Diskussion:Kommunreformer i Sverige

Micke2 har rätt. Det var värst vad de var sega i Bara. Det gör att minimiantalet blir 277 och året 1977. Ska fixa det. --Andhanq 21 mars 2006 kl.22.20 (CET)

Angående artikelsammanslagning

Jag tycker att det här är en mycket välskriven artikel om ett intressant ämne. Dock tyckte jag att det var lite oöverskådligt med artiklarna enhetlig kommuntyp, blockkommun, kommunblock och storkommun, som alla behandlar aspekter på kommunreformerna. För att bättre beskriva sammanhanget har jag därför infogat dem i denna artikel och gjort omdirigeringar. Om denna artikel därför har blivit för stor kanske man i stället skulle dela den i fyra: en översiktsartikel och en var om de tre specifika reformerna. /Essin 4 maj 2006 kl.21.16 (CEST)

Önskemål

Jag efterlyser lite mer av den politiska bakgrunden. Jag har hört att det var mycket diskussioner, för och emot sammanslagning. Vem var för och vem var emot? Vilka var argumenten? Att "man" insåg behovet ger sken av att endräkt rådde. Sedan efterlyser jag en diskussion om vad de storkommunerna har inneburit för demokratin i landet. Vaför delades inte städerna i samma takt som landsorten slogs samman? Diskuterades detta? Hoppas någon vet en del om detta. /Gustaf

Jag tror inte detta på riksnivå var någon stor och politikt kontroversiell fråga. Det var förmodligen individuell omröstning utan någon hårdare "partipiska". Detta vet jag i och försig inte, men jag tror inte att det var en klassisk "höger/vänster-fråga". Lokalt fanns det väl alltid de som misstrodde sina grannar och inte ville "vara ihop" med dem. Fortfarande är det ju lättare att bilda opinion för delningar än för sammaläggningar. Vad du menar med att "städerna skulle delas" i samma takt som "landsorten skulle slås samman" förstår jag inte riktigt. En av de stora "poängerna" med 1971 års reform var väl att stad och landsbygd skulle förenas i gemensamma kommuner där staden skulle fungera som centralort för ovgivande bygden. Stockholmsområdet är väl ett undantag där kommungränser skär tvärs genom bebyggelsen. Men att man med berått mod skulle skapa fler sådana gränser genom "dela städer" kan jag inte förstå vitsen med. --Andhanq 15 februari 2007 kl. 17.54 (CET)

Tryckfels-Nisse?!?

Brukar inte den sista kommunreformen dateras till 1974? Förvisso gick vissa kommuner (frivilligt) samman redan 1971, men kommunreformen gällde inte tvingande förrän 1974. Att vissa gick samman redan 1971 kunde tillexempel ha taktiska orsaker, när flera kommuner skulle tvingas in i en viss blockkommun kunde det finnas fördelar att gå in en mandatperiod i förväg.

Förstår inte rubriken. Något "tryckfel" handlar det inte om. Snarare var det så att man inom kommunblocken (som bildats 1964) "fann varandra" snabbare i vissa fall och långsammare i andra fall. 1967 minskas totalantalet kommuner med 95, 1971 med 384 och 1974 med 186. Så visst är 1971 det "stora året". Dessutom är det året då de skilda kommuntyperna landskommun, köping och stad ersattes med en enhetlig kommun, vilket också är en viktig principiell del av reformen. Som synes var det en procedur under en längre tid (vissa sammanläggningar skedde t ex redan 1963 och 1965. Men med tanke på det stora antalet och att kategorierna försvann så anser jag att 1971 är det lämpligaste året för en datering av reformen. --Andhanq 8 augusti 2007 kl. 23.30 (CEST)

Kudos

SCB länkar till den här artikeln från sin sida Historiska indelningar som ett lästips. Bra jobbat alla som skrivit på artikeln! //Essin 7 augusti 2007 kl. 23.52 (CEST)

Källor behövs

Denna artikel börjar bli rätt fyllig och tipsas tydligen från SCB:s hemsida. Tyvärr är det lite si och så med källhänvisningarna. Det finns förvisso en litteraturlista men liksom alla artiklar skulle också denna må bra av detaljerade källhänvisningar (<ref></ref>). I nuläget, utan dylika, framstår artikeln bitvis som tendentiös och värdeladdad. /Dewil 7 april 2008 kl. 13.58 (CEST)

På senare tid har artikeln blivit mer "politiserad", med avståndstagande formuleringar som: Officiellt hette det, att.. och sådant, insinuerande att det funnits någon inofficiell, dold, agenda (vad det nu skulle ha varit). Speciellt i sådana fall tycker jag speciella referenser behövs. Den har då mycket riktigt blivit tendentiös och värdeladdad. Jag tror inte detta i dag är någon stor blockskiljande fråga. Det är förvisso lättare att opinionsbilda för delningar än för sammanläggningar. Men exemplet Torshälla visar att det inte alltid går hem. --Andhanq 7 april 2008 kl. 16.38 (CEST)

Gör nu en översyn och försökert a bort vissa av de formuleringar som gjort artikel "tendentiös och värdeladdad" (citat från ovan). --Andhanq 10 april 2008 kl. 10.34 (CEST)

Blockskiljande fråga??

