Hoppa till innehållet

Åsa Romson

Från Wikipedia
Åsa Romson

Åsa Romson 2011.

Tid i befattningen
3 oktober 2014–25 maj 2016
tillsammans med Margot Wallström
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Jan Björklund
Efterträdare Isabella Lövin

Tid i befattningen
3 oktober 2014–25 maj 2016
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Lena Ek
Efterträdare Karolina Skog

Tid i befattningen
21 maj 2011–13 maj 2016
tillsammans med Gustav Fridolin
Företrädare Maria Wetterstrand
Efterträdare Isabella Lövin

Mandatperiod
2006[1]
2010–2014
2014–2017[2]
Valkrets Stockholms kommun[3]
Uppdrag i riksdagen
Tidigare uppdrag[4]
ordinarie ledamot
ordförande i EU-nämnden (2016–2017)
ledamot i EU-nämnden (2016)
ledamot i miljö- och jordbruksutskottet (2010–2011)
ledamot i riksdagens valberedning (2010–2011)
suppleant i EU-nämnden
suppleant i miljö- och jordbruksutskottet
suppleant i utrikesnämnden
Ordförande i
EU-nämnden (2016–2017)[4]

Född 22 mars 1972 (52 år)
Salem, Stockholms län
Politiskt parti Miljöpartiet
Utbildning Jur.dr i miljörätt
Alma mater Stockholms universitet
Webbplats mp.se
Regeringsförhandlingar inleds den 15 sept 2014. Från vänster: Gustav Fridolin, Åsa Romson, Stefan Löfven och Carin Jämtin.

Åsa Elisabeth Romson, född 22 mars 1972 i Rönninge i Salems församling, Stockholms län,[5] är en svensk politiker (miljöpartist) och juris doktor. Hon var riksdagsledamot 2006 och 20102017, invald för Stockholms kommuns valkrets,[3][4] och språkrör för Miljöpartiet tillsammans med Gustav Fridolin 2011–2016. Hon var från den 3 oktober 2014 till den 25 maj 2016 klimat- och miljöminister med den ceremoniella benämningen vice statsminister i regeringen Löfven I.[6]

2018 är hon forskare och projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm. Sedan 2022 är hon ordförande för Institutet för framtidsstudier.

Inledande politisk verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Åsa Romson blev 1993 ledamot av Grön Ungdoms förbundsstyrelse.[7] Under slutet av 1990-talet var hon även ledamot av Miljöpartiets partistyrelse. Hon var ledamot av kommunfullmäktige i Stockholms kommun 2002–2010 och partiets gruppledare i Stockholms kommun 2004–2006. Som gruppledare hade hon en pådrivande roll i genomförandet av försöket med trängselavgifter i Stockholm.[7]

Mellan 2001 och 2004 var Romson anställd som handläggare på biståndsorganisationen Forum Syd.[8]

Romson valdes in som riksdagsledamot i valet 2006 för Stockholms kommuns valkrets, men valde att avstå platsen till förmån för en doktorandtjänst inom internationell miljörätt på Stockholms universitet. Hon blev återigen invald vid valet 2010 och behöll då sin riksdagsplats.

Romson anmälde sig 25 november 2010 som kandidat till posten som språkrör i Miljöpartiet,[9] och 29 mars 2011 föreslogs hon av Miljöpartiets valberedning till nytt språkrör tillsammans med Gustav Fridolin. Dessa två valdes sedan på kongressen 21 maj 2011.[10]

Den 20 april 2012 disputerade Romson i miljörätt vid Stockholms universitet.[11] Hennes doktorsavhandling studerar vilket legalt utrymme som den internationella investeringsrätten ger stater att skydda miljön och reglera en hållbar användning av naturresurser samt hur mellanstatliga investeringsavtal påverkar genomdrivandet av miljöpolitiska reformer och miljörättsliga regler.[12]

Statsråd och vice statsminister

[redigera | redigera wikitext]

Efter riksdagsvalet 2014 bildade Socialdemokraterna koalitionsregering med Miljöpartiet, och Romson utsågs till klimat- och miljöminister och vice statsminister i Regeringen Löfven I.[13]

Romson benämndes vice statsminister i regeringen Löfven men var inte utsedd till statsministerns ställföreträdare.[14][15] Att Romsons titel "vice statsminister" endast var en ceremoniell benämning framkom först den 16 juli 2015 efter att statsminister Stefan Löfven hade förts akut till sjukhus med ambulans från Arlanda efter en resa i Etiopien.[16] Löfven anmäldes till konstitutionsutskottet för att inte tydligt ha offentliggjort att det istället var utrikesminister Margot Wallström som var statsministerns ställföreträdare.[17]

Den 9 maj 2016 höll Miljöpartiet en presskonferens där valberedningen meddelade att den inte föreslog Romson för omval som språkrör vid kommande partikongress.[18][19][20] Isabella Lövin föreslogs ersätta Romson, medan Gustav Fridolin föreslogs för omval.[19] Samma dag meddelade Romson att hon drog tillbaka sin kandidatur och dessutom avsåg avgå som statsråd efter partikongressen.[21][22]

