Hoppa till innehållet

Brommetan

Från Wikipedia
Brommetan
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namnBrommetan
Övriga namnMetylbromid
Kemisk formelCH3Br
Molmassa94,939 g/mol
UtseendeFärglös gas
CAS-nummer74-83-9
SMILESCBr
Egenskaper
DensitetGas: 3,9739 kg/m³
Vätska: 1,73 g/cm³
Smältpunkt-93,66 °C
Kokpunkt3,56 °C
Faror
Huvudfara
NFPA 704

1
3
0
LD50214 mg/kg (oralt)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Brommetan eller metylbromid är en haloalkan med kemisk formel CH3Br. Det är vid rumstemperatur en färglös, giftig och icke-brännbar gas. Brommetan används som bekämpningsmedel inom jordbruket och även vid karantänbehandling av import- och exportvaror. Dess användning har i viss utsträckning begränsats av Montrealprotokollet.

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Naturlig förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Ämnet produceras naturligt i havet av vissa arter tång och i mindre utsträckning på land av korsblommiga växter. Den totala produktionen i naturen beräknas uppgå till 1 000 000–2 000 000 ton årligen.[1]

Industriell produktion

[redigera | redigera wikitext]

Industriellt framställs brommetan genom att låta vätebromid reagera med metanol.

Användning och reglering

[redigera | redigera wikitext]

Brommetan användes som bekämpningsmedel och tidigare som köldmedium i kylskåp. Montrealprotokollet kräver en förminskning av bruket och tillverkningen av ämnen som skadar ozonlagret.[2] 2011 hade 196 stater undertecknat protokollet.[3] Bland de ämnen som berörs av Montrealprotokollet är brommetan. Nedtrappningen för brommetan skedde stegvis till noll mellan 1995 och 2015, med olika delmål för industriländer och utvecklingsländer.[4] Protokollet tillåter efter 2005 (2015 i utvecklingsländer) användning av brommetan inom vissa kritiska områden där det inte finns godtagbart ersättningsmedel.[5] 2011 tillverkades 4 555 ton brommetan för detta ändamål.[6]

Brommetan används även vid karantänbehandling av import- och exportvaror. Denna användning regleras inte av Montrealprotokollet.[1] 2011 tillverkades 9 436 ton brommetan för detta ändamål.[7]

  1. ^ [a b] ”Methyl Bromide - Questions and Answers” (på engelska). Department of Agriculture. 25 februari 2015. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150801215249/http://www.agriculture.gov.au/import/general-info/pre-border/afas/methyl-bromide-questions-and-answers. Läst 29 augusti 2015. 
  2. ^ ”The Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer” (på engelska). ozone.unep.org. Ozone Secretariat. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150827034246/http://ozone.unep.org/en/treaties-and-decisions/montreal-protocol-substances-deplete-ozone-layer. Läst 29 augusti 2015. 
  3. ^ ”Methyl Bromide Questions & Answers” (på engelska). United States Environmental Protection Agency. 9 januari 2011. http://www.epa.gov/ozone/mbr/qa.html. Läst 29 augusti 2015. 
  4. ^ ”Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer” (på engelska). Department of the Environment. http://www.environment.gov.au/protection/ozone/montreal-protocol. Läst 29 augusti 2015. 
  5. ^ ”Critical Use Exemption Information” (på engelska). United States Environmental Protection Agency. 2 juli 2015. Arkiverad från originalet den 28 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150628154221/http://www.epa.gov/ozone/mbr/cueinfo.html. Läst 29 augusti 2015. 
  6. ^ UNEP Technology and Economic Assessment Panel 2013, s. 55.
  7. ^ UNEP Technology and Economic Assessment Panel 2013, s. 76.