Hoppa till innehållet

Aghdam

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Aghdam (olika betydelser).
Aghdam
(Ağdam)
Agdam, Akna
Distriktshuvudort
Bilder från övre vänster till nedre höger: Slottet Shahbulag · Shahbulagmoskén · Imarat · Jumamoskén · Brödmuseet · Panah Ali Khans palats · Ruiner i Aghdam
Bilder från övre vänster till nedre höger:
Slottet Shahbulag · Shahbulagmoskén ·
Imarat · Jumamoskén · Brödmuseet ·
Panah Ali Khans palats · Ruiner i Aghdam
Land Azerbajdzjan Azerbajdzjan
Distrikt Aghdam
Höjdläge 374[1] m ö.h.
Koordinater 39°59′27″N 46°55′38″Ö / 39.99096°N 46.92736°Ö / 39.99096; 46.92736
Folkmängd 0 (obebodd)
 - Före kriget 28 031 (1989)[2]
Tidszon AZT (UTC 4)
 - sommartid AZST (UTC 5)
Geonames 148619

Aghdam eller Agdam,[3] azerbajdzjanska: Ağdam, ryska: Агдам (Agdam), armeniska: Աղդամ (Aghdam) eller Ակնա (Akna), grundad i mitten av 1700-talet,[4] ödelagd 1993, är en ruinstad[5][6] belägen i distriktet med samma namn i mellersta Azerbajdzjan.[3] Staden ödelades i samband med konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om området Nagorno-Karabach (Höga Karabach) under det första Nagorno-Karabach-kriget som utbröt i början av 1990-talet. Staden, som ligger nära Nagorno-Karabachs östra gräns, intogs av armeniska trupper i juli 1993.[5][7] Stadens invånare som enligt en sovjetisk folkräkning från 1989, före kriget, uppgick till cirka 28 000[2][8] varav majoriteten var azerer,[2] men som enligt andra uppskattningar före ödeläggelsen 1993 kan ha uppgått till 40 000–50 000 personer,[6][7] flydde huvudsakligen österut.[5][7] Staden stod därefter de facto under den självutnämnda republiken Artsach (också kallad republiken Nagorno-Karabach) kontroll och nästan helt obebodd och i ruiner[5][9] under nära tre decennier, i 27 år,[8] fram till november 2020, då staden, som en del av vapenstilleståndsavtalet efter det andra Nagorno-Karabach-kriget, överlämnades till Azerbajdzjan, som tog kontroll över staden den 20 november 2020.[10]

Azerbajdzjans regering tillkännagav 2021 planer på att återuppbyggda staden.[8][10][11] Enligt Azerbajdzjans president Ilham Aliyev och landets myndigheter planeras fem nya bostadsområden i Aghdam stå klara till slutet av år 2026.[11] Cirka 42 000 människor planeras enligt myndigheterna då kunna bo i staden och i de åtta omgivande byarna som också planeras att återuppbyggas och integreras med staden.[11] Återuppbyggnadsplanerna omfattar därtill en ny modern stadskärna, ett rekreationsområde, ett museum och en industripark samt infrastruktur för förbindelse med andra städer. En urval av stadens ruiner skall enligt planen också konserveras och bevaras för att vittna om kriget och stadens historia.[11]

Själva staden Aghdam ligger i distriktet Aghdams västra del och var före krigsutbrottet och är fortfarande de jure distriktets huvudort, men de facto är idag Quzanlı distriktets huvudort.[12] Quzanlı ligger cirka tre mil nordöst om Aghdam. En fara runt Aghdam efter kriget är landminor.[8] Landminorna är en faktor som fördröjer återuppbyggnaden och återbefolkningen av området.[8]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Aghdam ligger cirka 260 kilometer väster om Azerbajdzjans huvudstad Baku.[1] Staden ligger geografiskt mellan Lilla Kaukasusbergen och floderna Kura och Aras lågland, nära Karabach-bergens östra fot i Karabach-slättens (Låga Karabach) västra utkant.[4] Terrängen runt Aghdam är därför kuperad västerut, men österut finns slättland,[a] som sluttar ned mot Kura-Aras lågland (Kür-Araz). Floden Qarqarçay, som är en biflod till Kura, rinner genom distriktet inte långt söder om staden Aghdam.

Trakten närmast staden Aghdam bestod före stadens ödeläggelse till största delen av jordbruksmark.[14] Spannmåls-, vin- och bomullodling, samt boskapsuppfödning, mejeriindustri och uppfödning av silkesmaskar var viktiga jordbruksnäringar i distriktet.[4][12][15]

Klimatet i distriktet Aghdam är huvudsakligen milt-hett, torrt subtropiskt[15] vilket innebär varma till heta somrar och milda vintrar. Årsnederbörden är 300–550 mm.[15] Medeltemperaturen brukar vara mellan 23°C och 26°C i juli och mellan -0,2°C och 1,8°C i januari.[15]

