Hoppa till innehållet

Christian Birch-Reichenwald

Från Wikipedia
Christian Birch-Reichenwald
Född4 januari 1814[1]
Sørums kommun, Norge
Död8 juli 1891[2] (77 år)
Christiania
BegravdVår Frelsers gravlund
Medborgare iNorge
Utbildad vidUniversitetet i Oslo
SysselsättningPolitiker, jurist
Befattning
Borgmästare i Oslo (1846–1846)[3]
Østfolds fylkesman (1847–1855)
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1848–1850, Moss og Drøbak (1848–1850)[4]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1854–1856, Moss og Drøbak (1854–1856)[5]
Oslo och Akershus fylkesman (1855–1858)
Norges revisionsminister (1858–1859)[6]
Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1859–1860)[6]
Norges justitieminister (1860–1861)[6]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1862–1864, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1862–1864)[7]
Borgmästare i Oslo (1862–1862)[3]
Borgmästare i Oslo (1864–1865)[3]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1865–1867, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1865–1867)[8]
Politiskt parti
partilös
BarnPeter Birch-Reichenwald (f. 1843)
FöräldrarPaul Hansen Birch
Utmärkelser
Storkors av Sankt Olavs orden
Kungliga Nordstjärneorden
Redigera Wikidata

Christian Birch-Reichenwald, född 4 januari 1814 och död 8 juli 1891, var en norsk politiker, far till Peter Birch-Reichenwald.

Birch-Reichenwald blev byråchef i kyrkodepartementet 1839, expeditionssekreterare där 1841. 1847 blev han amtman i Smaalenene, 1855 i Akershus och var 1858-61 statsråd. 1869-89 var Birch-Reichenwald sorenskriver i Aker. Han invaldes i Stortinget 1848 och 1854 men nådde sitt verkliga inflytande först sedan kronprins Karl 1856 övertagit ledningen av den norska regeringen.

Karl tog gärna råd av Birch-Reichenwald i norska angelägenheter och utnämnde honom 1858 till statsråd och chef för justitiedepartementet. Birch-Reichenwald blev trots att han inte formellt var chef för regeringen, dess ledande man. Birch-Reichenwald misstänktes vid sitt tillträde av många norrmän ha för avsikt att föra en reaktionär politik, men han visade sig vara mycket lyhörd för Stortingets åsikter.

Han tillhörde det andra "amalgamistiska partiet" av norska ämbetsmän som stödde norsk-svenska unionen, men förde genom sin lyhördhet mot Stortinget blev hans inställning av mycket liten betydelse. Kungens veto mot Stortingets beslut att avskaffa ståthållarämbetet i Norge försvagade avsevärt hans ställning.

Då frågan om en revision av unionen kort därefter blev aktuell, åstadkom detta 1861 oenighet mellan Birch-Reichenwald och den norske statsministern i Stockholm Georg Sibbern rörande några uttryck i en norsk svarsnot i frågan. Sibbern ingav sin avskedsansökan, varefter Karl XV begav sig till Kristiania för att lösa krisen.

I ett statsråd 11 december visade det sig, att Brich-Reichenwald även i statsrådsavdelningen i Kristiania endast hade ett minoritet på sin sida, och han valde samma dag att avgå med sina meningsfränder. Efter sin avgång var Birch-Reichenwald 1862-64 och 1865-66 ledamot av stortinget, men hade ett mycket begränsat politiskt inflytande.

  1. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 88, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 89, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] läs online, www.oslo.kommune.no .[källa från Wikidata]
  4. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 234, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 266, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Jan Debes, Det norske statsråd 1814–1949, 1950, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 311, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 330, läs online.[källa från Wikidata]