Hoppa till innehållet

Användare:StenS/Följder av en global uppvärmning

Från Wikipedia

Effekter på djurliv och natur

[redigera | redigera wikitext]

Kommentar: Denna text ska användas för en utökning av de svenska artikeln "Följder av en global uppvärmning". Texten är baserad på motsvarande avsnitt i den engelska artikeln "Effects of climate change"

Den senaste pågående uppvärmningen har en stor påverkan på våra naturliga biologiska system. [1] Arter över hela världen flyttar närmare polerna till svalare områden. På land flyttar arter till högre höjder, medan marina arter hittar kallare vatten på större djup. [2] Klimatförändringen rankas på tredje plats av de drivkrafter som har haft störst global påverkan på naturen under perioden 1970-2020. Bara förändring av mark- och havsanvändning och direkt exploatering av organismer har haft att ha en större inverkan. [3]

Klimatförändringarnas påverkan på natur och människor förväntas bli mer markant under de närmaste decennierna. [4] Klimatrelaterade risker kan uppträda i form av brand, torka, skadedjursangrepp, invasion av främmande arter, stormar och korallblekning. Påfrestningarna orsakade av klimatförändringarna adderas till övriga påfrestningar på vårt ekologiska system. Allt detta hotar att medföra omfattande skador på, eller förlust av vissa unika ekosystem och utrotning av kritiskt hotade arter. [5] [6] Viktiga biologiska interaktioner mellan arter inom våra ekosystem störs ofta eftersom arter på en viss plats inte flyttar till svalare livsmiljöer i samma takt. Detta kan leda till snabba förändringar i ekosystemets funktion. [2]

Arktis värms upp dubbelt så snabbt som det globala medelvärdet. Hav är på väg att stiga en till fyra meter högre år 2100 och hotar kustnära livsmiljöer. [7]

Effekter på samhället

[redigera | redigera wikitext]

Effekterna av klimatförändringarna, i kombination med ständigt ökande utsläpp av växthusgaser, har fått forskare att deklarera att vi befinner oss i ett klimatnödläge. [8] [9] Vissa klimatforskare [10] [11] och aktivister [12] har kallat läget för ett existentiellt hot mot vår civilisation . Vissa områden kan bli för varma att leva i [13] medan andra områden kan drabbas av stora folkförflyttningar utlösta av översvämningar och andra klimatrelaterade katastrofer .

Människors sårbarhet och exponering för klimatförändringar varierar mellan olika ekonomisk sektorer och kommer att få olika följder i olika länder. Rika industrialiserade länder, som har orsakat de största CO2 utsläppen, har mer resurser och är därför minst sårbara av den globala uppvärmningen. [14] De ekonomiska sektorer som sannolikt kommer att påverkas omfattar jordbruk, människors hälsa, fiske, skogsbruk, energi, försäkring, finansiella tjänster, turism och rekreation . [15] Dricksvattnets kvalitet och kvantitet kommer sannolikt att påverkas nästan överallt. Vissa grupper kan bli särskilt utsatta av klimatförändringarna, som t.ex. fattiga, små barn och äldre . [16] [17] Enligt Världshälsoorganisationen, förväntas klimatförändringarna orsaka ytterligare 250 000 dödsfall per år. mellan 2030 och 2050. När de globala temperaturerna stiger, så ökar förekomsten, av farlig värmestress, värmeslag och hjärt- och njursjukdomar och ohälsa. När luftföroreningar påverkas även människans luftvägar, särskilt för de 300 miljoner människor världen över som lever med astma. Ökad förekomst av luftburet pollen och mögel kan påverka de de som lider av med hösnuva och allergi. [7]

Livsmedelsförsörjning

[redigera | redigera wikitext]

Klimatförändringarna kommer att påverka jordbruket och livsmedelsproduktionen i världen på grund av effekterna av förhöjda koldioxidhalter i atmosfären; en förhöjd temperatur; förändrade mönster för nederbörd och avdunstning, ökad förekomst av extrema väderhändelser; och en ökad belastning avogräs, skadedjur och patogener . [18] Klimatförändringarna beräknas påverka livsmedelssäkerheten negativt: inte bara hur mycket mat som finns tillgängligt utan också hur lätt det är att få tillgång till mat (priser), livsmedelskvalitet och hur stabilt matsystemet är. [19]

  1. ^ Rosenzweig, ”Chapter 1: Assessment of Observed Changes and Responses in Natural and Managed Systems”, IPCC AR4 WG2 2007, Executive summary 
  2. ^ [a b] Pecl. Biodiversity redistribution under climate change: Impacts on ecosystems and human well-being. 
  3. ^ Díaz. Summary for policymakers of the global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.. 
  4. ^ Díaz. Summary for policymakers of the global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.. 
  5. ^ IPCC, ”Synthesis Report, Question 3”, In IPCC TAR SYR 2001., Sec. 3.18 
  6. ^ Van Riper, Charles. (2014) Projecting Climate Effects on Birds and Reptiles of the Southwestern United States. Reston, Va.: U.S. Department of the Interior, U.S. Geological Survey.
  7. ^ [a b] February 23. ”Global Climate Change: What You Need to Know” (på engelska). NRDC. https://www.nrdc.org/stories/global-climate-change-what-you-need-know. 
  8. ^ World Scientists’ Warning of a Climate Emergency, William J Ripple, Christopher Wolf, Thomas M Newsome, Phoebe Barnard, William R Moomaw. BioScience, biz088, https://doi.org/10.1093/biosci/biz088. A correction has been published: BioScience, biz152, https://doi.org/10.1093/biosci/biz152
  9. ^ Scientists Around the World Declare ‘Climate Emergency’, Smithsonian Magazine, 5 November 2019
  10. ^ Climate change could pose 'existential threat' by 2050: report, CNN, 5 June 2019.
  11. ^ Climate tipping points — too risky to bet against, Nature, 27 November 2019.
  12. ^ Greta Thunberg showed the world what it means to lead, The Guardian, 25 September 2019
  13. ^ . https://www.theguardian.com/environment/2020/may/05/one-billion-people-will-live-in-insufferable-heat-within-50-years-study. 
  14. ^ Director, International (2018-10-15). ”The Industries and Countries Most Vulnerable to Climate Change” (på amerikansk engelska). International Director. https://internationaldirector.com/finance/the-industries-and-countries-most-vulnerable-to-climate-change/. 
  15. ^ Hoegh-Guldberg, O.. IPCC SR15 2018.. 
  16. ^ Schneider, S.H., In IPCC AR4 WG2 2007, s. 796. 
  17. ^ Wilbanks, T.J., IPCC AR4 WG2 2007, s. 373–376. 
  18. ^ Easterling, ”Chapter 5: Food, Fibre, and Forest Products”, In IPCC AR4 WG2 2007., s. 282 
  19. ^ Mbow, C.; Rosenzweig, C.; Barioni, L. G.; Benton, T.; Herrero, M.; Krishnapillai, M. V.; Liwenga, E.; Pradhan, P.; et al. (2019). ”Chapter 5: Food Security”. IPCC SRCCL 2019.. Sid. 442. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:StenS/Följder_av_en_global_uppvärmning&oldid=48567619”