Hoppa till innehållet

14 Bootis

Från Wikipedia
14 Bootis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 14m 05,17971s[1]
Deklination 12° 57′ 33,9997″[2]
Skenbar magnitud ()5,53[3] (5,53 – 5,60) (V) [4]
Stjärntyp
SpektraltypF8 V[5]
B–V 0,537 ± 0,003[6]
VariabeltypMisstänkt variabel stjärna[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-39,6 ± 0,1[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -253,97 ± 0,26[1] mas/år
Dek.: -54,47 ± 0,20[1] mas/år
Parallax ()29,7478 ± 0,10[1]
Avstånd109,6 ± 0,4  (33,6 ± 0,1 pc)
Absolut magnitud ()2,92[8]
Detaljer
Radie2,12 0,06-0,03[1] R
Luminositet5,897 0,024-0,026[1] L
Temperatur6 169 53-81[1] K
Metallicitet0,07 ± 0,10[7] dex
Vinkelhastighet5,6[9] km/s
Ålder2,60[7] miljarder år
Andra beteckningar
CCDM J14141 1258AB, HD 124570, PLX 3233, UBV M 20046, HIC 69536, PLX 3233.00, USNO-B1.0 1029-00270405, CHR 41, HIP 69536, PPM 130415, uvby98 100124570, AG 13 1380, HR 5323, ROT 2037, WDS J14141 1258AB, ASCC 957040, IRAS 14116 1311, SAO 100925, WEB 12113, BD 13 2764, LSPM J1414 1257, SBC7 513, WISEA J141405.00 125733.5, GC 19205, LTT 14163, SKY# 25985, YZ 13 5054, GCRV 8326, 2MASS J14140518 1257338, TD1 17326, Gaia DR2 1226796526941689856, GEN# 1.00124570, NLTT 36650, TYC 908-1283-1[2]

14 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en möjlig dubbelstjärna[10] i den södra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.[9] Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,53[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 29,7[7] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 110 ljusår (ca 34parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet av ca -40 km/s.[7] Den har en relativt hög egenrörelse och korsar himlavalvet med en hastighet av 0,260 bågsekunder per år.[11]

Primärstjärnan 14 Bootis A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F8 V,[5]. Den har förstärkta linjer av barium i dess spektrum, men dessa orsakas sannolikt av regioner med fotosfärisk aktivitet snarare än att vara ett tecken på en bariumstjärna.[12] Den har en massa som är ca 1,5[7] gånger solens massa, en radie som är ca 2,1[1] gånger större än solens och utsänder ca 6[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 200 K.[7]

14 Bootis är en misstänkt variabel stjärna[4] och varierar mellan visuell magnitud 5,53 och 5,60[4] utan någon fastställd periodicitet.[4] Den är en möjlig dubbelstjärna, men följeslagaren var oupplöst år 2002[13] medan Eggleton och Tokovinin (2008) angav en vinkelseparation av 0,2 bågsekunder.[14]

Variabel stjärna

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 14 Boötis, 15 oktober 2019.
  1. ^ [a b c d e f g h i] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] ”Basic data: * 14 Boo – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=14 Boo&submit=SIMBAD search. Läst 26 juni 2019. 
  3. ^ [a b] Takeda, Yoichi; et al. (February 2005), "High-Dispersion Spectra Collection of Nearby F--K Stars at Okayama Astrophysical Observatory: A Basis for Spectroscopic Abundance Standards", Publications of the Astronomical Society of Japan, 57 (1): 13–25, Bibcode:2005PASJ...57...13T, doi:10.1093/pasj/57.1.13.
  4. ^ [a b c d e] ”NSV 6597” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=45221. Läst 26 juni 2019. 
  5. ^ [a b] Abt, Helmut A. (2009), "MK Classifications of Spectroscopic Binaries", The Astrophysical Journal Supplement, 180 (1): 117–18, Bibcode:2009ApJS..180..117A, doi:10.1088/0067-0049/180/1/117.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=69536. Läst 26 juni 2019. 
  7. ^ [a b c d e f g] Casagrande, L.; et al. (June 2011), "New constraints on the chemical evolution of the solar neighbourhood and Galactic disc(s). Improved astrophysical parameters for the Geneva-Copenhagen Survey", Astronomy and Astrophysics, 530: A138, arXiv:1103.4651, Bibcode:2011A&A...530A.138C, doi:10.1051/0004-6361/201016276.
  8. ^ Takeda, Yoichi (April 2007), "Fundamental Parameters and Elemental Abundances of 160 F-G-K Stars Based on OAO Spectrum Database", Publications of the Astronomical Society of Japan, 59 (2): 335–356, Bibcode:2007PASJ...59..335T, doi:10.1093/pasj/59.2.335.
  9. ^ [a b] Pizzolato, N.; Maggio, A.; Sciortino, S. (September 2000), "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases", Astronomy and Astrophysics, 361: 614–628, Bibcode:2000A&A...361..614P
  10. ^ "14 Boo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 2018-01-26.
  11. ^ Lépine, Sébastien; Shara, Michael M. (March 2005), "A Catalog of Northern Stars with Annual Proper Motions Larger than 0.15" (LSPM-NORTH Catalog)", The Astronomical Journal, 129 (3): 1483–1522, arXiv:astro-ph/0412070, Bibcode:2005AJ....129.1483L, doi:10.1086/427854.
  12. ^ Pakhomov, Yu. V. (May 2018), "Spectroscopic analysis of barium dwarfs", in Bisikalo, D. V.; Wiebe, D. S. (eds.), Proceedings of the 2018 acad. A.A. Boyarchuk Memorial Conference, INASAN Science Proceedings, Moscow: Yanus-K, pp. 23–28, Bibcode:2018abmc.conf...23P, doi:10.26087/INASAN.2018.1.1.004.
  13. ^ Roberts, Lewis C., Jr. (May 2011), "Astrometric and photometric measurements of binary stars with adaptive optics: observations from 2002", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 413 (2): 1200–1205, arXiv:1012.3383, Bibcode:2011MNRAS.413.1200R, doi:10.1111/j.1365-2966.2011.18205.x.
  14. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]