Diskussion:Enkät

När jag läst sociologi bland annat så har jag för mig att denna typ av undersökningar kallades survey-undersökningar. På lingo. I en survey-undersökning använder man sig av enkäter, sades det kanske då, ungefär... Kanske är detta något som borde tas med/redas ut. (Givetvis förstods det väl om man sa enkät-undersökning också, men om jag har rätt är survey-undersökning ett "yrkesbegrepp" som florerar. Visst är det också så att survey betyder enkät på engelska, men det är ändå ett annat ord än "enkät(-undersökning)" på svenska). flinga 2 september 2013 kl. 00.50 (CEST)

Bortfallet är nutidens statistiska skandal

Det är väldigt vanligt i nutida statistiska undersökningar har man bortfall som gör att resultaten är helt värdelösa, man kan se bortfall upp till över 50% vilket är skandalöst. Man hävdar att det är Ok med anledning av bortfallsanalys, vilket inte kan betraktas på annat sätt än ren vetenskaplig humbug. Ofta driver man verksamheten på kommersiell basis och kan inte nå de nödvändiga bortfallstalen på 5-10%. Bortfallsanalys kan bara sänka en undersökning som i övrigt är till synes Ok, ex genom att man inser att de som inte svarat ex inte vill avslöja sin politiska tillhörighet för man är rädd för repressalier, typ att säga att man är kommunist undre kalla kriget. En bortfallsanalys kan inte göra att något som inte uppfyller de matematiska villkoren slumpmässigt sample på 1000 och bortfall på 5%, skulle vara OK, att hävda det, vilket faktiskt sker rätt ofta, är ren vetenskaplig humbug. Att hävda det är att inte kunna sin statistik, eller vara skojare, dvs ren matematisk vetenskaplig humbug. Det är som att hävda 1 1=3 vilket inte är sant med de givna matematiska villkoren.

Detta är ex förklaringen till de väldigt varierande resultaten i nationella väljarundersökningar.

Det är ett matematiskt villkor, inte en analog kvalitetsfråga

Det makabra med statistiska undersökningar är att det inte är antalet svar utan bortfallet, dvs andelen icke-svar som avgör kvaliteten på resultatet, vilket är en matematisk konsekvens av den matematiska tillfällighet som statistiska stickprov bygger på.

Den är inte helt ovanlig, bristen på respekt är slående för att man arbetar med en matematisk tillfällighet, att man med ett slumpmässigt sample på 1000 och bortfall på 5% kan göra förutsägelser för vad en väldigt stor grupp står för, typ hela Sveriges befolkning eller alla Stockholmare. Dvs att man har en gudagåva så länge man uppfyller villkoren ett slumpmässigt sample på 1000 och bortfall på 5% får man ett resultat av stort värde.

När man inte respekterar grundvillkoren ett slumpmässigt sample på 1000 och bortfall på 5% så får man inget resultat alls. Det faktum att det är en matematisk tillfällighet att antingen uppfylla villkoren eller ej och inte en analogt glidande kvalitetsmässig skala har många väldigt svårt att förstå.

Att komma med samples som är mer än 1000 är att säga att man inte förstår konceptet, därför att samplets storlek över 1000 har så liten betydelse för resultatets kvalitet. Man ökar med större sample än 1000, kostnaden radikalt för att få ner bortfallet till rimliga nivåer. Bortfallet blir ju fler individer att jaga för att få ner till samma procentsats av bortfall. Det är helt enkelt inte praktiskt lämpligt att ha större samples än 1000 och det ger inga resultat (man uppfyller inte de matematiska villkoren) att ha mindre. Förstår man vad man gör spenderar man sina resurser på att minska bortfallet i en undersökning med ett sample om 1000 tillfrågade.

Bortfallsminimeringen är den huvudsakliga kostnaden

Den huvudsakliga kostanden när man gör statistiska stickprovs-enkäter/undersökningar är att få ner bortfallet, att få alla att svara, genom olika tjatmetoder, innebär en lockelse att minska kostnaden och fuska. Det är skandalöst att fuska i vetenskapen. Vi lever i en budgetstyrd värld där man i allmänhet skär med osthyveln och det funkar inte i en matematisk tillfällighet av att uppfylla villkoren eller ej. Det är antagligen inte ovanligt att en beordrad undersökning får budgeten nedskuren så att man inte uppfyller de matematiska villkoren och uppdragsgivaren kan inte acceptera att det inte är en fråga om en analog skala av kvalitet utan en fråga om att uppfylla de matematiska villkoren eller ej. Resultatet blir därför vetenskapligt värdelöst.

Varför är bortfallet ett så stort problem numera?

Skälet att man har så stora bortfallsproblem är med stor sannolikhet att folk är så trötta på telefonsäljare mm att de vägrar svara. Många marknadsundersökningsinstitut gör bra med pengar på kunder som vill ha svar och som inte förstår att de blir lurade av att det de köpt inte har något vetenskapligt värde. Många kunder vill ha så mycket svar på sina frågor och enkäterna blir så stora att de svarande tröttas ut, som då vägrar svara. På 60-70-talet var det samhället som ett led i miljonprogrammet huvudsakligen frågade och de svarande såg att svara var ett led att förbättra samhället i eget eller ideologiskt intresse. Det är en svunnen tid. --Zzalpha (diskussion) 25 maj 2015 kl. 16.13 (CEST)