Hoppa till innehållet

Amyda cartilaginea

Från Wikipedia
Amyda cartilaginea
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningSköldpaddor
Testudines
FamiljLädersköldpaddor
Trionychidae
SläkteAmyda
ArtAmyda cartilaginea
Vetenskapligt namn
§ Amyda cartilaginea
AuktorBoddaert 1770
Synonymer
Trionyx phayrii Boulenger 1889
Trionyx cartilagineus Boulenger 1889
Trionyx ephippium Theobald 1875[2]
Trionyx phayrei Theobald 1870
Trionyx jeudi Gray 1869
Aspilus punctulatus Gray 1864
Trionyx ornatus Gray 1861[3]
Trionyx cariniferus Gray 1855
Gymnopus javanicus Duméril 1835[4]
Testudo gotaghol Hamilton 1831
Aspidonectes javanicus Wagler 1830[5]
Trionyx stellatus Geoffroy 1809
Trionyx javanicus Geoffroy 1809
Testudo striata Suckow 1798[6]
Testudo rostrata Thunberg 1787
Testudo bodderti Schneider 1787
Testudo boddaerti Schneider 1787
Testudo cartilaginea Boddaert 1770[7]
Hitta fler artiklar om djur med

Amyda cartilaginea[7] är en sköldpaddsart som beskrevs av Pieter Boddaert 1770. Amyda cartilaginea ingår i släktet Amyda och familjen lädersköldpaddor.[8][9]

Arten förekommer på det sydostasiatiska fastlandet, på Malackahalvön och på norra Borneo.[1] Individerna lever i och intill vattendrag och insjöar med sötvatten. Den kan dyka till ett djup av 12 meter.[10]

Hos denna sköldpadda är skölden vanligen 70 till 80 cm lång. Den del av skölden som ligger på undersidan har hos honor en grå färg och hos hanar en vit färg. Ett annat särdrag är svansen som är längre och tjockare än hos honor. Honor är med en vikt av 15 till 20 kg lättare än hanar som väger 20 till 25 kg. På ungdjurens brungröna sköld förekommer flera gula och svarta punkter. Skölden blir hos äldre exemplar ljusbrun med olivgröna nyanser.[10]

Amyda cartilaginea lever ofta ingrävd i gyttjan så att endast huvudet är synlig. Den är nattaktiv och har främst små djur som insekter, maskar, kräftdjur, groddjur och fiskar som föda. Arten äter även ägg och några få växtdelar.[10]

Parningen sker oftast under maj men allmänt kan honor para sig mellan senare våren och tidiga vintern. Hanen söker kontakt med en parningsbered hona med hjälp av framtassarnas långa klor. Kopulationen sker sedan i vattnet. Honor skapar sedan ett nästa genom att gräva en fördjupning i den mjuka sanden. Per tillfälle läggs upp till 30 ägg. De flesta ägg läggs av äldre och större honor. Dessutom kan äldre honor lägga ägg upp till fyra gångar per år. Äggen kläcks efter 126 till 140 dagar. Ungarnas kön är beroende på temperaturen i nästet. Har boet en temperatur som är cirka 25°C så utvecklas hanar och vid 30°C utvecklas honor. Könsmognaden infaller för hanar efter 4 till 5 år och för honor efter 8 till 10 år.[10]

Många exemplar fångas och äts av människor. Dessutom hölls flera individer som terrariedjur. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar.[1]

Arten delas in i följande underarter:[8]

  • A. c. cartilaginea
  • A. c. nakorn
  1. ^ [a b c] Asian Turtle Trade Working Group 2000 Amyda cartilaginea . Från: IUCN 2000. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 13 november 2021.
  2. ^ Theobald, W. (1875) Observations on some Indian and Burmese species of Trionyx, with a rectification of their synonymy and a description of two new species., Proc. Asiatic Soc. Bengal 1875:170-180.
  3. ^ Gray, J.E. (1861) Description of a soft tortoise from Camboja., Ann. Mag. Nat. Hist. (3) 7: 422
  4. ^ Duméril, A.M.C., and G. Bibron. (1835) Erpétologie Générale ou Histoire Naturelle Complète des Reptiles, Vol. 2., Librairie Encyclopédique de Roret, Paris, 680 p.
  5. ^ Wagler, Jean G. (1830) Natürliches System der Amphibien, mit vorangehender Classification der Säugetiere und Vögel. Ein Beitrag zur vergleichenden Zoologie. 1.0., Cotta, München, Stuttgart, and Tübingen, 354 pp.
  6. ^ Suckow, ADOLPH (1798) Anfangsgründe der theoretischen und angewandten Naturgeschichte der Thiere., Leipzig, vol. 3, 298 pp.
  7. ^ [a b] Boddaert,P. (1770) Brief van P. Boddaert .. van de Kraakbeenige Schidpat, etc. P/ Boddaert .. epistola.. de testudine cartilaginea., 39 pp. [from Manthey & Grossmann 1997]
  8. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (28 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/amyda cartilaginea/match/1. Läst 24 september 2012. 
  9. ^ TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2016 Amyda cartilaginea
  10. ^ [a b c d] J. Vaught (2015). Amyda cartilaginea (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Amyda_cartilaginea/. Läst 13 november 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]