Hon var EU-nämndens ordförande från juni 2016 till juli 2017.[4] 2018 var hon forskare och projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm. Sedan 2022 fungerar hon som ordförande för Institutet för framtidsstudier.[23]

Åsa Romson tillhör släkten Romson från Dalarna och är syster till politikern Lukas Romson.[24] Hon har en son född 2012.[25]

Publikationer i urval

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Per Bolund utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 3 oktober 2006 sedan Romson avsagt sig sitt uppdrag. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2006/07:1 (§ 12) och 2006/07:3 (§ 2).
  2. ^ Pernilla Stålhammar utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 15 juli 2017 sedan Romson avsagt sig sitt uppdrag. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2016/17:112 (§ 2) och 2016/17:115 (§ 2).
  3. ^ [a b] Romson var invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag för Stockholms kommuns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), 2010/11:1 (§ 2) respektive 2014/15:1 (§ 2).
  4. ^ [a b c d] ”Åsa Romson (MP)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Asa-Romson_898afd1c-84a1-46f5-ab95-a84648831d0c/. Läst 7 april 2022. 
  5. ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
  6. ^ ”S-krav: Romson får inte ersätta Löfven - DN.SE”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/s-krav-romson-far-inte-ersatta-lofven/. Läst 13 augusti 2015. 
  7. ^ [a b] ”Åsa Romson vill att MP ska leda debatten”. Dagens Nyheter. 20 maj 2011. http://www.dn.se/nyheter/politik/asa-romson-vill-att-mp-ska-leda-debatten. 
  8. ^ ”mp.se”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006090447/http://www.mp.se/om/asa-romson. Läst 8 oktober 2014. 
  9. ^ Söker ett intressant uppdrag. Åsa Romsons blog 2010-11-25.
  10. ^ De blir Miljöpartiets nya språkrör Arkiverad 24 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine. Expressen 2011-05-21.
  11. ^ Miljön får stå tillbaka för kommersiella intressen – Åsa Romson doktorerar i miljörätt. Dagens juridik 2012-04-26
  12. ^ Bjereld, Ulf. ”Åsa Romson (MP) disputerar!”. Ajour. http://ajour.se/asa-romson-mp-disputerar/. Läst 8 juni 2012. 
  13. ^ ”Cv Åsa Romson”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117021126/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/miljo--och-energidepartementet/asa-romson/cv-asa-romson/. Läst 14 november 2015. 
  14. ^ Statsministerns ställföreträdare inte en fråga för KU. DN, Mimmi Billing, 20 juli 2015. Läst 2015-07-23.
  15. ^ ”S-krav: Romson får inte ersätta Löfven - DN.SE”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/s-krav-romson-far-inte-ersatta-lofven/. Läst 23 juli 2015. 
  16. ^ "Stefan Löfven hemma igen efter akut sjukhusbesök", Dagens Nyheter, 16 juli 2015. Åtkomst 16 september 2015.
  17. ^ Julia Wågenberg. "Löfven KU-anmäls", Aftonbladet, 19 juli 2015. Åtkomst 16 september 2015.
  18. ^ ”Åsa Romson föreslås ersättas av Isabella Lövin”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/asa-romson-ersatts-av-isabella-lovin. Läst 9 maj 2016. 
  19. ^ [a b] ”Mats Knutson: Därför offrades Åsa Romson”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-offrades-asa-romson. Läst 9 maj 2016. 
  20. ^ ”Romson petas - Lövin föreslås som nytt språkrör - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 9 maj 2016. http://www.dn.se/nyheter/politik/mp-kallar-till-presstraff-om-valberedningens-forslag/. Läst 9 maj 2016. 
  21. ^ http://www.svd.se/romson-avgar-som-minister/om/turbulensen-i-mp
  22. ^ ”Romson avgår ur regeringen”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/romson-avgar-ur-regeringen. Läst 9 maj 2016. 
  23. ^ ”Åsa Romson ny styrelseordförande”. www.iffs.se. 21 oktober 2021. https://www.iffs.se/nyheter/asa-romson-ny-styrelseordforande/. Läst 20 april 2022. 
  24. ^ Nilsson, Marina T (2 juli 2014). ”Valåret 2014: Direkt: Onsdag i Almedalen”. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141027011203/http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4657&grupp=20690&artikel=5950040. Läst 27 oktober 2014. 
  25. ^ ”Åsa Romson fick en pojke”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15816484.ab. Läst 22 november 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Peter Eriksson
Maria Wetterstrand
Miljöpartiets de grönas språkrör
20112016
Tillsammans med:
Gustav Fridolin
Efterträdare:
Gustav Fridolin
Isabella Lövin
Företrädare:
Lena Ek
Sveriges klimat- och miljöminister
20142016
Efterträdare:
Karolina Skog
Företrädare:
Jan Björklund
Sveriges vice statsminister
20142016
Efterträdare:
Isabella Lövin
Företrädare:
Carl Schlyter
EU-nämndens ordförande
20162017
Efterträdare:
Jonas Eriksson