Hoppa till innehållet

Adzukiböna

Från Wikipedia
Adzukiböna
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxtriket
Plantae
DivisionGömfröväxter
Magnoliophyta
KlassTvåhjärtbladiga växter
Magnoliopsida
OrdningFabales
FamiljÄrtväxter
Fabaceae
UnderfamiljFaboideae
TribusPhaseoleae
SläkteVignabönssläktet
Vigna
ArtAdzukiböna
V. angularis
Vetenskapligt namn
§ Vigna angularis
Auktor(Willd.) Ohwi & H.Ohashi
Synonymer
Phaseolus chrysanthos Savi
Phaseolus angularis (Willd.) W.Wight
Azukia angularis (Willd.) Ohwi

Adzukiböna (Vigna angularis)[1], även kallad azukiböna[2] eller adukiböna[3] (på japanska: 小豆 (アズキ), azuki, eller アヅキ, adzuki), är en liten blank och mjäll böna med rött skal som tillhör vignabönssläktet (Vigna). Bönan är rik på protein, fiber och mineraler.[4] Den härstammar från Japan, där den anses renande och är mycket populär,[3] men den odlas även i Kina och andra länder i Östasien.[4][5][6][7][8]

Bönan används i grytor, pajer, soppor, färser,[7] och desserter, såsom dorayaki. Bönan uppskattas för sin lättsmälthet, lite sötaktiga, mustiga och lite torra smak och är bra för personer med känslig mage.[6] På grund av sin förmåga att lätt mosas vid kokning lämpar sig bönorna till bland annat vegetariska biffar och pajer, gärna tillsammans med starka kryddor.[4]

I Kina och Japan kokas bönan ofta med socker eller honung varefter de mals till en röd bönpasta som används flitigt i bakverk, bland annat dorayaki, och glassar.[9] Bönor som blivit gamla antar dock en besk smak.[5][8]

Det finns två beskrivna varieteter:[10][11][12][13][14][15][16][17][18][19]

  • Vigna angularis var. angularis (Willd.) Ohwi & H.Ohashi
  • Vigna angularis var. nipponensis (Ohwi) Ohwi & H.Ohashi
  • Patjuk, koreansk soppa gjord på adzukibönor
  1. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Vigna angularis från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 23 oktober 2022
  2. ^ Azukiböna på tyda.se
  3. ^ [a b] ”Adukibönor - Grön Gåva”. Grön Gåva. Arkiverad från originalet den 7 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100307042553/http://www.grongava.se/shop/product/adukibonor. Läst 1 september 2009. 
  4. ^ [a b c] ”Adzukibönor”. Saltå kvarn. Arkiverad från originalet den 5 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090605154238/http://www.saltakvarn.se/produkt/produktblad/5130.htm. Läst 1 september 2009. 
  5. ^ [a b] ”/ Adzukibönor”. Go Green. Arkiverad från originalet den 22 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090322181712/http://www.gogreen.se/gogreen/se2.nsf/page.items.www/4EDF7FCFF34D3C0FC1257261002FFAEA. Läst 1 september 2009. 
  6. ^ [a b] ”Adzukibönor”. Risenta. Arkiverad från originalet den 4 maj 2013. https://archive.is/20130504154125/http://www.risenta.se/sv/Vara_produkter/Adzukibonor/. Läst 1 september 2009. 
  7. ^ [a b] Toikkanen, Vivvi (11 maj 2004). ”Billigt och bra med balla bönor”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/matvin/article210396.ab. Läst 1 september 2009. 
  8. ^ [a b] ”Adzukibönor”. eApotektet. Arkiverad från originalet den 1 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090701021823/http://www.eapoteket.se/Adzukibonor/. Läst 1 september 2009. 
  9. ^ ”Adzukibönor (adukiböna)”. http://mat.msn.se/action/subProductGroup;jsessionid=07C92F69B61BE97F7DF9E7EEC47571BF?productGroupId3=11821. Läst 1 september 2009. [död länk]
  10. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/11469848. Läst 26 maj 2014. 
  11. ^ Marechal,R. et al., 1978 Boissiera 28:1-273 ...Phaseolus et Vigna...
  12. ^ Sanjappa,M., 1992 Legumes of India. Dehra Dun: Bishen Singh Mahendra...
  13. ^ Verdcourt,B., 1970 Kew Bull.24:507-569. Studies in FTEA Legum.-Papil. IV.
  14. ^ Ohashi,H., 1979 Leguminosae In:Hara&Williams:EnumerationFlwingPl.Nepal2:103-
  15. ^ Gillett,J.B. et al., 1971 Papilionoideae.In:Fl.Trop.E.Africa,Milne-Redhead & Polhill
  16. ^ Thuan,N., 1979 In:Flore du Cambodge, du Laos et du Vietnam. Vol.17
  17. ^ Wu, T.L., 1995 Canavalia &... In: Fl.Reip.Pop.Sinicae, 41 (Leguminosae 3)
  18. ^ Robertson,S.A., 1989 Flowering Plants of Seychelles. Kew
  19. ^ ILDIS World Database of Legumes Arkiverad 17 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.