En deltagare har velat göra detta till en stor blockskiljande fråga. Men hur är det med detta? Av de delningar som skett har 4 genomförts under borgerliga regeringar (1980 och 1992) och övriga 9 under socialdemokratiska (1983, 1996, 1999 och 2003). Möjligen kan några av dessa ha beslutats av en regering och genomförts först efter ett maktskifte. Men att säga att delningarna "stoppades av regeringen Palme 1982" känns märkligt och kan kräva en källhänvisning. 1983 (med Palme som statsminister) var det enskilda år då flest delningar genomfördes De kan naturligtvis ha beslutats för valet, de "stoppades" inte. Delningarna 96, 99 och 03 bör rimligen även ha beslutats av s-regeringar. --Andhanq 23 april 2008 kl. 00.14 (CEST)

Nya Kommuner

Bra innehåll och överblickbarhet. Jag har ändrat lite i listan över nya kommuner och vill både förklara varför och ventilera en fråga som jag fascinerar mig, nämligen den lokala identiteten och betydelsen av vad jag kallar identitetsavståndet till en omgivning. Jag tror identitetsavstånd är en faktor av betydelse när kommuner uppstår eller upphör därför att de blir en del av respektive bryts ut ur en annan kommun.

När detta händer finns en del fall där det kanske inte är självklart vilken kommun som är försvinner respektive är ny, och vilken som består. Jag kan tänka mig tre möjligheter: 1) att följa centralorten 2) att följa namnet 3) att följa SCB:s koder. Alternativ 2) och 3) är ofta samma, men alternativ 3 är dessutom opraktiskt då SCB ibland ändrar kod av andra skäl. Namnet eller Centralorten således, äran eller pengarna, koden eller funktionen?

Sigtuna och Vaxholm får ju exempelvis namnge de kommuner som de blir en del av 1971 respekvive 1974. Centralorter blir dock Märsta respektive Åkersberga. I Sigtuna är kanske delningsplanerna en bit bort, men som bekant delades Vaxholms kommun 1983 när Vaxholm åter blev centralort i ett, jämfört med gränserna före 1974, något förstorat område.

Min uppfattning är att det är funktionen som skall styra, d v s centralortens kommun, bland annat på grund av de arbetstillfällen som är förknippad med den och den historiska och internationella kontinuiteten och betydelsen av en residens- / huvudstad. För mig blev därför Vaxholm en del av "Åkersbergas kommun" som heter Österåkers kommun före och efter det att Vaxholm ingick och Vaxholms kommun i nio år.

Helt subjektivt är mitt intryck förstärkt av att jag, trots att jag aldrig bott i Vaxholm, tillsammans med vaxholmsbor deltog i firandet av "självständigheten" 1983 och såg nyårsnattens pampiga fyrverkerier från Hamngatan. Mitt intryck av både exemplen Sigtuna och Vaxholm är att jag tror att kommuninvånarnas identitet snarare följer centralorten än namnet. Betraktare utifrån tendera nog inte sällan att tro att namn och centralort är samma sak, vilket ju är h uvudregeln. Men i undantagsfallen som Sigtuna och Vaxholm kanske det till och med förstärker identitetsklyftan mellan centralorten och de boende i en namngivande men ej styrande kommundel.

Jag hör gärna andras synpunkter på detta.--Foreverminister 26 maj 2008 kl. 12.22 (CEST)

Detta är naturligtvis en intressant fråga. Rent formellt är det dock enkelt. Varje delning eller sammanläggning innebär att de tidigare kommunerna upphör och att en ny (eller flera nya i händelse av delning) bildas. Detta alldeles oberoende av vilket namn eller vilken kod som eventuellt "återanvänds". Alla "delar" är alltså likaberättigade. Nacka kommun är således inte en fortsättning av gamla Nacka stad, som "slukat upp" Saltsjöbadens köping och Boo landskommun. Nej det är en 1971 bildad kommun som i sig innefattar alla de tre tidigare enheterna. Det är enklast att beskriva när en ny kommun får ett helt nytt "neutralt" namn. Att Gotlands kommun är en ny kommun och inte bara en "fortsättning" av Visby stad är kanske lättare att inse. Även om Visbys kommunkod (0980) återanvändes. Det hade nog varit enklare om fler kommuner fått helt nya namn, syftande på ett större område. Då kanske de av dig beskrivna identitetsproblemen kunnat minskats. --Andhanq 27 maj 2008 kl. 21.33 (CEST)

