Älghult
Älghult | |
Tätort | |
Älghult centrum
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Småland |
Län | Kronobergs län |
Kommun | Uppvidinge kommun |
Distrikt | Älghults distrikt |
Höjdläge | 214 m ö.h. |
Koordinater | 57°0′33″N 15°34′29″Ö / 57.00917°N 15.57472°Ö |
Högsta punkt | Kullavägen |
Area | 100 hektar (2020)[1] |
Folkmängd | 457 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 4,6 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC 1) |
- sommartid | CEST (UTC 2) |
Postort | Älghult |
Postnummer | 364 95 |
Riktnummer | 0481 |
Tätortskod | T2040[2] |
Beb.områdeskod | 0760TB106 (1960–)[3] |
Geonames | 2726872 |
Ortens läge i Kronobergs län
| |
Wikimedia Commons: Älghult | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Älghult är en tätort i Uppvidinge kommun i Kronobergs län.
Samhället
[redigera | redigera wikitext]Den tätare delen av bebyggelsen ligger på en höjd som sluttar ner mot öster och Älghults kyrka och Älgasjön. På orten finns butiker, vandrarhem, äldreboende, idrottsplatsen Ekensvi, folkparken Verdandi, ett antal industrier samt annan service. I Älghult finns, Uppvidinge Kommuns enda friskola med årskurserna 1-6 det finns även förskola och en grundskola för årskurserna 6-9 i kommunal regi.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]I orten korsas vägarna Målerås - Åseda och Lenhovda - Högsby. Busstrafiken drivs av Länstrafiken Kronoberg AB. Närmaste flygplatser med reguljärtrafik är Växjö och Kalmar.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Medeltid
[redigera | redigera wikitext]I början av medeltiden var trakten endast glest befolkad.[4] Älghult omnämns först år 1304 som Elgiahult.[5] En bevarad stenbyggnad är Heliga Korsets Kapell från 1400-talet, förr sakristia till den gamla träkyrkan.[6]
Nya tiden
[redigera | redigera wikitext]Det saknades länge vägar som kunde köras med vagn. Först år 1734 anlades häradsvägen till Lenhovda. På 1760-talet tillkom vägarna till Gullaskruv och Åseda. 1771 byggdes vägen till Högsby över Grönskåra, den senare var viktig för Kalmar regemente.[4]
Den nuvarande kyrkan byggdes 1805-1807.[6] Nära kyrkan tillkom 1847 den första folkskolebyggnaden.[4]
Järnväg och industri
[redigera | redigera wikitext]På 1880-talet började man anlägga ångsågar i trakten.[4] Under tiden 1923 till 1963 hade orten järnvägsstationen Älghultsby. Här möttes de smalspåriga järnvägarna Östra Värends Järnväg (ÖVJ)[7] och Ruda–Älghults Järnväg (RÄJ).[8] Vid kommunreformen 1971 uppgick Älghults landskommun i Uppvidinge kommun.
Älghults glasbruk
[redigera | redigera wikitext]I Älghult fanns mellan 1933 och 2002 Älghults glasbruk. Bruket bedrev ursprungligen endast manuell tillverkning av färglösa dricksglas, men när produktionen övertogs av Kosta Boda 1984 började man även tillverka färgat glas. År 1996 övertogs bruket av ett konsortium lett av bland andra Rolf Sinnemark, och mellan 1998 och nedläggningsåret 2002 ingick det i Svenska Glasbruk Skruf-Bergdala.[9]
Älghults snickerifabrik
[redigera | redigera wikitext]Älghults snickerifabrik tillverkade köksinredningar och möbler under perioden 1946 till 2012 i Älghult. Produktionen flyttades sedermera till Bankeryd där den fortsatte under ett antal år med samma namn.[4][10]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutvecklingen i Älghult 1960–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 553 | |||
1965 | 601 | |||
1970 | 645 | |||
1975 | 607 | |||
1980 | 581 | |||
1990 | 593 | 90 | ||
1995 | 556 | 90 | ||
2000 | 514 | 91 | ||
2005 | 481 | 91 | ||
2010 | 446 | 94 | ||
2015 | 497 | 98 | ||
2020 | 457 | 100 | ||
Turism
[redigera | redigera wikitext]- I Älghult finns Nordens första biodlarmuseum, som lockar turister varje sommar.
- Älghults Idrottsförening driver ideellt Strandbadets Camping vid Älgasjön i Älghult. Denna badplats och camping är en mycket uppskattad och välbesökt plats. Tack vare dess natursköna läge och goda service. Här finns både kiosk och servicehus, samt ett antal el-platser.
- Varje år hålls också Sommarmarknaden som arrangeras av Älghults Idrottsförening som hålls i början av augusti. Utöver sommarmarknaden arrangeras även två marknader under våren och hösten.
- I Svartshult ligger Vidinge Gård pensionat & Fiskecenter, uppfört 1902 som Älghults fattighus/ålderdomshem. Vidinge Gård driver även Strömfiske Alsterån, öringfiske som startade som ett EU projekt.
Idrott
[redigera | redigera wikitext]I Älghult finns gym, elljusspår, boulebana, tennisbana, fotbollsplan, hockeyrink, sporthall och ett skyttegille. Vintertid finns möjlighet till skridsko- och skidåkning.
Idrottsfaciliteterna utnyttjas till största del av idrottsföreningen Älghults IF som bedriver fotboll, innebandy, gymnastik och friskvård. Älghults IF Fotboll spelar i Division 5 i fotboll för herrar.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 20 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Sven Blomén, Älghult - vår hemsocken, Nybro 1955]
- ^ ”Kulturmiljöprogram Uppvidinge, Älghult”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315143054/http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/kulturmiljoprogram/uppvidinge/Pages/alghult.aspx. Läst 14 mars 2018.
- ^ [a b] Älghults kyrka, En liten beskrivning, Lói Stefánsson, 2016
- ^ Sten, Rolf. ”Fakta ÖVJ”. http://www.historiskt.nu/smalsp/oovj/oovj_fakta.html. Läst 3 maj 2012.
- ^ Sten, Rolf. ”Fakta RÄJ”. http://www.historiskt.nu/smalsp/roj/raj_fakta.html. Läst 3 maj 2012.
- ^ ”Älghults glasbruk”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/älghults-glasbruk. Läst 20 oktober 2013.
- ^ Stewe Jonsson Smålandsposten 2012-08-17
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Älghult.
- Älghults IF
- Älghults sockens hembygdsförening
|