1842

	1842 – MDCCCXLII; 182 år sedan
	År; 1839 \| 1840 \| 1841; 1842; 1843 \| 1844 \| 1845
	Årtionde; 1820-talet \| 1830-talet ; 1840-talet; 1850-talet \| 1860-talet
	Århundrade; 1700-talet ; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1842 ; MDCCCXLII
Ab urbe condita	2863
Armeniska kalendern	1291 ; ԹՎ ՌՄՂԱ
Assyriska kalendern	6592
Bahaikalendern	-2–-1
Bengaliska kalendern	1249
Berberkalendern	2792
Brittiskt regeringsår	5 Vict. 1 – 6 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2386
Burmesiska kalendern	1204
Bysantinska kalendern	7350–7351
Koptiska kalendern	1558–1559
Erianska kalendern	3008
Etiopiska kalendern	1834–1835
Judiska kalendern	5602–5603
Vikram Samvat	1898–1899
Sakakalendern	1764–1765
Kaliyuga	4943–4944
Holocen kalender	11842
Nri-Igbo	842–843
Persiska kalendern	1220–1221
Muslimska kalendern	1257–1258
Nengō (Japan)	Tenpō 13; (天保13年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4175
Minguokalendern	70 före ROC; 民前70年
Thailändsk kalender	2385
Unixtid

1842 (MDCCCXLII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

22 januari – A Bergmans uppspinneri vid Stadsgården i Stockholm brinner ner.^[1]

Mars

30 mars – Crawford Long utför den första operationen med anestesi (diethylether).^[2]

Maj

5 maj – I Hamburg bryter en stadsbrand ut. Den pågår fram till 8 maj och förstör en tredjedel av Altstadt. 51 personer dör och 20 000 blir hemlösa.

Juni

18 juni – Den svenska folkskolestadgan utfärdas^[3], vari beslutas att alla svenska barn skall gå i folkskola. Det tar dock några årtionden innan verksamheten helt fungerar. I stadgan tillsätts också skolstyrelser och inrättas lärarseminarier.

Juli

24 juli – Skeppsholmskyrkan i Stockholm invigs.

Augusti

8 augusti – Kronoarbetskåren bildas i Sverige.^[4]

29 augusti – Freden i Nanking sluts mellan Kina och Storbritannien.

September

9 september – Otaheiti ställs under Frankrikes protektorat.^[5]

Oktober

Oktober – Amerikanska soldater ockuperar i slutet av månaden San Diego i (dåvarande) Mexiko i tron att krig börjat, men möts av fred, och drar sig tillbaka.^[6]
19 oktober – Amerikanska soldater ockuperar Monterrey i Mexiko i tron att krig börjat, men möts av fred, och drar sig tillbaka.^[6]

November

16 November - Den sista avrättningen i Lappland och Västerbottens Lappmark Värkstäls av drängen Olof Salomonsson i Åsele för Rånmord [1]

December

10 december – Haparanda, Sverige får stadsprivilegier.^[7]

Okänt datum

Den förordning som reglerar det antal stockar som de svenska sågverken får sälja upphävs.
Kallvattenkurbad öppnas i Söderköping. Denna sorts kurbad blir mycket populär under 1840- och 1850-talet.
Metodistpredikanten George Scott tvingas lämna Sverige efter att på en föredragsturné i USA ha uttalat sig nedlåtande om det andliga tillståndet i Sverige.
Emilie Flygare-Carléns roman Rosen på Tistelön utkommer.
En ångkarusell uppsätts i Kongl. Humlegården i Stockholm.
Sveriges första plöjningstävlan arrangeras av Lars Gustaf von Celsing på hans gård Lindholm i Södermanland, med kronprins Oscar och prins Carl bland gästerna.
Första afghankriget, som utbröt 1839, avslutas med britternas återtåg.

Födda

Första kvartalet

Januari

9 januari – Edvard Thermænius, svensk fabriksägare och riksdagspolitiker.
11 januari – Erik Norman, svensk lantbrukare och liberal politiker.
13 januari – Gundelach Bruzelius, svensk jurist och politiker.
16 januari – Armin Baltzer, schweizisk geolog.

Februari

11 februari – Erik Gustaf Boström, svensk godsägare och politiker, Sveriges statsminister 1891–1900 och 1902–1905.
23 februari – Eduard von Hartmann, tysk filosof.
26 februari – Camille Flammarion, fransk astronom.

Mars

2 mars – Enrique Gaspar y Rimbau, spansk diplomat och författare.
17 mars – Rosina Heikel, Finlands första kvinnliga läkare.
23 mars – Dudley C. Haskell, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1883.

Andra kvartalet

April

2 april – Domenico Savio, italiensk yngling och bekännare; helgon (1954).
5 april – Hans Hildebrand, svensk ledamot av Svenska Akademien 1895–1913.
11 april – Lars Forssman, svensk ämbetsman och riksdagsman.
17 april – Maurice Rouvier, fransk statsman, Frankrikes tillförordnade president 2–3 december 1887.
30 april – Charles S. Fairchild, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1887–1889.

Maj

26 maj – Evald Rygh, norsk politiker.

Juni

1 juni – Christoph Blumhardt, tysk teolog och socialdemokratisk politiker.
3 juni – Eugen Bracht, tysk konstnär.

Tredje kvartalet

Juli

7 juli – Helge Palmcrantz, svensk uppfinnare.
14 juli – Christian Lundeberg, svensk politiker och industriledare, Sveriges statsminister från 2 augusti till 7 november 1905.
25 juli – Daniel Paul Schreber, tysk jurist.

Augusti

24 augusti – August Næsström, svensk sågverksägare och riksdagsman.