Vegetationen i området är generellt av busk- och stäpptyp.[15]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Staden Aghdam grundades i mitten av 1700-talet under tiden för Karabachkhanatet, vars förste härskare Panah Ali Khan här lät bygga ett residens och sommarpalats. Hit förlades även khanens begravningsplats. När den ryska erövringen av Kaukasus tog fart i början på 1800-talet var Aghdam redan en stor by. Efter den ryska erövringen av området fick Aghdam 1828 officiellt status som en stad i det ryska riket.[4] 1868–1870 uppfördes stadens idag kanske mest kända landmärke, Jumamoskén,[5] som var den enda av stadens byggnader som stod kvar någorlunda intakt efter det första Nagorno-Karabach-kriget på 1990-talet.[5] Staden tillhörde under den ryska tiden guvernementet Jelizavetpol (Kejsardömet Ryssland) fram till 1920 och sedan, under sovjettiden, sovjetrepubliken Azerbajdzjanska SSR.[4] År 1930 bildades distriktet Aghdam med staden Aghdam som huvudort.[15] Enligt sovjetiska folkräkningar uppgick antalet invånare i staden år 1968 till cirka 18 000.[4]

Aghdam var under sovjettiden en vägknut och staden hade två järnvägsstationer.[4][8] Det fanns också en flygplats.[8] Förutom lantbruk var också verkstadsindustri och verktygsfabriker viktiga näringar för staden.[4] Aghdam hade även lantbruks-, medicin- och musikskolor och en dramateater.[4] 1983 öppnades ett brödmuseum i staden. Ett tehus, invigt 1986, fanns också i staden, av vilket en kopia senare byggdes i Quzanlı.[5] Staden hade även en sportarena, öppnad 1952, som före kriget var hemmarena för fotbollsklubben Qarabağ FK.

1991 upplöstes Sovjetunionen och konflikten om Nagorno-Karabach utvecklades snart till öppet krig. Den 23 juli 1993 intogs Aghdam av armeniska trupper.[7] Staden ansågs av den armeniska sidan vara en samlingsplats för azeriska trupper och artilleri som hotade den armeniska befolkningen i Nagorno-Karabach, däribland i städer som Stepanakert och Askeran.[7] Aghdam lades nästan helt i ruiner och stod därefter de facto under de armeniska separatisternas kontroll och nästan helt obebodd under nära tre decennier, i 27 år, fram till november 2020. Staden kallades från november 2010 Akna av republiken Artsach. Enligt dess företrädare bodde samma år 360 personer i staden.[16]

År 2008 kallade tidningen Lonely Planet Aghdam för "Kaukasus Hiroshima" på grund av den omfattande förstörelsen av staden. Staden har även blivit kallad en "spökstad".[17]

I november 2020 blev staden Aghdam som en del av vapenstilleståndsavtalet efter det andra Nagorno-Karabach-kriget överlämnad till Azerbajdzjan, som tog kontroll över staden den 20 november 2020.[10] Azerbajdzjans regering tillkännagav 2021 att det finns planer på att återuppbyggda staden.[8][10][11]

Platser och monument

[redigera | redigera wikitext]

Panah Ali Khans palats

[redigera | redigera wikitext]

I Aghdam finns ruinerna av Panah Ali Khans palats, som det residens och sommarpalats som Panah Ali efter sin återkomst till Karabach från Khorasan (efter 1738)[18] här lät bygga kallas. Två byggnader i vit sten står placerade vinkelrätt mot varandra och öppnar sig mot en innergård. Huvudbyggnaden består av flera välvda rum grupperade runt en central kupolformad hall. Huvudfasaden mot innergården har en iwan, orienterad mot söder, med en arkad med tre spann av spetsbågar vilade på pelare av massiv sten. Den centrala hallens tak är en åttakantig kupol med en öppning för ljus och luft i toppen utformad som en lykta. Byggnadskomplexet har även om det kallas för ett palats och är relativt stort arkitektoniskt mera karaktären av en rik mans bostad än ett lyxigt palats för en khan och visar en glimt av hur de rikaste människorna i regionen kunde bo på 1700-talet. Det är troligt att fler byggnader ingick i detta komplex i dess tidiga dagar.[18]

Slottet Shahbulag

[redigera | redigera wikitext]

Slottet Shahbulag nära Aghdam byggdes på order av Panah Ali Khan och stod färdigt 1752. Slottet Shahbulag ersatte slottet Bayat som khanatets huvudfäste, innan khanatets styre flyttades till Panahabad (Sjusja). Slottet är byggt som en stark borg för försvar med höga murar och torn. Murarna och tornen är krenelerade och försedda med skottgluggar.

Shahbulagmoskén

[redigera | redigera wikitext]

Shahbulagmoskén, som ligger i slottet Shahbulags nordvästra del, är en moské i kalksten som byggdes 1751–1752 på order av Panah Ali Khan.

Imarat begravningsplats

[redigera | redigera wikitext]
Imarat-komplexet i december 2023, med Panah Ali Khans palats och begravningsplatsen. I bakgrunden ses två större hus under uppbyggnad.

Nära Panah Ali Khans palats ligger begravningsplatsen för Karabachkhanatets härskare och deras familjemedlemmar. Begravningsplatsen stammar från 1700-talet och består av ett komplex av vita mausoleum i en konisk stil samt andra enklare gravmonument. Begravningsplatsen blev svårt förstörd i samband med kriget på 1990-talet, men restaureringsarbeten har efter 2020 påbörjats.

