1612 Hirose
Utseende
1612 Hirose | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | K. Reinmuth |
Upptäcktsplats | Heidelberg |
Upptäcktsdatum | 23 januari 1950 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1612) Hirose |
Alternativnamn | 1950 BJ, 1939 CD, 1952 PD[1] |
Uppkallad efter | Hideo Hirose[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,389 AU |
Perihelium | 2,813 AU |
Halv storaxel | 3,101 AU |
Excentricitet | 0,0928365 |
Siderisk omloppstid | 5,46 år |
Medelomloppshastighet | 16,91 km/s |
Medelanomali | 11,20° |
Inklination | 16,84° |
Longitud för uppstigande nod | 319,5° |
Periheliumargument | 244,1° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 18,9 km |
Synodisk rotationsperiod | 12,2 h |
Albedo | 0,113 |
Absolut magnitud (H) | 10,91[3] |
1612 Hirose eller 1950 BJ[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 23 januari 1950 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter den japanske astronomen Hideo Hirose.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 18 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1612 Hirose” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1612. Läst 17 juni 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1612) Hirose. Springer Berlin Heidelberg. sid. 128. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1613. Läst 17 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|