Hoppa till innehållet

Annika Tretow

Från Wikipedia
Annika Tretow
FöddEllen Anna Maria Tretow
31 januari 1919
Stockholm, Sverige Sverige
Dödmellan 10 maj18 juli 1979 (60 år)
Ramsele, Sverige Sverige
FöräldrarErik Tretow
Agnes Meyer
SläktingarErnst Meyer (morfar)
IMDb SFDb

Annika Tretows gravvård på Bromma kyrkogård

Annika Tretow, egentligen Ellen Anna Maria Tretow, född 31 januari 1919 i Stockholm, död någon gång mellan 10 maj och 18 juli 1979, sannolikt i Ramsele, var en svensk skådespelare och målare.

Tretow var dotter till provinsialläkaren och författaren Erik Tretow och Agnes, ogift Meyer, samt dotterdotter till statsrådet Ernst Meyer.

Tretow studerade konst vid Académie des Beaux-Arts i Bryssel 1937–1938 samt vid Konsthögskolan i Stockholm 1938–1941 och vid Isaac Grünewalds målarskola men övergick till teaterstudier för Axel Witzansky 1941–1943. Hon var engagerad vid Helsingborgs stadsteater 1945–1948, Göteborgs stadsteater 1948–1956, Dramaten 1956–1959 och vid Stockholms stadsteater från 1960. Hon medverkade även vid Radioteatern.

Hon fick 1951 tvillingsöner med skådespelaren Erland Josephson.[1][2]

10 maj 1979 försvann hon från Ramsele hälsohem och återfanns död vid Ramsele gamla kyrka 18 juli samma år under oklara omständigheter.[3][4] Tretow är begravd på Bromma kyrkogård.[5]

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

TV-produktioner

[redigera | redigera wikitext]
  • 1957 – Svarta handsken
  • 1967 – Kvinnobilder
  • 1969Friställd (TV-serie)
  • 1971 – Leka med elden

