Ljungan rinner genom kommunen från öst till väst och delar kommunen i två. Kommunen växte ursprungligen fram som ett stationssamhälle, men numer domineras näringslivet av service- och tjänstenäringarna.
Sedan 1970-talet har befolkningen minskat från knappt 15 000 invånare till strax över 9 000 invånare. I samtliga val har Socialdemokraterna varit det största partiet. Sedan valet 2018 styrs kommunen av en majoritet bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Det omfattande öst–västliga dalstråket längs älven Ljungan omges av en kraftigt kuperad bergsterräng. Här består berggrunden främst av gnejs, täckt av områden med diabas som formar branta bergstup. Moränmarkerna i bergterrängen är ofta präglade av stora block och granskog. I sänkor och dalar formas småkulliga moränlandskap. Skogsterrängen erbjuder en variation av tjärnar och myrmarker.
Ljungan, som rinner från väster, passerar genom Haverö strömmar och Holmsjön innan den når sin breda huvuddalgång. Dalgången kännetecknas av flera djupt nedskurna bidalar med tallskogsklädda grusterrasser. I huvuddalen löper Ljunganåsen, en tydlig rullstensås. Åsen omges av leriga fjärdsediment som utgör kommunens viktigaste odlingsmark.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Det finns 33 naturreservat i Ånge kommun.[12]Helvetesbrännansnaturreservat och Natura 2000-område är beläget i både Ånge kommun och Bräcke kommun. Området är stenigt och kuperat och rymmer både tallskog, lövskog och myrmark. I åarna lever flodpärlmusslan och bland fåglar hittas till exempel gråspett, strömstare och storlom.[13] Även Jämtgavelns naturreservat är klassat som Natura 2000-område. I området finns gammal tallskog och artrika myrar.[14] Liksom de tidigare nämnda reservatet är även Rankleven klassat som Natura 2000-område. Området har sedan 1800-talet uppmärksammats av botaniker då områdets flora är en kombination av både alpina och sydliga arter.[15]
Haverö strömmar är belägen vid Kyrksjön. Där Ljungan mynnar ut från sjön delar den sig i tre strömmar. Det fritt strömmande vattnet är en sällsynt naturtyp och strömmarna har därför höga biologiska skyddsvärden.[16]
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Delar av avsnittet ej uppdaterat efter valet 2022.Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Socialdemokraterna har länge varit det dominerande partiet. Inför valet 2014 meddelades att ett nytt parti skulle kandidera, Vår Framtid i Ånge. Orsaken var beslutet om nedläggning av Överturingens skola.[18] I valet tappade Socialdemokraterna två mandat, men fick ändå egen majoritet och fortsatte därför styra kommunen.[19] Efter valet 2018 styrs kommunen av en majoritetskoalition mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.[20]
Valet 2022 ledde till ett blocköverskridande majoritetsstyre mellan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Socialdemokraterna. Moderaten Anders Mjärdsjö menade att "Vi ska hitta ett arbetsklimat där vi kan göra det bästa för kommunens utveckling och nå de mål som vi har satt upp i vår nyantagna vision. Det står högre än våra enskilda partibeteckningar. Vi har en samsyn kring de stora penseldragen".[21]
Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter. Förutom det som åligger kommunstyrelsen enligt lag är Ånge kommuns kommunstyrelse även ansvar för "ekonomi, socialtjänst och kommunal hälsa och sjukvård, skolverksamhet, gymnasieverksamhet, väg- och trafikhållning, parkering, försäljning av kommunal mark". För att stödja sitt arbete har kommunstyrelsen fyra utskott; koncern- och finansutskottet, socialutskottet, samhällsbyggnadsutskottet samt utbildningsutskottet.[23]
Service- och tjänstenäringarna dominerar kommunens näringsliv. Ånge kommun är den största arbetsgivaren. Många arbetstillfällen kan knytas till det stationssamhälle som centralorten växte fram ur, med arbetstillfällen kopplade till SJ och Green Cargo AB.[10]
Omkring 15 procent av arbetstillfällena I kommunen tillhandahålls av tillverkningsindustrin, i synnerhet inom den kemiska industrin. Ett exempel på ett sådant företag är Nouryon Pulp and Performence Chemicals. Övriga industriföretag är exempelvis Permascand, som tillverkar elektroder, och Elkapsling, som tillverkar apparatlådor.[10]
Ånge är och har länge varit en stor järnvägsknut och därmed genomkorsas kommunen av ett flertal järnvägar, däribland Norra stambanan och Mittbanan, med frekvent godstrafik som följd. Kommunen har ett flertal järnvägsstationer, den största i Ånge trafikeras av både SJ och Norrtåg. Norrtåg trafikerar även stationerna Erikslund, Ljungaverk, Fränsta och Torpshammar.
Ånge har busstrafik utanför kommunen, till Sundsvall. Bussarna körs av Din tur.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 783, eller 8,25 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 493 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 433, eller 3,96 %.[29]
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Ånge kommun 9 493 personer. Av dessa var 686 personer (7,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[30]
I Fränsta ligger Sveriges längsta träbro i sitt slag, Vikbron. Bron tillkommer 1888 som en protest mot tullavgifter som togs ut vid användning av den dåvarande bron över Byforsen.[32]
Blasonering: I rött fält ett tioekrat hjul av guld.
Alla de tidigare enheterna som bildade Ånge kommun 1971 hade fastställda vapen. I stället för att, som vanligt var, välja den namngivande enhetens vapen skapade man ett nytt, ur bjälken i köpingens vapen. Hjulet symboliserar även i detta fall järnvägen, centralorten är en järnvägsknut. Vapnet registrerades hos PRV 1974.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]