Alexander Keiller
| Alexander Keiller | |
 Keiller iklädd frack med Vasaorden på bröstet. I bakgrunden ser man Skansen Kronan samt även Göteborgs mekaniska verkstad vid Göteborgs hamn. Porträtt av okänd konstnär ca 1850. | |
| Född | 1 juli 1804[1] Dundee[1], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 27 mars 1874[1] (69 år) Örgryte församling[1], Sverige |
| Begravd | Örgryte gamla kyrkogård |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Sysselsättning | Affärsman, industriidkare[1], mecenat[1], maskiningenjör[1] |
| Maka | Maria Lovisa Wijk |
| Barn | Alexander Keiller (f. 1832) James Keiller (f. 1836) Hedvig Alexandra Keiller (f. 1864) |
| Utmärkelser | |
| Kungliga Vasaorden (1840)[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Alexander Keiller, född 1 juli 1804 i Dundee, död 27 mars 1874 i Göteborg, var en brittisk-svensk industri- och affärsman. Keiller anlade den första mekaniska verkstaden i Göteborg.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Alexander Keiller kom från samma familj som grundade den berömda marmeladen Keiller’s marmalade.[3] Keiller invandrade till Göteborg 1825 på grund av familjens trävaruaffärer i Sverige. Han erbjöds att starta segeldukstillverkning tillsammans med William Gibson som gått i lära hos Keillers far i Dundee. 1826 startade verksamheten och 1828 blev Keiller kompanjon i bolaget.[4][5]
Tre år senare startade han en fabrik för maskinspinning av lin och hampa tillsammans med Gibson. 1833 togs nästa steg i utvecklingen genom anläggandet av Jonsereds fabriker. Eftersom spinneriet drevs med vattenkraft, och vattenkraften i Göteborgs hamnkanal var tämligen blygsam, började Gibson se sig om efter en lokalisering för hans växande industri. Valet föll på Jonsereds säteri vid Säveån som 1832 inköptes av Gibsons och Keillers gemensamma bolag. Keiller stod för planläggning av produktionen i Jonsered samt för fabriksledningen medan Gibson skötte affärerna i Göteborg. Under Keillers ledning grävdes samma år en kanal från sjön Aspen till Säveån. Från 1833 var Keiller med och byggde upp Jonsereds fabriker tillsammans med Gibson. 1839 köptes Keiller ut av Gibson sedan de två svågrarna hamnat i schismer om företagets utveckling.[4]
Istället anlade Keiller för egen räkning en mekanisk verkstad i Göteborg 1841. År 1867 överlät Keiller verkstaden till ett aktiebolag, Göteborgs Mekaniska Verkstads AB – senare under namnet Götaverken, och ett år senare drog han sig helt från affärerna. Under lågkonjunkturen på 1860-talet gick bolaget i konkurs och efter en omorganisation blev Alexanders son James Keiller ny chef.[6]
1851 köpte göteborgsköpmannen Olof Wijk tillsammans med Keiller några gårdar i Surte, för att förbättra kvarnverksamheten och även starta ett spinneri. Då Wijk avled 1856 ändrades planerna.[7]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Keiller gifte sig 1830 med Marie Louise Wijk (1804–1886) född i släkten Wijk. Han var far till James Keiller, som 1906 donerade området kring Ramberget till Göteborgs stad, där Keillers park anlades.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Porträtt av Keillers hustru, Marie Louise Wijk. Avporträtterad ca 1850 av Per Södermark. -
Porträtt. 1875 -
Porträtt. Xylografi 1876 -
Alexander Keillers gravvård på Örgryte gamla kyrkogård i Göteborg.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] Alexander Keiller, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11408, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Alexander Keiller, Svenska industriens män, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ https://www.erih.net/how-it-started/stories-about-people-biographies/biography/keiller
- ^ [a b] Alexander Keiller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11408, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2021-11-17.
- ^ Riksarkivets biografi om William Gibson (1816–1865)
- ^ Nationalencyklopedin (1993). NE HF band 10. NE Nationalencyklopedin. sid. 528. Libris 12306123. ISBN 9789197624091
- ^ Bror A. Andersson: ”Nödinge kommun”, Säffle 1969 sid 587-632
- ^ Svenska Industriens Män
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 118-119. Libris 2054907. https://runeberg.org/gamlagot/2/0118.html
- Fritz, Martin (2008). Sveriges industrialisering och släkten Keiller. Sävedalen: Warne. Libris 11174878. ISBN 978-91-85597-17-8 (inb.)
- Nationalencyklopedin (1993). NE HF band 10. NE Nationalencyklopedin. sid. 528. Libris 12306123. ISBN 9789197624091
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1897). Från vår merkantila och industriela verld : porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk : illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. 1, Göteborg. Göteborg: Bonnier. sid. 83-85. Libris 1902901
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Alexander Keiller.
.jpg)
|