Andrew Wiles

	Sir Andrew Wiles
	Andrew Wiles 2005 Andrew Wiles 2005
Född	11 april 1953 (71 år); Cambridge, England;
Nationalitet	Brittisk
Forskningsområde	Matematik
Institutioner	Oxfords universitet, Princeton University
Alma mater	Merton College, Oxford och Clare College, Cambridge
Doktorandhandledare	John Coates
Nämnvärda studenter	Manjul Bhargava, Brian Conrad, Fred Diamond, Karl Rubin, Christopher Skinner, Richard Taylor
Känd för	Att ha löst Taniyama–Shimuras sats för att därmed också lösa det 350 år gamla problemet Fermats stora sats

Andrew John Wiles, född 11 april 1953 i Cambridge i England, är en brittisk matematiker som är professor vid Princeton University i USA.^[1]

Andrew Wiles bestämde sig redan vid 10 års ålder för att bevisa Fermats stora sats, vilket han i juli 1993 tillkännagav att han lyckats med. Han hade då sju års intensivt arbete bakom sig och hade bland annat tagit sig fram till lösningen genom att använda Taniyama–Shimuras sats, som på den tiden kallades "Taniyama–Shimura-Weils förmodan" och av många matematiker ansågs som olöslig.^[2] Beviset för Fermats stora sats visade sig dock innehålla ett fel som det tog över ett år att komma till rätta med,^[3] men 1995 kunde han publicera Modular elliptic curves and Fermat's Last Theorem där det felfria beviset presenterades.^[4] Beviset som Wiles presenterade är väldigt omfattande och kan omöjligen vara samma lösning som Fermat kan ha hänvisat till, detta då Wiles bevis omfattar matematik som inte var känd under Fermats livstid. Ytterst få matematiker har satt sig in i detta otroligt komplicerade bevis. Historien finns beskriven i boken Fermats gåta av Simon Singh.

Utmärkelser

Andrew Wiles har tilldelats den belöning som Franska vetenskapsakademin redan 1823 utfäste för problemets lösning.^[2] Han har också tilldelats 2016 års Abelpris för beviset av Fermats stora sats. Wiles har också erhållit flera andra utmärkelser.

Asteroiden 9999 Wiles är uppkallad efter honom.^[5]

Referenser

^ ”WILES, Sir Andrew (John)” (på engelska). Who's Who 2014. Oxford University Press. 2014. http://www.ukwhoswho.com/view/article/oupww/whoswho/U39819. Läst 19 november 2014.
^ [a b] Simon Singh (1997) (på engelska). Fermat's Last Theorem. ISBN 1-85702-521-0. Läst 19 november 2014
^ Kolata, Gina (24 juni 1993). ”At Last, Shout of 'Eureka!' In Age-Old Math Mystery” (på engelska). The New York Times. http://www.nytimes.com/1993/06/24/us/at-last-shout-of-eureka-in-age-old-math-mystery.html. Läst 19 november 2014.
^ ”BBC TWO, Horizon Fermat's Last Theorem” (på engelska). Bbc.co.uk. 16 december 2010. http://www.bbc.co.uk/programmes/b0074rxx. Läst 19 november 2014.
^ ”Minor Planet Center 9999 Wiles” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9999. Läst 6 juni 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Andrew Wiles.
Bilder & media

[whoswho-1] ”WILES, Sir Andrew (John)” (på engelska). Who's Who 2014. Oxford University Press. 2014. http://www.ukwhoswho.com/view/article/oupww/whoswho/U39819. Läst 19 november 2014.

[Singh-2] [a b] Simon Singh (1997) (på engelska). Fermat's Last Theorem. ISBN 1-85702-521-0. Läst 19 november 2014

[nyt-3] Kolata, Gina (24 juni 1993). ”At Last, Shout of 'Eureka!' In Age-Old Math Mystery” (på engelska). The New York Times. http://www.nytimes.com/1993/06/24/us/at-last-shout-of-eureka-in-age-old-math-mystery.html. Läst 19 november 2014.

[horizon-4] ”BBC TWO, Horizon Fermat's Last Theorem” (på engelska). Bbc.co.uk. 16 december 2010. http://www.bbc.co.uk/programmes/b0074rxx. Läst 19 november 2014.

[5] ”Minor Planet Center 9999 Wiles” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9999. Läst 6 juni 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]