Deccanlärka
| Deccanlärka Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Lärkor Alaudidae |
| Släkte | Galerida |
| Art | Deccanlärka G. deva |
| Vetenskapligt namn | |
| § Galerida deva | |
| Auktor | (Sykes, 1832) |
| Utbredning | |
 Deccanlärkans utbredningsområde. | |
Deccanlärka[2] (Galerida deva) är en fågel i familjen lärkor inom ordningen tättingar.[3] Den är endemisk för Indien där den påträffas på högplatån i centrala delarna. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Deccanlärkan är en rätt liten (14 cm) lärka med spetsig tofs, mestadels brungul fjäderdräkt, medellång, kraftig näbb och rätt kort stjärt. De yttre stjärtfjädrarna är rostfärgade. Jämfört med liknande malabarlärkan är den mindre samt har ljust rostbrun undersida (ej beigevit) och är i mindre utsträckning streckad på bröstet.[4]
Läte
[redigera | redigera wikitext]Sången liknar indisk lärka. Lätet beskrivs i engelsk litteratur som ett nasalt "dwezee".[5]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln lever på den halvtorra platån i centrala Indien.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Deccanlärkan hittas i torr jordbruksmark samt i steniga och snåriga områden upp till cirka 1000 meters höjd. Födan är dåligt känd men verkar bestå av frön och ryggradslösa djur som den söker efter på marken, i par eller små, lösa flockar. Även häckningsbiologin är bristfälligt studerad. Häckningsperioden sträcker sig från åtminstone mars till september, men huvudsakligen maj–augusti.[6]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig.[7]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Deccanlärkan beskrevs taxonomiskt som art av William Henry Sykes 1832, därav det engelska namnet Sykes's Lark. Det vetenskapliga artnamnet deva syftar på Deva, en grupp gudar i den hinduiska mytologin.[8] Deccan är namnet på en högplatå i södra Indien där arten förekommer.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]_carrying_feed_W_IMG_0782.jpg)
_in_Hyderabad,_AP_W_IMG_8063.jpg)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2017 Galerida deva . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.
- ^ Alström, P. (2019). Sykes's Lark (Galerida deva). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57678 20 maj 2019).
- ^ Grimmett, R.; Inskipp, C.; Inskipp, T. 1998. Birds of the Indian Subcontinent. Christopher Helm, London.
- ^ Jobling, James A (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör deccanlärka.
Wikispecies har information om Galerida deva.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|