6357 Glushko
| 6357 Glushko | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Nikolaj Tjernych |
| Upptäcktsplats | Krims astrofysiska observatorium |
| Upptäcktsdatum | 24 september 1976 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (6357) Glushko |
| Alternativnamn | 1976 SK3, 1991 OJ[1] |
| Uppkallad efter | Valentin Glusjko[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,229 AU |
| Perihelium | 2,769 AU |
| Halv storaxel | 2,999 AU |
| Excentricitet | 0,0767687 |
| Siderisk omloppstid | 5,19 år |
| Medelomloppshastighet | 17,20 km/s |
| Medelanomali | 317,0° |
| Inklination | 10,38° |
| Longitud för uppstigande nod | 14,25° |
| Periheliumargument | 286,7° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 10,9 km |
| Albedo | 0,193 |
| Absolut magnitud (H) | 12,48[4] |
6357 Glushko eller 1976 SK3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1976 av den rysk-sovjetiske astronomen Nikolaj Tjernych vid Krims astrofysiska observatorium på Krim. Den har fått sitt namn efter den sovjetiske ingenjören Valentin Glusjko.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär tio kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 6357 Glushko” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=6357. Läst 7 november 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 6357 Glushko” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=6357. Läst 12 november 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (6357) Glushko. Springer Berlin Heidelberg. sid. 527. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_5817. Läst 7 november 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||