Diskussion:Kladistik

Svårläst

Jävlar. Detta är den mest svårförstådda Wikipediaartikel jag någonsin försökt läsa. Grattis till författarna. Ni har visat att ni är akademiskt överlägsna oss alla. 2a00:801:209:75dc:e965:6cf5:313b:cad 26 augusti 2015 kl. 19.24 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Du får jättegärna hjälpa till att göra artikeln bättre. Här finns info om hur du gör.--Paracel63 (diskussion) 12 december 2016 kl. 02.57 (CET)

Själv tycker jag inte att språket verkar extremt svårt - men jag är väl miljöskadad. Litet kan man kanske putsa på; men det finns en grundläggande svårighet, som är svår att komma förbi genom att bara ändra på språket.

Artikeln handlar på ett mycket grundläggande sätt om begreppsformning; och i det här fallet om kritik av en viss begreppsapparat, och varför en annan skulle vara bättre. Problemet är att många personer utan akademisk vana har svårt att förstå att termer som "kräldjur" skulle stå för något slags begrepp som man har frihet att definiera om; ett kräldjur är helt enkelt ett kräldjur. Har man däremot träffat på taxonomi som vetenskaplig sysselsättning, och sett hur krånglig den kan vara i praktiken, så kan man kanske börja att förstå att det kan finnas skäl att diskutera själva grundvalarna för hur vi sorterar upp den kunskap vi samlar om olika organismer på ett vettigare sätt.

Jag har erfarenheter av vilket pedagogiskt problem sådant kan vara, både från matematikundervisning och annars. Det finns exempelvis många som inte riktigt har förstått att "problemet med den felande länken" (mellan människa och ickemänsklig anförälder) numera knappast är ett problem om brist på hittade mellanformer, utan mer är just ett begreppsbildningsproblem. Varje fynd klassificeras som tillhörigt någon art - därför att vi har svårt att överblicka fynden annars. Dessa arter "finns" dock inte; det vill säga, de motsvarar inte väldefinierade verkliga företeelser. Se gärna Användare:JoergenB/Om evolution och vidare länkar därifrån!

Man skulle alltså kunna göra två saker för att få denna artikel litet begripligare. Den ena är att gå igenom den och försöka byta ut onödigt krångliga formuleringar och termer mot litet enklare sådana. Det andra är att ge flera stycken exempel av essäkaraktär för att på den vägen försöka ge läsare som är ovana vid begreppsanalys någon liten känsla av vad som pågår. Jörgen B (diskussion) 31 december 2016 kl. 06.43 (CET)

Flygande djur som polyfyletisk grupp.

Jag tog bort följande exempel, därför att det var grovt felaktigt:

Ett exempel är flygande djur.

Detta utgör inte en polyfyletisk grupp, eftersom exempelvis gruppen "flygande fåglar" är parafyletisk. Många fåglar (exempelvis strutsar och pingviner) har utvecklats från flygande fåglar, men kan inte själva flyga. Jörgen B (diskussion) 31 december 2016 kl. 06.50 (CET)

Förvirrade eller felaktig förklaring

I skrivande stund förklarar artikeln att "En plesiomorf egenskap som finns hos flera organismer kallas symplesiomorfi. Parafyletiska grupper utmärks av symplesiomorfier (d.v.s. avsaknaden av en viss egenskap)". Innehållet i parentesen är en direkt motsats till vad som i övrigt sägs i de båda menigarna, och jag förmodar att författaren i själva verket menar tvärtom? Det vill säga att enskilda taxon i parafyletiska grupper förvisso inte delar alla egenskaper med de övriga i gruppen, men att alla taxon i gruppen trots detta ofta har symplesiomorfier, (d.v.s. gemensamt nedärvda karakteristika). –Tommy Kronkvist (diskussion), 27 augusti 2018 kl. 18.51 (CEST).