Hoppa till innehållet

Anhedoni

Från Wikipedia

Anhedoni (av grekiskans ἀν–, an, "inte", "ej", och ἡδονή, hēdonḗ, "lust") är ett psykiskt symtom och tillstånd som avser oförmåga att känna lust och tillfredsställelse, framförallt i form av fysisk njutning och glädje av social samvaro, men också att njuta i andra bemärkelser och sammanhang. Anhedoni är motsatsen till hedoni, att njuta av livet. Det är nödvändigtvis inte något fel på människan som drabbas av anhedoni, det förekommer hos "friska" människor också.[1] Det har inte varit möjligt att finna samband mellan anhedoni och något tydligt neurologiskt "fel".[2]

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Förmågan att njuta spelar en tämligen stor roll i människans sociala liv och överlevnad, däribland förmågan att uppskatta god doft och undvika stank, att värdesätta trevligt umgänge och att vid möjlighet välja bort otrevligt. Vid anhedoni är denna förmåga nedsatt eller försvunnen. Den som drabbats av anhedoni söker sig inte till lustfyllda upplevelser. En huvuddel i hur alla barn med anhedoni beter sig är att de inte bryr sig om att leka.[3]

Anhedoni kan drabba olika områden. Fysisk anhedoni innebär att inte känna njutning av sex, att äta, beröring och andra sinnesupplevelser. Social anhedoni kännetecknas av att inte längre uppskatta umgänge med vänner, att inte beröras känslomässigt av samtal och att inte längre ha trevligt vid sociala aktiviteter. Anhedoni kan också drabba andra områden, som att sluta uppskatta tävlingar (om man brukat göra det), att inte längre bry sig om studieframgångar, eller att tappa intresset för musik eller en favoritserie på TV. Kulturell kontext inverkar på behandling av anhedoni.[4] Forskning har även konstaterat att personer som upplever anhedoni inte upplever världen som människor som inte gör det.[5]

Anhedoni är vanligare bland personer med schizofreni än bland övriga befolkningen.[6] Det förekommer även vid svår depression, posttraumatiskt stressyndrom, drogavvänjning, vid användning av SSRI-preparat och Parkinsons sjukdom.[7]

Medan den sociala anhedonin vid schizofreni, när den finns, är kronisk, är det vid depression ett övergående tillstånd.[8] Social, men inte fysisk anhedoni (nedsatt libido), har troligen ett samband med sårbarheten inför att utveckla psykos.[9]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Martino, Iolanda; Santangelo, Gabriella; Moschella, Daniela; Marino, Luana; Servidio, Rocco; Augimeri, Antonio (2018-04). ”Assessment of Snaith-Hamilton Pleasure Scale (SHAPS): the dimension of anhedonia in Italian healthy sample”. Neurological Sciences: Official Journal of the Italian Neurological Society and of the Italian Society of Clinical Neurophysiology 39 (4): sid. 657–661. doi:10.1007/s10072-018-3260-2. ISSN 1590-3478. PMID 29383616. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29383616. Läst 13 maj 2020. 
  2. ^ Pizzagalli, Diego A. (2014-03-28). ”Depression, Stress, and Anhedonia: Toward a Synthesis and Integrated Model” (på engelska). Annual Review of Clinical Psychology 10 (1): sid. 401. doi:10.1146/annurev-clinpsy-050212-185606. ISSN 1548-8633. PMID 24471371. PMC: PMC3972338. http://www.annualreviews.org/doi/10.1146/annurev-clinpsy-050212-185606. Läst 13 maj 2020. ”"Second, these findings imply that anhedonia might be neurobiologically complex andassociated with various abnormalities"”. 
  3. ^ Anhedonia : a comprehensive handbook. Volume I, Conceptual issues and neurobiological advances. sid. 74. ISBN 978-94-017-8591-4. OCLC 872107643. https://www.worldcat.org/oclc/872107643. Läst 13 maj 2020. ”A major aspect of anhedonia in children is decreased interest in play . Trezza et al. [69] note that like human children, most young mammals devote a significant amount of time and energy playing together, and social play is fun. Although social play is very pleasurable, it is more than just a frivolous activity: it is crucial for the development of behavioral flexibility, the acquisition of social and cognitive compe- tence, and the maintenance of group cohesion. Social play is a natural reinforcer, and the neurotransmitter systems intimately implicated in the motivational, pleasur- able and cognitive aspects of natural and drug rewards such as opioids, endocan- nabinoids, dopamine and norepinephrine, play an important modulatory role in the performance of social play.” 
  4. ^ Chentsova-Dutton, Yulia E.; Choi, Eunsoo; Ryder, Andrew G.; Reyes, Jenny (2015-10). ”“I felt sad and did not enjoy life”: Cultural context and the associations between anhedonia, depressed mood, and momentary emotions” (på engelska). Transcultural Psychiatry 52 (5): sid. 616–635. doi:10.1177/1363461514565850. ISSN 1363-4615. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1363461514565850. Läst 13 maj 2020. 
  5. ^ Germine, Laura T.; Garrido, Lucia; Bruce, Lori; Hooker, Christine (2011-10-01). ”Social anhedonia is associated with neural abnormalities during face emotion processing” (på engelska). NeuroImage 58 (3): sid. 935–945. doi:10.1016/j.neuroimage.2011.06.059. ISSN 1053-8119. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1053811911007051. Läst 13 maj 2020. 
  6. ^ Blanchard JJ et al, "Anhedonia, positive and negative affect, and social functioning in schizophrenia", Schizophrenia Bulletin 1998; 24(3): 413-424.
  7. ^ Scull, Andrew (2013-12-20) (på engelska). Cultural Sociology of Mental Illness: An A-to-Z Guide. SAGE Publications. sid. 204. ISBN 978-1-4833-8899-1. https://books.google.se/books?id=S5qlBQAAQBAJ&pg=PA371&lpg=PA371&dq=sociology anhedonia&source=bl&ots=_Jcm_-u5_B&sig=ACfU3U2XbmCTwXYZerdG-woTv6oKUeJQ2Q&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiovc6u7LDpAhVt-SoKHbKfBtEQ6AEwAnoECAYQAQ#v=onepage&q=ahedonia&f=false. Läst 13 maj 2020. ”"for SSRI users, the most troubling side effect is a sense of ahedonia or emotional blunting: not only negative emotions, such as depression, guilt and greif, disappear, but positive feelings, such as joy love, and exitement."” 
  8. ^ Blanchard JJ et al, "Diagnostic differences in social anhedonia: a longitudinal study of schizophrenia and major depressive disorder", Journal of Abnormal Psychology 2001 Aug; 110(3): 363-371
  9. ^ Chapman LJ et al, "Putatively psychosis-prone subjects 10 years later", Journal of Abnormal Psychology 1994 May; 103(2): 171-183

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Chapman, LJ et al., "Scales for physical and social anhedonia", Journal of Abnormal Psychology 1976 Aug; 85(4): 374–382
  • Crespo-Facorro, B. et al., "Neural mechanisms of anhedonia in schizophrenia: a PET study of response to unpleasant and pleasant odors", The Journal of the American Medical Association. 2001 Jul 25; 286(4): 427-435.
  • Kashdan, Todd B., et al., "Anhedonia, Emotional Numbing, and Symptom Overreporting in Male Veterans with PTSD", Personality and Individual Differences 2007 September; 43(4): 725–735
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anhedoni&oldid=55935776”