Svensk ortografi är läran om svenskans skriftspråk. Ortografi handlar bland annat om rättstavning och om förhållandet mellan skrift och uttal. För svensk ortografi är framför allt Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) normerande. Balansen mellan att beskriva språket och att vara normerande har växlat mellan åren.
Inom ortografin kan man urskilja tre olika principer: fonologiskt orienterad (ljudinriktad) stavning, morfologiskt inriktad stavning och traditionell stavning. Under det svenska skriftspråkets historia har dessa principer tillämpats i växlande omfattning. Svenskans stavning var länge oreglerad, men från och med senare delen av 1700-talet försökte man alltmer reglera hur språket skulle stavas. År 1801 utgav Carl Gustaf af Leopold Afhandling om Svenska stafsättet på uppdrag av Svenska Akademien. Avhandlingen skulle på grundval av den tidens skriftspråk försöka få till stånd en mer enhetlig stavning, men med sin grund i traditionen. Men Leopold ville också skapa en för svenskan mer ljudenlig stavning av franska lånord, till exempel konnässör istället för connaisseur. Även när det gällde morfologisk stavning gjorde Leopold insatser, som att föreskriva att släkt skulle skrivas slägt genom sin samhörighet med ordet slag. En senare förespråkare för samhörighetens viktiga roll var Esaias Tegnér den yngre i skriften Natur och onatur ifråga om svensk rättstavning (1886). Han påpekade bland annat att stavningar som ondt och godt har sin grund i samhörighetslagen. ► Läs mer
Schweiz är känt för sin natur. På bilden ses en dalgång i den Schweiziska kommunen Lauterbrunnen.
Natur kan syfta på den levande, materiella världen i stort, men särskilt den av människan (väsentligen) opåverkade miljön i form av växter, djur, landformer och så vidare. Med natur avses även inre egenskaper som bestämmer beteende och ändamål i någon eller något ("sakens natur"). Det är ett begrepp som har tolkats och definierats sedan antiken i olika sammanhang, och har genomgått flera betydelseförskjutningar och därmed blivit mångtydigt och ideologiskt laddat.
Veckans samarbete är en utvald artikel som under en veckas tid får stå i rampljuset, med förhoppningen att så många som möjligt ska hjälpa till att förbättra den.
... Chris Bruckert med forskningsrapporten Beyond Pimps, Procurers and Parasites ville belysa den mångskiftande verkligheten bakom ord som koppleri och hallick?
Sovjetunionens språkpolitik innefattade ett väldigt omfattande språkplaneringsprojekt. Målet med Sovjetunionens kommunistiska partis språkpolitik var att ge alla de ca 140 språken i Sovjetunionen egna skriftspråk, och att bygga upp skolverk som kunde ge alla undervisning på sitt eget språk. Det enda alfabetiseringsprojektet som kan jämföras med det sovjetiska experimentet är de kristna missionärsorganisationernas projekt att översätta Bibeln till världens alla språk.
Den sovjetiska språkpolitiken kan delas in i tre olika perioder:
20 år med de nationella språken i centrum (Lenin, Stalin).
20 år med balans mellan ryska och de nationella språken (Stalin).
Svenskspråkiga Wikipedia, som startades 2001, har just nu 2 600 346 artiklar. Det finns många olika språkversioner av Wikipedia; varav de största listas nedan.
Kristus Den mest berömda av de kvarvarande mosaikerna i Hagia Sofia i Istanbul (tidigare Konstantinopel).
Med bysantinsk konst avses vanligen den konst som producerades i Östrom och det Bysantinska riket från Justinianus regenttid i mitten av 500-talet till Konstantinopels fall 1453.
Termen används även för samtida konst från stater som ingick i Bysans kulturella sfär utan att utgöra en del av det – som till exempel Bulgarien, Serbien och Ryssland – eller stater som visserligen utgjorde en del av den västeuropeiska kultursfären men starkt påverkades av det bysantinska riket – som till exempel Venedig.
