI-sympatisörerna på Wikipedia gör precis tvärt om och raderar friskt istället för att följa anvisningarna och utöka artikeln. De tre AB-artiklarna är således alla väldigt viktiga och måste få stå kvar bland noterna/referenserna liksom uppgiften, att det just är verksamheten vid Mullingstorp, som Maria Eggers funnit speciellt bra och värd allt stöd från politikernas sida. (För övrigt har även politiker varit kursdeltagare, liksom advokater, läkare, idrottsmän, arbetare och många andra yrkesgrupper).

Alla uppgifter i artikeln bygger blott på de tryckta källorna, främst Fernros’ avhandling vid Karolinska Institutet. Någon ”originalforskning” har ej förekommit. Objektivitet har eftersträvats i största möjliga utsträckning. Enbart faktauppgifter, ingen reklam. Positiva faktauppgifter utgör ej reklam, blott uppgifterna är sanna.

Bland Wikipedias hundratusentals användare utgör FRI-anhängarna en ringa minoritet, men vid redigeringen av Wikipedia-artikeln om Mullingstorp tycks FRI-anhängarna utgöra en tämligen stor och väldigt skadlig grupp användare. Till Dig, som inte är FRI-anhängare vädjar jag: FÖRENA DIG MED MIG OCH BEKÄMPA TENDENSER TILL ATT LÅTA SKADLIGA MINORITETER GRIPA MAKTEN ÖVER ENSKILDA ARTIKLAR I WIKIPEDIA!!! Sixtamia 29 juli 2011 kl. 03.41 (CEST)

Om du använder styckesindelning och inte skriker kommer antagligen ditt budskap fram mycket tydligare till många fler. - quispiam^talk [Anton Nordenfur] 29 juli 2011 kl. 04.13 (CEST)

Utan att mer än skummat det du skriver ovan (varför skall jag slösa min tid på att läsa så lång text?) så har jag återställt till tidigare version. Det är nu nära 10 erfarna Wikipediaredaktörer som bedömt denna artikeln för hur den bör se ut för att uppfylla de krav vi har på artiklar. Och du ensam envisas med att försöka föra in en text som bara du tycker är lämplig. Wikipedia är ett samarbetsprojekt och ingen äger en artikel, allra minst de som kan ha en intressekonflikt till ämnet. Yger 29 juli 2011 kl. 06.53 (CEST)

Jag vet inte om det är någon idé, men det känns som du missuppfattat en sak. Artikel handlar om kursgården Mullingstorp och den verksamhet som bedrivits där genom åren, och inte enbart om hur det ser ut just nu. Det är typiskt för ett uppslagsverk att ha det historiska perspektivet.--Ankara 29 juli 2011 kl. 17.56 (CEST)

Sixtamia ägnar sig i ovanstående inlägg åt att skrika (d.v.s. stora bokstäver och utropstecken), yra om konspirationsteorier, vidare rättshaveristiskt snack om vad som gäller i domstolar, samt uppmana till POV-pushing. Inget av detta hjälper till att förbättra artikeln om Mullingstorp. Snälla Sixtamia, om du verkligen intresserar dig för att artikeln ska bli rättvisande så får du nog försöka att diskutera sakligt och utan affekt. / Achird 2 augusti 2011 kl. 18.47 (CEST)

Anette Nyman bluffar

Det var i ett 12 minuters inslag 2009 i Sveriges Radio, Studio Ett, som Nyman avslöjade, att nyckelromanen Terapeuten om ”Läketorpet” byggde på hennes erfarenheter från Mullingstorp. Hon fick kraftigt mothugg av verksamhetschefen, som påpekade att majoriteten av kursdeltagarna ju dock var nöjda. Programledaren frågade huruvida Nymans negativa inställning till kursgården berodde på att hon faktiskt blivit uppsagd därifrån.

I Radioinslaget åberopade Nyman forskarna Nylund och Cullberg såsom bevis för Nymans påstående, att Mullingstorp är en sekt. Därvid bluffar hon. Dessa forskare står ingalunda på Nymans sida och säger båda, att Nyman ej inhämtat deras tillstånd att utgöra hennes referenser. En typ av Renommésnyltning samt ”Hets mot Kursgård” således.

