En stor del av kommunen utgörs av förortsbebyggelse till Malmö, men marken har även gynnsamma förutsättningar för odling. Kommunen har en lång tradition av industrier och i början av 2020-talet var det lokala näringslivet expansivt.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit positiv, särskilt sedan slutet av 1990-talet. Kommunen har en lång tradition av rött styre, efter valen 2018 och 2022 har dock en borgerlig minoritetskoalition styrt.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, men mindre områden har över tiden inkorporerats från omgivande socknar såsom Görslövs och Tottarps socknar och kommuner (se bild till höger).[7] I samband med upplösningen av Åkarps municipalsamhälle kom Kabbarpsområdet i nuvarande södra delen av Åkarps tätort att byta från Staffanstorps kommun och Tottarps socken till Burlöv år 1959.[8] 1 januari 1972 genomfördes gränsrevisioner mot Lomma kommun då Svanetorpsområdet norr om Åkarp gick över till Burlöv[9] och Staffanstorps kommun där Helenelundsområdet intill Kronetorps mölla övergick till Burlöv.[6] 1992 gjordes en revision mot Malmö stad där hela området för Nordsjö färgfabrik kom att placeras i Burlöv.[10]
Kommunens landyta har på 2000-talet utökats i väster när den konstgjorda halvön Spillepengens deponi/återvinning skapats i havet, där dock dess nordvästra del ligger i Lomma kommun.
Kommunen är landets ytmässigt näst minsta (efter Sundbybergs kommun) och har en omfattning som med vissa justeringar liknar dess föregångare som bildades vid kommunreformen 1862.
Området som utgör kommunen har en kalkrik berggrund. Södra delen av Burlövs kommun är mer kuperad än norra delen vilket kan härledas till hur berggrunden vittrat. Vittring är också förklaringen till de små, till synes avloppslösa sjöarna i området. Berggrunden är huvudsakligen täckt av sand och bördiga moränleror. Det finns gynnsamma förutsättningar för odling och delar av Burlöv används också som försöksområden för Alnarps lantbruksuniversitet. En stor del av kommunen utgörs av förortsbebyggelse till Malmö.[13]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[14]
År 2020 bodde 98,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[18] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fyra tätorter i Burlövs kommun:[19]
Kommunen har en lång tradition av rött styre. Mandatperioden 2010–2014 styrde Socialdemokraterna kommunen med 14 av 41 mandat i kommunfullmäktige.
Mandatperioden 2014–2018 styrdes kommunen av de rödgröna.[20] Efter valet 2018 övertogs makten av en minoritetskoalition bestående av Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna i minoritet.[21] Denna koalition fortsatte styra efter valet 2022. Kommunalråd blev moderaten Sara Vestering.[22]
I slutet av 1800-talet hade flera stora industrier etablerat sig i området, så som Arlövs Sockerfabrik och Arlövs Mekaniska Verkstad och Waggonfabrik. Det dröjde dock till 1960-talet innan den kraftiga industriexpansionen kom då Arlövs Exploaterings AB bildades. Industrimark ställdes till förfogande och 1964–67 tillkom Gamla Industribyn som blev en av de allra första i sitt slag i Sverige. Åren 1971–73 färdigställdes Nya Industribyn med bland annat Arlövs partihallar för frukt och grönsaker.[13]
I början av 2020-talet var det lokala näringslivet expansivt. Branscher som sysselsatte en stor del av kommunens yrkesverksamma invånare var tillverkningsindustrin, handeln och transportverksamheten. Bland de största företagen återfanns Akzo Nobelkoncernen (färger och lacker), Hilti (maskiner till bygg- och anläggningsindustrin) och före detta Arlövs sockerbruk, Nordic Sugar AB.[13]
Kommunen genomkorsas av Europaväg 22 från väst till nordöst. Genom kommunen går även Europaväg 6 (även kallad E20). Södra delen av kommunen genomkorsas av riksväg 11. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Malmö–Lund.[13]
Ett annat kulturarv är exempelvis Hundramannasalen, även kallad Arlövs teater, som byggdes 1892 av den första sjukkassan i Arlöv, Hundramannaföreningen nr 1.[29]
Blasonering: I rött fält en femuddig stjärna av silver över en sockerbeta av silver med blad av guld.
Vapnet fastställdes för Burlövs landskommun av Kungl. Maj:t1959 och registrerades hos PRV1974. Sockerbetan syftar på Arlövs sockerbruk, och stjärnan är hämtad från folkhögskolan Hvilans emblem. Färgerna i rött och gult skulle både påminna om den skånska flaggan och om arbetarrörelsens röda färg.[30]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
.jpg)
Sverige
Irak
/
Polen
Bosnien och Hercegovina
Afghanistan
Danmark
Syrien
Rumänien
Iran
Wikimedia Commons har media som rör Burlövs kommun.
