Hoppa till innehållet

Beta

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Β” leder hit. För den till utseende identiska latinska bokstaven, se B. För den till utseende identiska kyrilliska bokstaven, se В. För andra betydelser, se Beta (olika betydelser).
Beta
Grekiska alfabetet
Enhetsalfabetet
Α α Alfa Ν ν Ny
Β β Beta Ξ ξ Xi
Γ γ Gamma Ο ο Omikron
Δ δ Delta Π π Pi
Ε ε Epsilon Ρ ρ Rho
Ζ ζ Zeta Σ σ ς Sigma
Η η Eta Τ τ Tau
Θ θ Theta Υ υ Ypsilon
Ι ι Jota Φ φ Fi
Κ κ Kappa Χ χ Chi
Λ λ Lambda Ψ ψ Psi
Μ μ My Ω ω Omega
Extra tecken i äldre alfabet¹
 Digamma  San
 Heta
Numeriska tecken¹
 Stigma  Sampi
 Koppa
Extra tecken i andra språk¹
 Jot  Sjo

¹Källor: se Grekiska alfabetet#Referenser

Beta (klassisk grekiska βήτα béta) (versal: Β, gemen: β) är den andra bokstaven i det grekiska alfabetet. Den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 2.[1] Beta motsvarade B, b i det latinska alfabetet, och har legat till grund för В, в och Б, б i det kyrilliska alfabetet. Den tyska bokstaven ß har bara utseendet gemensamt med det grekiska beta, och har en annan historia (sammansättning av ſ och s).

Ljudet "b" har i modern grekiska kommit att förändras till "v", som kallar bokstaven β véta. För att skriva utländska namn med ljudet "b" används bokstavskombinationen mp, dvs gement "μπ", versalt "Μπ". Exempelvis skrivs "Boris" "Μπόρις".

  decimalt hexadecimalt HTML
β 946 3B2 β
Β 914 392 Β
  1. ^ Aaboe, Asger (1969). Antikens matematik. Prisma Stockholm. sid. 115