Auguste Perret
| Auguste Perret | |
 | |
| Född | 12 februari 1874[1][2][3] Ixelles, Belgien |
|---|---|
| Död | 25 februari 1954[1][2][4] (80 år) Paris[5] |
| Begravd | Montparnassekyrkogården |
| Medborgare i | Frankrike[6] |
| Utbildad vid | École nationale supérieure des Beaux-Arts  |
| Sysselsättning | Arkitekt[7][8][5], formgivare[8], lärare[8], byggentreprenör[8], stadsplanerare[8] |
| Arbetsgivare | École nationale supérieure des Beaux-Arts (1923–) École Spéciale d'Architecture (1930–) |
| Noterbara verk | Chapelle du Rosaire de Vence |
| Partner | Marie Dormoy |
| Föräldrar | Claude Perret |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Hederslegionen (1926)[9] Officer av Hederslegionen (1936)[9] Kommendör av Hederslegionen (1946)[9] Royal Gold Medal (1948) Storofficer av Hederslegionen (1949)[9] AIA:s guldmedalj (1952) | |
| Redigera Wikidata | |
Auguste Perret, född 12 februari 1874 i Ixelles, död 25 februari 1954 i Paris, var en fransk arkitekt och en av de mest framstående under 1900-talet när det gäller utvecklingen av betongstrukturer. Han arbetade till stor del tillsammans med sin bror Gustave Perret.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Perret föddes i Belgien, men flyttade redan som barn till Frankrike. Han studerade arkitektur vid École des Beaux-Arts mellan åren 1891 och 1901, men slutade utan examen, eftersom han sedan 1894 hade en tjänst på sin fars konstruktionsfirma. Vid École des Beaux-Arts hade han Julien Guadet och Edmond Paulin som lärare.[10] I faderns firma började han praktiska studier på betongkonstruktioner och mötte bland annat Le Corbusier, som också var intresserad av materialets egenskaper och möjligheter. Till skillnad från Le Corbuser ansåg dock Perret att det nya materialet inte behövdes ges nya former utan kunde appliceras på den klassiska arkitekturen och detta kom att prägla hans insats som arkitekt. Merparten av hans verk återfinns i Frankrike, där en stor del handlar om rekonstruktion av äldre byggnader som raserades under första respektive andra världskriget. Till exempel planerade han återuppbyggnaden av Le Havres under andra världskriget sönderbombade centrum. Resultatet upptogs 2005 på Unesco:s världsarvslista.[11]
Tillsammans med sin bror konstruerade han bland annat Champs-Élysées-teatern (i samarbete med Henry van de Velde 1913) och Notre-Damekyrkan i Le Raincy 1923.[10]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Auguste Perret, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 217421, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Auguste Perret, Léonoredatabasen (på franska), Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: 19800035/97/12110, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Structurae, Structurae person-ID: 1000807, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 217421, läs online, läst: 6 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 18396, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: 19800035/0097/12110.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok, Malmö 1931
- ^ Nationalencyklopedin
|