Blåsärtssläktet
Utseende
Blåsärtssläktet | |
Blåsärt (C. arborescens) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Ärtordningen Fabales |
Familj | Ärtväxter Fabaceae |
Underfamilj | Faboideae |
Tribus | Galegeae |
Släkte | Blåsärtssläktet Colutea |
Vetenskapligt namn | |
§ Colutea | |
Auktor | Linné, 1753 |
Arter (urval, se även text) | |
| |
C. arborescens |
Blåsärtssläktet (Colutea)[1], eller blåsärter,[2][1] är ett växtsläkte i familjen ärtväxter med cirka 28 arter[3] och förekommer i södra Europa, Nordafrika, samt i västra och centrala Asien. De ingående arterna är lövfällande buskar med gula till orangea blommor och bildar blåsliknande fröbaljor. Typart för släktet är blåsärt (Colutea arborescens).
Några arter odlas ibland som trädgårdsväxter i Sverige.[1]
Arter
[redigera | redigera wikitext]- Colutea abyssinica[4]
- Colutea acutifolia[4]
- Colutea afghanica[4]
- Colutea arborescens[4] (blåsärt)[1]
- Colutea armata[4]
- Colutea armena[4]
- Colutea atabaevii[4] (eller Colutea atabajevii)[3]
- Colutea atlantica[4]
- Colutea brachyptera[4]
- Colutea brevialata[3]
- Colutea buhsei[4]
- Colutea cilicica[4]
- Colutea delavayi[4]
- Colutea gifana[4]
- Colutea gracilis[4]
- Colutea insularis[3]
- Colutea istria[3]
- Colutea jarmolenkoi[4] (eller Colutea jamnolenkoi)[3]
- Colutea komarovii[4]
- Colutea melanocalyx[3]
- Colutea multiflora[4]
- Colutea nepalensis[4]
- Colutea orientalis[4] (kopparblåsärt)[1]
- Colutea paulsenii[4]
- Colutea persica[4]
- Colutea porphyrogramma[4]
- Colutea triphylla[3]
- Colutea uniflora[4]
Noteringar:
- Colutea media[4] är inte en accepterad art,[3] utan en hybrid, Colutea × media,[5] på svenska kallad hybridblåsärt.[1]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
C. arborescens, blad.
-
C. orientalis med blommor.
-
C. cilicica, fröbaljor.
-
C. istria, Israel.
-
C. arborescens, Neulußheim i Tyskland.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Colutea från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 30 oktober 2022
- ^ Blåsärter, SLU Artdatabanken
- ^ [a b c d e f g h i] ”Colutea”. Plants of the World Online. Royal Botanic Gardens, Kew. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:22065-1. Läst 30 oktober 2022.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (26 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17102152. Läst 26 maj 2014.
- ^ ”Colutea × media”. Plants of the World Online. Royal Botanic Gardens, Kew. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:486854-1. Läst 30 oktober 2022.