Hoppa till innehållet

Esquilinen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Cispius)
Den så kallade Porta Magica på Piazza Vittorio Emanuele II på Esquilinen.
Gallienusbågen (till vänster kyrkan Santi Vito e Modesto).
Schematisk karta över Roms sju kullar.

Esquilinen (latin: Mons Esquilinus, italienska: Esquilino) är en av Roms sju kullar. En av de främsta sevärdheterna är basilikan Santa Maria Maggiore.

Esquilinens har två kända höjdsträckningar, Oppius (italienska Oppio) och Cispius (italienska Cispio). Oppius består till stor del av en park med resterna av Trajanus termer. Cispius främsta byggnad är basilikan Santa Maria Maggiore. Mellan dem ligger en mindre kulle, Fagutal (latin Mons Fagutalis).

På den stora Piazza Vittorio Emanuele II finns den så kallade Porta Magica (italienska ’den magiska porten’), även benämnd Porta Alchemica. Den igensatta porten är det enda som återstår av Villa Palombara, uppförd i mitten av 1600-talet av markisen Massimiliano Palombara. Markisen, som var särskilt intresserad av esoteriska vetenskaper, stödde flera alkemister i Rom. Porten antas vara ingången till villans alkemiska laboratorium.

Gallienusbågen

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Gallienusbågen

Gallienusbågen är det som återstår av Porta Esquilina, en av Roms antika stadsportar. Bågen utgjorde ursprungligen en del av den serviska muren, uppförd av Servius Tullius500-talet f.Kr. Kejsar Augustus lät utsmycka bågen, och på 260-talet e.Kr. dedicerades den åt kejsar Gallienus.

GALLIENO CLEMENTISSIMO PRINCIPI Till Gallienus, den mildaste princeps,
CVIVS INVICTA VIRTVS SOLA PIETATE vars enastående dådkraft endast överträffas
SVPERACTA EST ET SALONONAE av hans pliktkänsla, och till Salonina,
SANCTISSIMAE AVGVSTAE AVRELIVS högvördigaste augusta, Aurelius
VICTOR V[ir] E[gregius] DICATTISSIMVS Victor, den förnäme mannen,
[tillägnade detta] i fullkomlig hängivenhet
NVMINI MAIESTATISQVE EORVM inför deras makt och majestät

Kyrkor i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Claridge, Amanda (1998) (på engelska). Rome: An Oxford Archaeological Guide. Oxford: Oxford University Press. ISBN 0-19-288003-9 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]