Hoppa till innehållet

Arvid Taube

Från Wikipedia
Arvid Taube


Tid i befattningen
17 mars 1909–7 oktober 1911
Statsminister Arvid Lindman
Företrädare Eric Trolle
Efterträdare Albert Ehrensvärd den yngre

Född 19 januari 1853
Låssa församling, Uppsala län
Död 14 oktober 1916 (63 år)
Alingsås, Älvsborgs län
Gravplats Alingsås stadskyrkogård[1]
Nationalitet Sverige Svensk
Politiskt parti Partilös
Yrke Diplomat
Ministär Regeringen Lindman I

Arvid Fredrik Taube, född den 19 januari 1853 i Låssa socken, Uppsala län, död 14 oktober 1916 i Alingsås, var en svensk greve, militär, diplomat och politiker. Han var Sveriges utrikesminister 1909–1911.

Taube avlade kansliexamen i Uppsala 1877, en examen som var nödvändig för att inträda i statstjänst. 1878 blev han löjtnant vid Livgardet till häst. Han inträdde därefter i tjänst vid utrikesdepartementet där han blev attaché 1879. Efter en snabb och plikttrogen tjänst inom UD blev han chef för dess politiska avdelning. Under en kort tid var han tillförordnad kabinettssekreterare under den ordinarie kabinettssekreteraren August Gyldenstolpes frånvaro.

Taube var kabinettssekreterare i utrikesdepartement och blev år 1900 major i armén. Åren 1900–1909 var han Sveriges envoyé i Berlin och var därvid även ackrediterad vid hoven i Bayern, Sachsen och Baden.

Som utrikesminister 1909–1911 var han starkt protyskt inriktad och ivrade för stärkt militärt samarbete mellan Sverige och det tyska kejsardömet för att möta ett eventuellt hot från Ryssland. Under hans tid som utrikesminister initierades generalstabssamtalen mellan den svenske generalstabschefen Knut Bildt och hans tyske motsvarighet Helmuth von Moltke d.y. Inom regeringen hade enbart Taube och statsminister Arvid Lindman kännedom om dessa kontakter. Samtalen rann dock ut i sanden när Sverige inte ville binda sig till att inträda på Tysklands sida vid ett eventuellt krig.

Efter den första Lindmanregeringens fall efter andrakammarvalet i september 1911 utsågs Taube 1912 återigen till envoyé i Berlin. Han var där en stark förespråkare för Sveriges inträde i första världskriget på Tysklands sida.

Arvid Taube var son till kommissionslantmätaren Henning Adolf Taube och Gertrud Helena Sophia Adelsköld. Han var bror till överste Carl Evert Taube. Arvid Taube gifte sig 26 mars 1884 i Reval med friherrinnan Helene Julie (Ella) Taube af Karlö (1860–1930) från Laupa herrgård[2] i Jerwen i Estland.[3][4] Makarna Taube är begravda på Stadskyrkogården i Alingsås.[5]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
Arvid Taube vapensköld som Serafimerriddare.
  • Adelskalendern 1911
  1. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 november 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Laupa herrgård
  3. ^ Sveriges ridderskaps och adels kalender / 1923, s.1228
  4. ^ Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil 2, Band 1.2: Estland, Görlitz, 1930, s.380
  5. ^ SvenskaGravar
  6. ^ Sveriges statskalender 1915. 901: Kungl. Serafimerorden. Sida 670 Läst 12 april 2016
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Sveriges statskalender 1915. 236: Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande stater. Sida 171 Läst 12 april 2016
Företrädare:
August Gyldenstolpe
Kabinettssekreterare
1895–1900
Efterträdare:
Thor von Ditten
Företrädare:
Alfred Lagerheim
Sveriges envoyé i Berlin
1900–1909
Efterträdare:
Eric Trolle
Företrädare:
Eric Trolle
Sveriges utrikesminister
1909–1911
Efterträdare:
Albert Ehrensvärd d.y.
Företrädare:
Eric Trolle
Sveriges envoyé i Berlin
1912–1916
Efterträdare:
Hans-Henrik von Essen