C7 (tunnelbanevagn)
C7 | |
Fordonstyp | tunnelvagn |
---|---|
Tillverkningsår | 1972–1973 |
Byggt antal | 8 |
Tillverkare | ASEA |
Axelföljd | Bo'Bo' |
Längd | 17 620 mm |
Drivhjulsdiameter | 864 mm |
Spårvidd | 1 435 mm (normalspår) |
Drivmedel | 650V likström (strömskena) |
Transmission | Kuggväxel |
Effekt | 348 kW |
Effekt per ton | 15,13 kW/t |
Största tillåtna hastighet | 90 km/h |
Maxhastighet | 90 km/h |
Tjänstevikt | 25 t |
Sittplatser | 48 |
Ägare | AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) |
Korgbredd | 2 800 mm |
Vagnsnummer | 2791–2798 |
C7 var en tunnelbanevagn tillverkad för Stockholms tunnelbana i 8 exemplar 1972–1973 av ASEA. C7 var multipelkörbar med övriga vagnar av typen C6–C9 och C13–C15. Vagnstypen var snarlik C6 till sin utformning men blev första vagnstypen i tunnelbanan med steglös tyristorstyrning av pådraget. Vagnstypen kom att i huvudsak trafikera blå linjen 3 under större delen av sin livslängd. I samband med de omfattande leveranserna av nya vagnstypen C20 kom samtliga 8 C7 vagnar att slopas och skrotas under perioden 2003-2004. Sista trafikdagen för C7 blev i januari 2004 då det sista C7-paret kunde tas ur trafik kort efter att det sista C8-paret tagits ur trafik för gott, vilket ägde rum på deras hemmabana; blå linjen. I samma veva skickades det sista Cx-tåget[förtydliga] på gröna linjen över till blå linjen, bestående av C14-vagnar.
C19-projektet
[redigera | redigera wikitext]Under slutet på 90-talet och början på 2000-talet så var det tänkt att C7, C9, C14 och C15 skulle byggas om till C19 med inredning liknande den i C20, målning liknande C20 och skulle även bli samkörbara med C17 och C18. Detta projekt minskades i omfattning till att resultera bara i uppfräschade inredning samt varningssignaler för dörrarna av liknande typ som C20 och C7 kom att skrotas istället för att byggas om.[1]
C7 året 1995
[redigera | redigera wikitext]1/1 1995 fanns 8 st C7 i trafik, C7 2791–C7 2798, C7 2791, C7 2792, C7 2793, C7 2794, C7 2795, C7 2796, C7 2797 och C7 2798.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Forum - Spårvägssällskapet.se • Visa tråd - Snabbare tunnelbana”. sparvagssallskapet.se. https://sparvagssallskapet.se/forum/viewtopic.php?f=2&t=3462&start=20. Läst 22 november 2019.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Trycka källor
[redigera | redigera wikitext]- Diehl, Ulf och Nilsson, Lennart (1996). Lok & vagnar 1. Stenvalls. ISBN 91-7266-137-2
- Diehl, Ulf och Nilsson, Lennart (2003). Svenska Lok & motorvagnar 2003. Förlagsstallet HB Göteborg. ISBN 91-85098-98-1
- Diehl, Ulf och Nilsson, Lennart (2006). Svenska Lok & motorvagnar 2006. Förlagsstallet HB Göteborg. ISBN 91-85195-00-6
- Alfredsson, Björn och Berndt, Roland samt Harlén, Hans (2000). Stockholm Under 50 år – 100 stationer. Brombergs. ISBN 91-7608-832-4
Se även
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|