Andrej Famintsyn
Utseende
Andrej Famintsyn | |
Född | 29 juni 1835 (g.s.) Moskva[1] |
---|---|
Död | 8 december 1918[1] (83 år) Sankt Petersburg[1] |
Begravd | ortodoxa Smolenskkyrkogården |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
Utbildad vid | Sankt Petersburgs universitet Kejserliga Sankt Petersburg universitetet, |
Sysselsättning | Lichenolog, botaniker[2], universitetslärare[3] |
Arbetsgivare | Bestuzjevkurserna Kejserliga medicinsk-kirurgiska akademin Sankt Petersburgs universitet (1857–1889)[4] |
Föräldrar | Sergej Famintsyn Vilhelmina Mestmacher |
Släktingar | Aleksandr Famintsyn (syskon) |
Redigera Wikidata |
Andrej Sergejevitj Famintsyn (ryska: Андрей Сергеевич Фаминцын), född 29 juni (gamla stilen: 17 juni) 1835 i Moskva, död 8 december 1918 i Petrograd, var en rysk växtfysiolog.
Famintsyn blev filosofie doktor i botanik i Sankt Petersburg 1867 och blev 1884 professor i botanik vid ryska vetenskapsakademins fysisk-matematiska avdelning och direktor för laboratoriet för växtanatomi och växtfysiologi.
Bibliografi (i urval)
[redigera | redigera wikitext]- Die Wirkung des Lichtes auf das Wachsen der keimenden Kresse (1865)
- Zur Entwicklungsgeschichte der Gonidien und Zoosporenbildung der Flechten (tillsammans med J. Boranetskij, 1867)
- Die anorganischen Salze als ausgezeichnetes Hilfsmittel zum Studium der Entwickelung niederer clorophyllhaltiger Organismen (1871)
- Beitrag zur Keimblattlehre im Pflanzenreiche (1876)
- Embryologische Studien (1879)
- Beitrag zur Symbiose von Algen und Thieren (1889)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Famintsyn, Andrej Sergejevitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Фаминцын Андрей Сергеевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.biodiversitylibrary.org , läst: 5 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Vladimir L. Komarov and St. Petersburg University, vol. 12, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2020, s. 68-94, 10.24411/2076-8176-2020-14004.[källa från Wikidata]
|