Hoppa till innehållet

Ärkebiskop av York

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ärkebiskopen av York)
Ärkebiskop av York
Ärkestiftets vapen
Nuvarande
Stephen Cottrell
sedan 9 juli 2020
Engelska kyrkan
TitelThe Most Reverend and Right Honourable The Archbishop of York and Primate of England
ResidensBishopthorpe Palace
SäteYork Minster
Nomineras avCrown Nominations Commission
Utses avStorbritanniens premiärminister
i den brittiska monarkens namn
Förste innehavarePaulinus av York
Inrättat625
Webbplatsarchbishopofyork.org
Reverssidan av ett silvermynt, som visar ärkebiskop Ecgbert, stående med två kors.

Ärkebiskopen av York (engelska: Archbishop of York) är biskop i Yorks stift av Engelska kyrkan, metropolit av Yorks kyrkoprovins och primas av England (Primate of England).[1][2] Näst ärkebiskopen av Canterbury är han kyrkans främsta företrädare, och tillsammans leder de Engelska kyrkans generalsynod och ärkebiskoparnas råd.[2] Ärkebiskopen är ex officio andlig ledamot i parlamentets överhus.[3]

Den nuvarande ärkebiskopen av York är Stephen Cottrell, som valdes 11 juni 2020. Till följd av den pågående coronapandemin hölls valet över videolänk.[4] Ärkebiskop Stephen installerades under Evensonggudstjänsten den 18 oktober 2020.[5]

Historik

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Yorks stift § Historik

York grundades som en romersk befästning och stad på 70-talet e.Kr, under namnet Eboracensis. Det romerska namnet lever fortfarande kvar, genom att ärkebiskopen av York skriver under med sitt förnamn följt av förkortningen Ebor.[6]

Det finns inga arkeologiska spår av den tidiga kristna kyrkan i York. Däremot finns anteckningar från Synoden i Arles 314, där det framgår att bland deltagarna fanns "Eborus episcopus de civitate Eboracensis", det vill säga Eborus, biskop i staden York. Biskopar från York deltog även vid synoderna i Nicea, Sardica och Ariminus, vilket tyder på en kristen närvaro i staden under större delen av 300-talet.[7]

I slutet av 500-talet sände påven Gregorius I missionärer till England för att återkristna landet. År 625 eller strax därefter fick prästen Paulinus uppdraget att eskortera den kristna drottning Æthelburh av Kent till hennes nya man, kungen av Northumbria. Paulinus fick döpa kung Edwin i en enkel träkyrka i York. Kungen utsåg honom också till biskop av York, och började bygga den första stenkyrkan på den plats där York Minster är belägen idag.[8][9][10]

Den förste egentligen ärkebiskopen av York var biskop Ecgbert, som mottog pallium av påve Gregorius III år 732.[10] Den norra kyrkoprovinsen hade underlydande biskopar i Worcester, Lindsey, Lincoln, Skottland, Orkneyöarna och Shetlandsöarna. Trots det var ärkebiskopens av York roll oklar, och fram till 1360-talet pågick en ständig dragkamp mellan de två primaserna. Påve Innocentius IV (1352–1362) gjorde slut på fejden genom att besluta att de båda ärkebiskoparna av Canterbury och York skulle erkännas som metropolit i varandras kyrkoprovinser och när de möttes i procession skulle deras korsbärare gå bredvid varandra. Men medan ärkebiskopen av York fick behålla titeln primas av England skulle ärkebiskopen av Canterbury hädanefter kallas primas av hela England och vara kyrkans främste företrädare i England.[7]

Valprocedur

[redigera | redigera wikitext]

Sedan kung Henrik VIII brutit med Rom har ärkebiskopen av York utsetts av den engelska, sedermera brittiska monarken. Sedan 1976 bereds valet av ärkebiskop av The Crown Nominations Commission, som består av biskopar och av stiftet utsedda företrädare.[11] Kommittén lägger fram sitt förslag till Storbritanniens premiärminister,[11] som i monarkens namn beslutar om congé d'élire (franska, tillåtelse att välja) och vilken person som får väljas. Själva valet av biskop förrättas sedan av dekanen och kanikerna i York Minster, som därigenom bekräftar att stiftet accepterar valprocessen.[4]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Guiding Faith in the Northern Province” (på engelska). Chapter of York. 2020. https://yorkminster.org/worship/archbishop-and-diocese/. Läst 8 mars 2021. 
  2. ^ [a b] ”The role of the Archbishop of York” (på engelska). Archbishop of York. https://www.archbishopofyork.org/archbishop-york/role-archbishop-york. Läst 8 mars 2021. 
  3. ^ ”Bishops” (på engelska). Storbritanniens parlament. https://www.parliament.uk/site-information/glossary/bishops/. Läst 8 mars 2021. 
  4. ^ [a b] ”Election of Bishop Stephen Cottrell as the 98th Archbishop of York” (på engelska). Chapter of York. 11 juni 2020. https://yorkminster.org/latest/election-of-bishop-stephen-cottrell-as-the-98th-archbishop-of-york/. Läst 7 mars 2021. 
  5. ^ ”A service of Evensong with the Enthronement of the Archbishop of York” (på engelska). Archbishop of York. 18 oktober 2020. https://www.archbishopofyork.org/news/service-evensong-enthronement-archbishop-york. Läst 7 mars 2021. 
  6. ^ Haverfield, Francis John (på engelska). Eburācum. "8" (11th ed.). Horace Everett Hooper. sid. 844. https://en.wikisource.org/wiki/1911_Encyclopædia_Britannica/Eburācum. Läst 4 mars 2021 
  7. ^ [a b] ”Ancient See of York” (på engelska). The Catholic Encyclopedia. New Advent.org (engelska Wikipedia). 1914. https://www.newadvent.org/cathen/15733b.htm. Läst 4 mars 2021. 
  8. ^ ”Anglicanism - Christianity in England” (på engelska). Encyclopædia Britannica, Inc. 26 juli 1999. https://www.britannica.com/topic/Anglicanism#ref40115. Läst 4 mars 2021. 
  9. ^ ”Saint Paulinus” (på engelska). Encyclopædia Britannica. Encyclopædia Britannica, Inc. 20 juli 1998. https://www.britannica.com/biography/Saint-Paulinus. Läst 4 mars 2021. 
  10. ^ [a b] ”A brief history of York Minster” (på engelska). Chapter of York. https://yorkminster.org/discover/timeline/. Läst 4 mars 2021. 
  11. ^ [a b] [https://www.churchofengland.org/sites/default/files/2020-09/Standing order- updated Sept 2020.pdf ”The General Synod of the Church of England Standing Orders. October 2015 Edition. Updated September 2020. SO 136 - 141”] (på engelska). Engelska kyrkan. oktober 2015. sid. 77-82. https://www.churchofengland.org/sites/default/files/2020-09/Standing order- updated Sept 2020.pdf. Läst 8 mars 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ärkebiskop_av_York&oldid=55214864”