1647 Menelaus
Utseende
1647 Menelaus | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Seth Barnes Nicholson |
Upptäcktsplats | Mount Wilson-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 23 juni 1957 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1647) Menelaus |
Alternativnamn | 1957 MK[1] |
Uppkallad efter | Menelaos[3] |
Småplanetskategori | Jupiters Trojaner (grekiska lägret)[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 5,323 AU |
Perihelium | 5,098 AU |
Halv storaxel | 5,211 AU |
Excentricitet | 0,0215435 |
Siderisk omloppstid | 11,89 år |
Medelomloppshastighet | 13,05 km/s |
Medelanomali | 222,3° |
Inklination | 5,651° |
Longitud för uppstigande nod | 240,3° |
Periheliumargument | 294,0° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 42,7 km |
Synodisk rotationsperiod | 17,7 h |
Albedo | 0,056 |
Absolut magnitud (H) | 10,58[4] |
1647 Menelaus eller 1957 MK[1] är en trojansk asteroid i Jupiters lagrangepunkt L4.[2] Den upptäcktes 23 juni 1957 av den amerikanske astronomen Seth Barnes Nicholson vid Mount Wilson-observatoriet. Den har fått sitt namn efter Spartas kung Menelaos i den grekiska mytologin.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 42 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1647 Menelaus” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1647. Läst 5 juni 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 1647 Menelaus” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1647. Läst 27 juli 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1647) Menelaus. Springer Berlin Heidelberg. sid. 131. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1648. Läst 5 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|