3591 Vladimirskij
Utseende
3591 Vladimirskij | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Nikolaj Tjernych |
Upptäcktsplats | Krims astrofysiska observatorium |
Upptäcktsdatum | 31 augusti 1978 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (3591) Vladimirskij |
Alternativnamn | 1978 QJ2, 1932 HB, 1973 UH1, 1979 VD3, 1984 UG1[1] |
Uppkallad efter | Boris Vladimirskij[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Themis-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,608 AU |
Perihelium | 2,727 AU |
Halv storaxel | 3,167 AU |
Excentricitet | 0,1390069 |
Siderisk omloppstid | 5,64 år |
Medelomloppshastighet | 16,74 km/s |
Medelanomali | 303,5° |
Inklination | 1,141° |
Longitud för uppstigande nod | 27,40° |
Periheliumargument | 261,9° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 16,4 km |
Albedo | 0,095 |
Absolut magnitud (H) | 12,26[4] |
3591 Vladimirskij eller 1978 QJ2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 31 augusti 1978 av den rysk-sovjetiske astronomen Nikolaj Tjernych vid Krims astrofysiska observatorium på Krim. Den har fått sitt namn efter astronomen Boris Vladimirskij.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 16 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Themis.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3591 Vladimirskij” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3591. Läst 16 november 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 3591 Vladimirskij” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=3591. Läst 9 november 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3591) Vladimirskij. Springer Berlin Heidelberg. sid. 302. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3590. Läst 16 november 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|