Gudrun Brost

	Gudrun Brost
Född	Gudrun Lisa Johanna Brost ; 6 april 1910 ; S:t Petri församling , Malmö
Död	28 juni 1993 (83 år) ; Kungsholms församling, Stockholm
Make	Sven Forssell ; (1946–1951; skilda)
Barn	Johannes Brost
	IMDb SFDb

Gudrun Lisa Johanna Brost, född 6 april 1910 i Malmö, död 28 juni 1993 i Stockholm,^[1] var en svensk skådespelerska.

Biografi

Gudrun Brost växte upp i Veinge, Halland, där hennes föräldrar hade gästgiveri. Hennes far invandrade som barn med sina föräldrar till Malmö ifrån Verden, Niedersachsen. Farföräldrarna arbetade i Malmös tobaksindustri.^[2] Hon utbildade sig till sjukgymnast och praktiserade detta yrke ett par år i Tyskland innan hon åter bosatte sig i Sverige. Väl tillbaka började teaterintresset att ta fart och hon började medverka i lokalrevyer i Laholm och Halmstad. Därefter kom hon via Oscar Winge till Hippodromteatern i Malmö. Parallellt med detta började hon även göra en del mindre filmroller.

Under andra världskrigets början kom hon till Stockholm och blev där engagerad först vid Vasateatern och sedan vid Södra Teatern, där hon fick sitt genombrott som revyskådespelare. En hektisk tid i Stockholm följde (under Karl Gerhards engagemang) innan Ingmar Bergman tog henne till Malmö Stadsteater 1954, där hon blev kvar till 1976. Därefter återvände hon till Stockholm och Stockholms Stadsteater, där hon gjorde sin sista roll 1982 i August Strindbergs Fadren.^[3]

Hon var en tid gift med författaren Sven Forssell och var mor till skådespelaren Johannes Brost, som hon var ensamstående mor till efter skilsmässan med Forssell.^[3]

Gudrun Brost ligger begravd på Veinge kyrkogård.^[4]

Filmografi

1936 – Janssons frestelse
1936 – Stackars miljonärer
1936 – Samvetsömma Adolf
1937 – Familjen Andersson
1940 – Hans Nåds testamente
1940 – Karl för sin hatt
1940 – Juninatten
1940 – Stål
1941 – Magistrarna på sommarlov
1941 – Tänk, om jag gifter mig med prästen
1941 – I paradis ...
1941 – Det sägs på stan
1941 – Fröken Kyrkråtta
1942 – Himlaspelet
1942 – Gula kliniken
1943 – Anna Lans
1944 – ...och alla dessa kvinnor
1945 – Mans kvinna
1945 – Kungliga patrasket
1947 – Lata Lena och blåögda Per
1949 – Sven Tusan
1950 – Flicka och hyacinter
1951 – Sköna Helena
1952 – Adolf i toppform
1952 – När syrenerna blomma
1953 – Gycklarnas afton
1954 – Ung man söker sällskap
1955 – Luffaren och Rasmus
1957 – Prästen i Uddarbo
1957 – Det sjunde inseglet
1960 – Jungfrukällan
1962 – Chans
1966 – Ormen
1966 – Här har du ditt liv
1968 – ...som havets nakna vind
1968 – Vargtimmen
1970 – De många sängarna
1973 – Ebon Lundin
1974 – Gangsterfilmen
1977 – Tabu
1983 – Moderna människor
1984 – Äntligen!

TV-produktioner

1963 – Trämålning (TV-serie)
1968 – Bombi Bitt och jag (TV-serie)
1972 – Snapphanepojken (TV-serie)
1973 – Mannen som blev ensam (TV-serie)
1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
1976 – N.P. Möller, fastighetsskötare (TV-serie)
1986 – Kulla-Gulla (TV-serie)