September

24 september – Emma Livry, fransk ballerina.
26 september – Richard Wellesley, 1:e markis Wellesley, brittisk politiker.

Fjärde kvartalet

Oktober

10 oktober – Oyama Iwao, japansk furste och fältherre, samt en av den Kejserliga japanska arméns grundare.

November

4 november – Olof Arborelius, svensk genre- och landskapsmålare, professor vid Konstakademien 1902–1909.
11 november – William R. Webb, amerikansk demokratisk politiker och pedagog, senator 1913.
12 november – John William Strutt, brittisk fysiker.
26 november – Alfred James Caldicott, brittisk kompositör och musikpedagog.
29 november – William E. Cameron, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1882–1886.

December

9 december – Pjotr Kropotkin, rysk naturforskare, revolutionär och anarkist.
10 december – Jonas Nilsson, svensk lantbrukare och riksdagspolitiker.
17 december – Marius Sophus Lie, norsk matematiker.
18 december – Nathan B. Scott, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1911.
31 december – Giovanni Boldini, italiensk konstnär.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

9 januari
- Maria Dalle Donne, 63, italiensk läkare och direktör vid universitetet i Bologna.
- Alexandre Duval, 74, fransk dramatiker.
16 januari – Thomas Fearnley, 39, norsk konstnär.
23 januari – Pehr Aurén, 80, svensk lärare, matematiker och astronom.
29 januari
- Pierre Cambronne, 71, fransk greve och militär.
- Nathan F. Dixon, 67, amerikansk politiker, senator 1839–1842.

Februari

15 februari – Carlo Andrea Pozzo di Borgo, 77, korsikansk greve och rysk diplomat.

Mars

15 mars – Luigi Cherubini, 81, italiensk kompositör.
23 mars – Stendhal, eg. Marie-Henri Beyle, 59, fransk författare.
30 mars
- Johan Fredrik Aminoff, 86, finländsk greve, militär och politiker.
- Elisabeth Vigée-Lebrun, 86, fransk målare.

Andra kvartalet

April

11 april – Sándor Kőrösi Csoma, 58, ungersk orientalist.
22 april – Friederike Fliedner, 42, tysk diakonissa.
23 april – William George Keith Elphinstone, 60, brittisk militär.

Maj

8 maj – Jules Dumont d’Urville, 51, fransk upptäcktsresande.
10 maj – Amos Eaton, 65, amerikansk botaniker och geolog.

Juni

7 juni – James Barbour, 66, amerikansk politiker och diplomat.
9 juni – Outerbridge Horsey, 65, amerikansk politiker, senator 1810–1821.
26 juni – Peter Oluf Brøndsted, 61, dansk arkeolog.

Tredje kvartalet

Juli

1 juli – Thomas Veazey, 68, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1836–1839.
14 juli – Ole Holck, 68, norsk militär och politiker.
24 juli – John Sell Cotman, 60, brittisk konstnär.
28 juli – Clemens Brentano, 63, tysk författare.

Augusti

21 augusti – Leona Vicario, 53, mexikansk agent.

September

2 september – Carl Östberg, 78, svensk brukspatron och grosshandlare.
15 september – Pierre Baillot, 70, fransk violinist.
21 september – James Ivory, 77, brittisk matematiker.
24 september – Obadiah German, 76, amerikansk politiker, senator 1809–1815.

Fjärde kvartalet

Oktober

2 oktober – William Ellery Channing, 62, amerikansk präst.

November

26 november – Robert Smith, 85, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1809–1811.

December

18 december – Joseph Frank, 70, tysk läkare.

Okänt datum

Nodira, uzbekisk poet och regent.

Referenser

Fotnoter

^ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html.
^ Long, Tony (30 mars 2007). ”30 mars 1842: It's Lights Out, Thanks to Ether”. Wired. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524200525/http://www.wired.com/science/discoveries/news/2007/03/dayintech_0330.
^ Hans Högman. ”Några årtal i skolans historia”. Göteborgs stadsmuseum. http://www.skolmuseet.se/skolans_historia.htm. Läst 2 juli 2016.
^ ”Nordisk familjebok 1912”. https://runeberg.org/nfbq/0163.html.
^ ”World Statesmen (läst 7 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Fr_Polynesia.html.
^ [a b] ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. https://web.archive.org/web/20131209174005/http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. Läst 30 januari 2011.
^ ”Haparanda Tornio – Historik”. haparanda.se. Arkiverad från originalet den 27 november 2020. https://web.archive.org/web/20201127092450/https://www.haparanda.se/kommun-och-politik/haparandas-historia.html. Läst 7 april 2011.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1842.
Bilder & media

[1] ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html.

[2] Long, Tony (30 mars 2007). ”30 mars 1842: It's Lights Out, Thanks to Ether”. Wired. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524200525/http://www.wired.com/science/discoveries/news/2007/03/dayintech_0330.

[3] Hans Högman. ”Några årtal i skolans historia”. Göteborgs stadsmuseum. http://www.skolmuseet.se/skolans_historia.htm. Läst 2 juli 2016.

[4] ”Nordisk familjebok 1912”. https://runeberg.org/nfbq/0163.html.

[5] ”World Statesmen (läst 7 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Fr_Polynesia.html.

[history.navy.mil-6] [a b] ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. https://web.archive.org/web/20131209174005/http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. Läst 30 januari 2011.

[7] ”Haparanda Tornio – Historik”. haparanda.se. Arkiverad från originalet den 27 november 2020. https://web.archive.org/web/20201127092450/https://www.haparanda.se/kommun-och-politik/haparandas-historia.html. Läst 7 april 2011.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]