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1943 Mary Vem är jag eller När fan ger ett anbud
Carl Erik Soya
Ingmar Bergman Stockholms studentteater[6]
Första kvinnan U39
Rudolf Värnlund
Ingmar Bergman Dramatikerstudion[7]
Lisa Tivolit
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Stockholms studentteater[8]
1945 Änkan Jacobowsky och översten
Franz Werfel
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[9],
12 september 1945
Eivor Rabies
Olle Hedberg
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[10],
1 november 1945
Gurli Ett puzzlespel
Kaj Munk
Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
1946 Syster Margaret Hjärtan och njurar
John Patrick
Gösta Terserus Helsingborgs stadsteater
Fru Mark Rekviem
Björn-Erik Höijer
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[11],
6 mars 1946
Kleptomani och gröna skogar
Sune Bergström och Einar Molin
Bengt Ekerot Vasateatern[12]
Laura Wingfield Glasmenageriet
Tennessee Williams
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Första damen Eklöv och lavendel
Seán O'Casey
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Arbetarhustru 3 Den ljusnande tid
Alf Henrikson
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
1947 Mariana Lika för lika
William Shakespeare
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Veronica Peppar och salt
Siegfried Geyer och Paul Frank
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Borghild Stordal Kranes konditori
Cora Sandel
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Fröken Olsson Melodi på lergök
Lars-Levi Læstadius
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Mildred Ljuva ungdomstid
Eugene O’Neill
Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Maria Höst
Bengt Blomgren
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Medverkande Fängslande men flyktigt, revy
Gunnar Ekström
Sture Ericson
Lars-Levi Læstadius
Helsingborgs stadsteater
1948 Thyra Jensen Efteråt
Carl Erik Soya
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Katarina Så tuktas en argbigga (The Taming of the Shrew)
William Shakespeare
Josef Halfen Fästningsspelen i Varberg[13]
1949 Stella Kowalski Spårvagn till lustgården
Tennessee Williams
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[14]
1952 Infantinnan av Navarra Den döda drottningen
Henry de Montherlant
Bengt Ekerot Göteborgs stadsteater,
21 mars 1952
Drottningen I skvallerspegeln
Samuel Spewack
Knut Ström Göteborgs stadsteater,
29 augusti 1952
Tora, den gamle bondens dotter Den yttersta dagen
Stig Dagerman
Bengt Ekerot Göteborgs stadsteater,
11 oktober 1952
1953 Pernilla, pigan Den jäktade
Ludvig Holberg
Josef Halfen Göteborgs stadsteater,
1 maj 1953
I sista minuten
Aldo de Benedetti
Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater,
hösten 1953
Bolette Frun från havet
Henrik Ibsen
Torsten Hammarén Göteborgs stadsteater,
26 november 1953
1954 Karmelitersystrarna
Georges Bernanos
Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater,
1 april 1954
Mariana Mariana Pineda
Federico Garcia Lorca
Bengt Lagerkvist Göteborgs stadsteater,
9 september 1954
1958 Fru Ranevskaja Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Sandro Malmquist Riksteatern[15]
1961 Ljubov Andrejevna Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Bengt Ekerot Stockholms stadsteater
1963 Polly
Karin Månsdotter
Lax, lax, lerbak
Alf Henrikson
Carl Johan Ström Stockholms stadsteater
1964 Drottningen Karusellen (The Apple Cart)
George Bernard Shaw
Georg Funkquist Stockholms stadsteater
1965 Medverkande 13 quinnor
Sandro Key-Åberg, Sonja Åkesson, Robban Broberg,
Björn Lindroth , Lars Löfgren och Carl Anton
Christian Lund Stockholms stadsteater
1966 Fru Pinchard Fruar på vift
Georges Feydeau
Etienne Glaser Stockholms stadsteater
Medverkande Sedan vi gått
Lars-Levi Laestadius
Lars-Levi Laestadius Stockholms stadsteater
1968 Barbara Jaktscener
Martin Sperr
Ernst Günther Stockholms stadsteater
1973 Damen
Henriette
An der schönen blauen Donau
Ödön von Horvath
Jan Håkanson Stockholms stadsteater
Gustava Sinclair m. fl. Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Johan Bergenstråhle
Marie-Louise De Geer Bergenstråhle
Stockholms stadsteater
1974 Mrs Dawson Bröllopsfesten
Arnold Wesker
Gun Arvidsson Stockholms stadsteater
Sigrid Jösses flickor, befrielsen är nära
Suzanne Osten och Margareta Garpe
Suzanne Osten Stockholms stadsteater
1975 Carolina von Hancken Herr von Hancken
Agneta Pleijel
Johan Bergenstråhle Stockholms stadsteater
År Roll Produktion Regi
1967 Buss på kontinenten
Ove Magnusson
Olof Thunberg[16]
  1. ^ Strömberg, Niklas (23 juli 2007). ”"Det är svårt att tala om"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article11144616.ab. Läst 26 februari 2012. 
  2. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
  3. ^ Annika TretowSvensk Filmdatabas
  4. ^ Dödsruna av Gaby Wigardt i Svenska Dagbladet 21 juli 1979 sid.12
  5. ^ SvenskaGravar
  6. ^ ”Vem är jag eller När fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-jag-eller-när-fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015. 
  7. ^ ”U39”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/u39. Läst 16 oktober 2015. 
  8. ^ ”Tivolit”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tivolit. Läst 16 oktober 2015. 
  9. ^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015. 
  10. ^ ”Rabies”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rabies-0. Läst 16 oktober 2015. 
  11. ^ ”Rekviem”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rekviem. Läst 16 oktober 2015. 
  12. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 11. 29 maj 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-05-29/145/11. Läst 5 maj 2016. 
  13. ^ ”Teater Musik Film: Fästningsspel i Varberg”. Dagens Nyheter: s. 7. 11 juli 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-07-11/184/7. Läst 29 januari 2022. 
  14. ^ ”Spårvagn till lustgården”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/spårvagn-till-lustgården. Läst 17 oktober 2015. 
  15. ^ S B-l (20 september 1958). ”Två Riksteaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-20/255/14. Läst 26 maj 2018. 
  16. ^ ”TV och radio”. Dagens Nyheter: s. 37. 18 april 1967. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1967-04-18/104/45. Läst 20 mars 2016. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]