Jumamoskén

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Jumamoskén i Agdam

Brödmuseet

[redigera | redigera wikitext]

Brödmuseet i Aghdam öppnades 1983 och hade bröd och dess historia som fokus. Museet förstördes under kriget, men en del av en vägg med muralmålningar står kvar, fast målningarna är skadade.

Tehuset

[redigera | redigera wikitext]

Tehuset i Aghdam invigdes 1986 och hade tre våningar. Varje våning hade terrass runt om. Terrasserna förbands utvändigt av en spiraltrappa. Taket var en kupol. Byggnaden var innan den förstördes ett landmärke i staden. En kopia av tehuset i Aghdam finns i Quzanlı.

Panorama över ruinerna av Aghdam, 2010. I förgrunden ses en av Jumamoskéns minareter.
Panorama över ruinerna av Aghdam, 2010. I förgrunden ses en av Jumamoskéns minareter.


Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Framräknat ur variansen i alla höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas, inom 10 kilometers radie.[13] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Aghdam hos GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2013-10-04; databasdump nerladdad 2015-12-01
  2. ^ [a b c] ”Всесоюзная перепись населения 1989 г.”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222054150/http://www.demoscope.ru/weekly/ssp/sng89_reg1.php. Läst 19 juni 2023. 
  3. ^ [a b] Agdam i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  4. ^ [a b c d e f g h i] ”Agdam” (på ryska). Stora sovjetencyklopedin. http://bse.sci-lib.com/article107063.html. 
  5. ^ [a b c d e f g] ”No-Man's-Land: Inside Azerbaijan's Ghost City Of Agdam Before Its Recapture”. Radio Free Europe/Radio Liberty. 25 november 2020. https://www.rferl.org/a/inside-agdam-the-ghost-city-of-the-caucasus-after-1990s-conflict/30966555.html. Läst 12 maj 2024. 
  6. ^ [a b] ”Nagorno-Karabakh: Tough rebuilding ahead for devastated city of Agdam”. France 24. 28 november 2020. https://www.france24.com/en/europe/20201128-nagorno-karabakh-tough-rebuilding-ahead-for-devastated-city-of-agdam. Läst 12 maj 2024. 
  7. ^ [a b c d e] ”Azerbaijan: Seven Years of Conflict in Nagorno-Karabakh”. Human Rights Watch. 1 december 1994. https://www.hrw.org/reports/pdfs/a/azerbjn/azerbaij94d.pdf. Läst 12 maj 2024. 
  8. ^ [a b c d e f g h] ”Analysis: Landmine contamination in Azerbaijan’s Aghdam region prevents tens of thousands of displaced persons from returning to their homes”. commonspace.eu. 30 maj 2023. https://www.commonspace.eu/analysis/analysis-landmine-contamination-azerbaijans-aghdam-region-prevents-tens-thousands. Läst 12 maj 2024. 
  9. ^ ”Life Among Ruins of Caucasus' Hiroshima”. Institute for War & Peace Reporting (IWPR). 26 april 2011. https://iwpr.net/global-voices/life-among-ruins-caucasus-hiroshima. Läst 12 maj 2024. 
  10. ^ [a b c d] ”Armenia hands over Aghdam to Azerbaijan as part of Nagorno-Karabakh ceasefire”. France 24. 20 november 2020. https://www.france24.com/en/europe/20201120-armenia-hands-over-aghdam-to-azerbaijan-as-part-of-nagorno-karabakh-ceasefire. Läst 12 maj 2024. 
  11. ^ [a b c d e] ”Aghdam city to have new residents by 2026”. Azer News. 20 november 2023. https://www.azernews.az/business/217735.html. Läst 12 maj 2024. 
  12. ^ [a b] Azerbajdzjan - Eldens land (azeri.ws) 3 maj 2006-28 september 2021. Läst 12 maj 2024.
  13. ^ ”Viewfinder Panoramas Digital elevation Model”. http://www.viewfinderpanoramas.org/dem3.html. Läst 21 juni 2015. 
  14. ^ ”NASA Earth Observations: Land Cover Classification”. NASA/MODIS. Arkiverad från originalet den 28 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1. Läst 30 januari 2016. 
  15. ^ [a b c d e f] Aghdam district (1905.az) Refererar till: Azerbaijan National Encyclopedia. 25 volymer, “Azerbaijan” volym, Baku, 2007, s. 851.
  16. ^ ”Armenian separatists rename Azeri town”. Azer News. 3 november 2010. https://www.azernews.az/nation/26472.html. Läst 12 maj 2024. 
  17. ^ ”Taking A Closer Look At 'Ghost Town' Aghdam”. voi.id. 36 mars 2023. https://voi.id/en/news/260565. Läst 12 maj 2024. 
  18. ^ [a b] ”Palace of Panahali Khan”. Azerbaijan State News Agency (azertag.az). 4 april 2022. https://azertag.az/en/xeber/palace_of_panahali_khan-2082248. Läst 12 maj 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Ağdam.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aghdam&oldid=55403998”