Adamit
Utseende
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Adamit | |
Gul-grön adamit i limonit. | |
Kategori | Mineral |
---|---|
Grupp | Arsenat |
Kemisk formel | Zn2(AsO4)(OH) |
Färg | oftast gul till gulgrön |
Bildningsmiljö | sekundärmineral, oxidation i zinkrika miljöer. |
Kristallstruktur | Ortorombiska |
Brott | Ojämnt mussligt |
Hållbarhet | Spröd |
Hårdhet (Mohs) | 3,5 |
Glans | glasglans |
Ljusbrytning | nα=1,708–1,722 nβ=1,734–1,744 nγ=1,758–1,773 |
Dubbelbrytning | δ= 0,055[1] |
Optisk karaktär | Tvåaxlig positiv (kan även vara negativ) |
Fluorescens | Gult under UV-ljus. |
Streckfärg | Vitt |
Densitet | 4,32–4,48 (beräknad 4,435) |
Referenser | [2] |
Adamit är ett mineral med den kemiska sammansättningen Zn2AsO4OH som ofta förekommer i oxiderings- och vittringszoner ovanför zinkådror. Adamit är vanligen gul till färgen men förekomsten av kopparinklusioner i mineralstrukturen resulterar i gröna nyanser.
Olivenit är ett koppararsenat som är isostrukturell med adamit och en betydande substitutionen mellan zink och koppar kan resultera i så kallad cuproadamit (kopparadamit). Även substitution av mangan, kobolt och nickel i kristallstrukturen förekommer
Den gula till limegröna, klara färgen på adamitens kristall gör den till en populär sten bland samlare.
Adamit har fått sitt namn efter den franske mineralogen Gilbert Joseph Adam (1795-1881).
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [1] adamit på mindat.org
- ^ Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 107,(7). ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Adamit.