Carl Wieman

Carl Edwin Wieman
	Carl Edwin Wieman
Född	26 mars 1951 (73 år); Corvallis, USA
Medborgare i	USA
Utbildad vid	Stanford University, filosofie doktor, 1977; Massachusetts Institute of Technology, bachelor of science, 1973; Corvallis High School
Sysselsättning	Fysiker, akademiker, universitetslärare, pedagog (forskare)
Arbetsgivare	University of British Columbia; Stanford University; University of Colorado Boulder; University of Michigan; JILA
Utmärkelser
	Guggenheimstipendiet (1990); Ernest Orlando Lawrence-priset (1993); Davisson–Germer-priset för atomfysik eller ytkemi (1994); Einstein-priset för laserforskning (1995); Fritz London Memorial Prize (1996); Richtmyer Memorial-priset (1996); Kung Faisals internationella pris i vetenskap (1997); Lorentzmedaljen (1998); Arthur L. Schawlow-priset i laserfysik (1999); R.W. Woodpriset (1999); Benjamin Franklin-medaljen (2000); Nobelpriset i fysik (2001); Oersted-medaljen (2007); Excellence in Physics Education Award (2018); Medlem av Optical Society of America; Newcomb Cleveland Prize; Medlem av American Physical Society
Webbplats	länk
	Redigera Wikidata

Carl Edwin Wieman, född 26 mars 1951 i Corvallis, Benton County, Oregon, är en amerikansk nobelpristagare i fysik år 2001. Han tilldelades priset för "uppnående av Bose-Einsteinkondensationen i förtunnade gaser av alkaliatomer samt för tidiga fundamentala studier av kondensatens egenskaper".^[17] Han delade priset med tysken Wolfgang Ketterle och amerikanen Eric Cornell.

Wieman fick doktorsgrad i fysik vid Stanford University 1977. Han är professor i fysik vid University of Colorado.

År 1924 gjorde den indiske fysikern Bose viktiga teoretiska beräkningar på ljuspartiklar. Han skickade sina resultat till Einstein, som utvidgade teorin till en viss typ av atomer. Einstein förutspådde att om man kyler ner en gas av sådana atomer till mycket låg temperatur skulle alla atomer plötsligt samlas i det lägsta möjliga energitillståndet. Processen liknar den när vätskedroppar bildas ur en gas och kallas därför kondensation (Bose–Einstein-kondensat).

2001 års Nobelpristagare lyckades först 1995 åstadkomma detta extrema materietillstånd. Cornell och Wieman fick då fram ett renodlat kondensat av cirka 2 000 rubidiumatomer vid 20 nK (nanokelvin), det vill säga 0,000 000 02 grader högre än den absoluta nollpunkten.

Oberoende av Cornells och Wiemans arbeten, gjorde Ketterle motsvarande experiment på natriumatomer. De kondensat han lyckades framställa innehöll fler atomer och kunde därför användas för att undersöka fenomenet närmare. Med hjälp av två separata kondensat som fick expandera in i varandra kunde han få fram mycket tydliga interferensmönster. Detta experiment visade alltså att kondensaten innehöll helt koordinerade atomer.

Källor

^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Carl-Wieman topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: wieman-carl-edwin, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000023932, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f] läs online, profiles.stanford.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, experts.colorado.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ Guggenheim fellow-ID: carl-edwin-wieman.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, science.osti.gov .^{[källa från Wikidata]}
^ Davisson-Germer Prize in Atomic or Surface Physics, American Physical Society, läs online läs online, läst: 6 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, iupap.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, aapt.org .^{[källa från Wikidata]}
^ Arthur L. Schawlow Prize in Laser Science, American Physical Society, läs online läs online, läst: 7 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.optica.org .^{[källa från Wikidata]}
^ The Nobel Prize in Physics 2001, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 6 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 6 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.aapt.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Carl E Wieman”. Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 6 november 2018. https://web.archive.org/web/20181106210755/https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/carl-e-wieman-2. Läst 6 november 2018.

Externa länkar

[670e8aedb41a142f01518d557766e3b7941368df-1] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Carl-Wieman topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[435099c1367468d67230d10bd1a8dac667aeb4a6-2] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: wieman-carl-edwin, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[93a9855e644987a54e03c49b86a789461c6f76f9-3] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000023932, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[7c45d5da9e18d6ec4da81c8d446b4972f74d4f53-4] [a b c d e f] läs online, profiles.stanford.edu .^{[källa från Wikidata]}

[e77cd15a473ac15ee854ee4ab8307fca646ea55e-5] äs online, experts.colorado.edu .^{[källa från Wikidata]}

[0744640cb6f473a662c2c894edcda25f46bdf4f9-6] Guggenheim fellow-ID: carl-edwin-wieman.^{[källa från Wikidata]}

[ba9560188c34fabdf67f0b208ac5845d0c06011e-7] äs online, science.osti.gov .^{[källa från Wikidata]}

[31ac1f2b2fc677bc04d6941379306a792a391aaa-8] Davisson-Germer Prize in Atomic or Surface Physics, American Physical Society, läs online läs online, läst: 6 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}

[2f2bf4d714b20aa1152851538e0efd015d6dbe44-9] äs online, iupap.org .^{[källa från Wikidata]}

[977965f6e9c5f27f265a7565ea245d00b5260c9b-10] äs online, aapt.org .^{[källa från Wikidata]}

[3bba01af1e2f114f59c8f8f52dc63b6b08845e32-11] Arthur L. Schawlow Prize in Laser Science, American Physical Society, läs online läs online, läst: 7 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}

[35a9641771214fa68daa9b20ece3738a24ffc183-12] äs online, www.optica.org .^{[källa från Wikidata]}

[7794938e956352d302bcda6bc48b9d4cfb723732-13] The Nobel Prize in Physics 2001, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 6 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[39c92c1c2c506dd9ea1a5416ee7386a311f56f70-14] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 6 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[93c49caa20d8f4a289f9aa4df3ccdf99c596b79b-15] äs online, www.aapt.org .^{[källa från Wikidata]}

[fc242a9c8872ea4d3fccdf35259ce4f3e9fecff4-16] äs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}

[17] ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Carl E Wieman”. Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 6 november 2018. https://web.archive.org/web/20181106210755/https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/carl-e-wieman-2. Läst 6 november 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]