Sektforskaren Karl-Erik Nylund samt professor Johan Cullberg bestrider båda, att de anser Mullingstorp vara en sekt. Nylund påpekar att Mullingstorp saknas i Nylunds utförliga förteckning över sekter, Att leka med elden. Sekternas värld. Cullberg påpekar, att psykoterapin såsom vetenskap ännu är långt ifrån färdigutvecklad och han välkomnar därför alla slags behandlingsmetoder, inklusive Mullingstorps, där patienten upplever sig må bättre. Cullberg hänvisar till sin bok, Kris och utveckling.

Sixtamia 22 augusti 2011 kl. 07.55 (CEST)

År 2004 utspelades Knutbydramat där sektledaren Helge Fossmo beordrade mord på två sektmedlemmar, vilket resulterade i livstids fängelse för honom. Sedan dess gäller, att ingenting är så ärekränkande som att påstå, att någon person är en sektledare. Det kan enligt Brottsbalken BrB 5:2 ge upp till två års fängelse att påstå detta. Av hämndbegär för att hon blev uppsagd ville Anette Nyman skada Mullingstorp så mycket som möjligt. För att undvika ett fängelsestraff valde Anette Nyman att skriva sin bok som en nyckelroman om ”Läketorpet” och om sektledaren/terapeuten ”Viktor”. Men i radioprogrammet avslöjade hon, att ”Läketorpet” i själva verket var Mullingstorp. I och med detta erkännande är det nu möjligt att åtala henne enligt BrB 5:2 och få en fällande dom. Boken tillsammans med radioprogrammet och det sätt varpå ”Terapeutenaffären” presenterats i Wikipedia är enligt BrB 5:2 ”ägnad att medföra allvarlig skada” uppgående till miljonbelopp.

Jag har samtalat med sektforskaren Karl-Erik Nylund, och den mycket ansedde professorn Johan Cullberg. Båda är upprörda över att Anette Nyman falskeligen refererat till dem, när hon påstår att Mullingstorp är en sekt. De hänvisar båda till sina respektive böcker, som de anser motsäger, vad Anette Nyman påstår. Jag har även samtalat med Norstedts förlag, Henrik Kullander som uppgav att boken sålt i 3000 exemplar och uttryckte stor förvåning över att Anette Nyman först skriver en anonym nyckelroman och efteråt muntligt påstår, att boken egentligen handlar om Mullingstorp. Därigenom riskerar hon ju, att bli åtalad för förtal, BrB 5:2.

En grundläggande princip i en demokrati är ju, att ingen skall anses skyldig till något, innan han blivit dömd av en lagakraftvunnen dom. Det är åklagaren, som har hela bevisbördan, att den tilltalade verkligen är skyldig. Den tilltalade skall alltid ha rätten, men inte skyldigheten, att försvara sig. Visar det sig, att åklagarens bevisning inte håller, skall åtalet ogillas.

I det aktuella fallet tar Anette Nyman på sig rollen att vara ”åklagare”. Hon försöker bevisa, att Bengt Stern har byggt upp en sekt, där han själv är sektledaren och övriga inblandade är sektmedlemmar. Som bevis åberopar Anette Nyman påstådda uttalanden av sektforskaren Karl-Erik Nylund och professorn Johan Cullberg innebärande, att Mullingstorp är en sekt. Men eftersom dessa forskare båda tillbakavisar, att de uttalat något negativt om Mullingstorp, faller Anette Nymans bevisning ihop som ett korthus.

Eftersom Anette Nyman inte lyckats bevisa någonting är det tveksamt ifall ett uppslagsverk som Wikipedia överhuvud bör nämna hennes beskyllningar. Om trots allt detta sker, måste även de omständigheter, som motsäger hennes argumentering utförligt redovisas, så att balans uppnås. Först då har läsaren en rimlig chans att bilda sig en någorlunda korrekt uppfattning i frågan. Sixtamia 27 augusti 2011 kl. 04.20 (CEST)

Det är väl inte mer än rätt att du får något svar på detta. Ifall du läser vad som står i artikeln kring Anette Nyman och de berörda forskarna och sedan läser ditt inlägg här inser nog också du att du skrivit helt i onödan för mycket. Ett litet tips på vägen här är att du bör notera följande delar "baserad på" och "definition". dnm ^{(d | b)} 28 augusti 2011 kl. 18.43 (CEST)