Tack för synpunkter! Hade tänkt mig att just du skulle vilja tänka här. Håller med om att nya eller okontroversiella namn kan minska identitetsproblemen, klokt kanske att inte som föreslaget använda Falsterbo som namn på nuvarande Vellinge kommun. I vissa fall dock, men kanske vanligare längre tillbaka, är det nog otvivelaktigt så att en kommun består trots att andra kommuner läggs till eller dras ifrån. Exempel Göteborg vid inkorporeringar av Carl Johan (Majorna), Lundby, Örgryte osv. Men även senare att Örebro, Borås och Nyköping bestod trots de kommuner som bröts loss. I vissa fall håller jag också med om att det faktiskt skapas en ny kommun, Gotland är ett sådant och kanske många av storkommunerna som saknade större centralort (Frösåker i Uppland, Aska i Östergötland m.fl). Som ett rent formellt hanterande i exempelvis någon slags översikt kanske det också fungerar generellt, att se varje förändring som skapandet av nya enheter, men jag kan inte ta det till mig som en beskrivning av vad som "verkligen" skett. Har du sett boken Kommunernas släktträd: Sveriges kommuner 1863-1992 / Tore Ivarsson? --Foreverminister 27 maj 2008 kl. 22.06 (CEST)

Infogning

Kommunreformen 1971 har fått en egen artikel (till stor del utbruten ur denna). Det är bättre att återinfoga det i den här artikeln Det blir mer lättläst och överskådligt i en och samma artikel. Annars blir ju konsekvensen att 1863 och 1952 också sprids ut. --Andhanq 8 september 2008 kl. 23.14 (CEST)

För att hålla diskussionen på ett ställe, se Diskussion:Kommunreformen 1971. /Dewil 9 september 2008 kl. 09.59 (CEST)

Nutida förslag till annan artikel?

Med kommunreform avses enligt inledningen till denna artikel (och även artikeln under det uppslagsordet) landsomfattande förändringar av den kommunala indelningen. I Sveriges fall således 1863 (när själva "konceptet" infördes), "storkommunreformen" 1952, och "blockkommunreformen" med införande av enhetlig kommuntyp 1971 (själva sammanläggningarna skedde ju över en tidsperiod 1964-1974). Däremot tycker jag inte att olika aktionsgruppers förslag till lokala indelningsändringar (oftast delningsförslag) riktigt hör hemma här. Kanske en egen artikel om sådana förslag. Knepigt bara att namnge en sådan artikel. --Andhanq (disk) 28 september 2012 kl. 09.23 (CEST)

Ja, området "Exempel på områden som arbetar för att skapa egen kommun" borde få en egen artikel, då det kan ses som politisk propaganda. Skriften blir inte direkt neutral, om man säger så. Några förslag på artikel-namn? Mrkommun (disk) 30 september 2012 kl. 16.19 (CEST)

Eftersom de senaste kommunreformen genomfördes 1971 (litet utdraget 64-74) så är det inte bra att en så stor del av artikeln handlar om enstaka delningar därefter och dessutom föreslagna delningar. Dessutom blir det gärna litet av "propaganda" för delningsförslag. En egen artikel om detta kan dock lätt få ett rätt otympligt namn ("Föreslagna och genomförda kommundelningar i Sverige efter 1971"), så man får fundera lite.--Andhanq (disk) 12 november 2012 kl. 15.16 (CET)

Kommunreformen 1952 i norra Sverige

Denna reform berörde ju inte alls Västerbottens och Norrbottens län. Går det att nämna i artikeln på något sätt? /Portunes (disk) 1 november 2013 kl. 14.40 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 3 externa länkar på Kommunreformer i Sverige. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Korrigerade formatering/användning för http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf
• Lade till arkiv https://archive.is/20120525064741/http://www.tullingepartiet.se/page.php?19 till http://www.tullingepartiet.se/page.php?19
• Lade till arkiv https://archive.is/20120715024805/http://svt.se/2.54451/1.659702/huddinge_-_kommundelning till http://svt.se/2.54451/1.659702/huddinge_-_kommundelning

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 6 september 2017 kl. 05.12 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Kommunreformer i Sverige. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20100817194320/http://www.jarnapartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=47&Itemid=53 till http://jarnapartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=47&Itemid=53

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 25 april 2019 kl. 13.04 (CEST)