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1936	Florence	Han som ville bli bedragen Fernand Crommelynck	Per Lindberg	Vasateatern^[5]
1937	Melodiflicka	Melodien som kom bort Kjeld Abell	Per Lindberg	Vasateatern^[6]
1937		Axel i sjunde himlen Paul Morgan, Hans Schütz och Ralph Benatzky	Max Hansen	Vasateatern^[7]
1939	Medverkande	Honnör för 39, revy Kar de Mumma	Victor Bernau	Södra Teatern^[8]
1943	Lena	Herr Blink går över alla gränser Lars-Levi Laestadius	Per Lindberg	Vasateatern^[9]
1947	Medverkande	Trivsel-Sverige, revy Karl Gerhard	Gösta Terserus	Oscarsteatern^[10]
1948	Elisabeth Tosset	Fettpärlan Gösta Sjöberg	Harry Roeck-Hansen	Blancheteatern^[11]
1952	Medverkande	Kyss mej Katie Karl Gerhard	Per Gerhard	Chinateatern^[12]
	Célestine	Den eviga kärleken Armand Salacrou	Per Gerhard	Vasateatern^[13]
	Madeleine Lonant	Pappa, mamma, barn André Roussin	Per Gerhard	Vasateatern^[14]
		I kväll i Samarkand Jacques Deval	Per Gerhard	Vasateatern^[15]
1954	Gina Ekdahl	Vildanden Henrik Ibsen	Lars-Levi Laestadius	Malmö stadsteater
1955	Jordemodern	Lea och Rakel Vilhelm Moberg	Ingmar Bergman	Malmö stadsteater^[16]
1956		Ornifle Jean Anouilh	Yngve Nordwall	Malmö stadsteater
1956		Fruar på vift Georges Feydeau	Yngve Nordwall	Malmö stadsteater
1957	Käringen	Peer Gynt Henrik Ibsen	Ingmar Bergman	Malmö stadsteater^[17]
1957		Eurydike Jean Anouilh	Lars-Levi Laestadius	Malmö stadsteater
1958		Månfåglarna Marcel Aymé	Yngve Nordwall	Malmö stadsteater
1958	Martha	Ur-Faust Johann Wolfgang von Goethe	Ingmar Bergman	Malmö stadsteater^[18]
1964		Bernardas hus (La casa de Bernarda Alba) Federico García Lorca	Eva Sköld	Malmö stadsteater
1965		Karmelitersystrarna (Les Dialogues des Carmélites) Georges Bernanos	Andris Blekte	Malmö stadsteater
1967		Å, vilken härlig fred! Hans Alfredson och Tage Danielsson	Jan Lewin	Malmö stadsteater
1968		Kvinnorna från Shanghai eller Ett fall av hjärntvätt Tore Zetterholm	Per Siwe	Malmö stadsteater
1968		Mutter Courage och hennes barn Bertolt Brecht	Jan Lewin	Malmö stadsteater
1969	Mor Courage	Mor Courage och hennes barn Bertolt Brecht	Torsten Sjöholm	Norrköping-Linköping stadsteater^[19]
1971		Vår i luften (Boeing Boeing) Marc Camoletti	Egon Larsson	Malmö stadsteater
1973		Leva loppan Georges Feydeau	Andris Blekte	Malmö stadsteater

Källor

Fotnoter

^ [a b c d e f] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Brost, Gudrun Lisa Johanna
^ blogg.slaktingar/skadespelaren-johannes-brosts-slakt/
^ [a b] ”Gudrun Brost”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=60163&ref=/templates/SwedishFilmSearchResult.aspx?id=1225&epslanguage=sv&searchword=gudrun brost&type=Person&match=Begin&page=1&prom=False. Läst 9 augusti 2012.
^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Brost, Gudrun Lisa Johanna
^ ”Han som ville bli bedragen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14199&pos=393. Läst 28 april 2016.
^ ”'Melodien' som kom tillbaka”. Dagens Nyheter: s. 16. 28 februari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-02-28/57/16. Läst 27 augusti 2015.
^ ”Teater Musik Film: Vasans premiär”. Dagens Nyheter: s. 9. 29 december 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-12-29/353/9. Läst 1 maj 2016.
^ Esq. (2 januari 1939). ”Nyår i revyernas tecken: 'Honnör för 39' stor succé på Södran”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1939-01-02/17. Läst 4 februari 2017.
^ ”Herr Blink går över alla gränser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14112&pos=431. Läst 3 maj 2016.
^ ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015.
^ ”Fettpärlan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22239&pos=147. Läst 24 april 2016.
^ S. B-L (1 mars 1952). ”Karl Gerhard på China”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-03-01/60/22. Läst 27 december 2019.
^ ”Den eviga kärleken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14101&pos=460. Läst 5 maj 2016.
^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 162. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6
^ ”I kväll i Samarkand”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14105&pos=462. Läst 5 maj 2016.
^ ”Lea och Rakel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/lea-och-rakel. Läst 17 oktober 2015.
^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015.
^ ”Ur-Faust”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/ur-faust. Läst 19 oktober 2015.
^ ”Gudrun Brost hoppar in som Courage”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 januari 1969. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-01-27/25/12. Läst 6 augusti 2018.

Externa länkar

Gudrun Brost på Internet Movie Database (engelska)
Gudrun Brost på Malmö stadsteater
Porträtt av Gudrun Brost

[svfb-1] [a b c d e f] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Brost, Gudrun Lisa Johanna

[2] .slaktingar/skadespelaren-johannes-brosts-slakt/

[sfi-3] [a b] ”Gudrun Brost”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=60163&ref=/templates/SwedishFilmSearchResult.aspx?id=1225&epslanguage=sv&searchword=gudrun brost&type=Person&match=Begin&page=1&prom=False. Läst 9 augusti 2012.

[4] Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Brost, Gudrun Lisa Johanna

[5] ”Han som ville bli bedragen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14199&pos=393. Läst 28 april 2016.

[6] ”'Melodien' som kom tillbaka”. Dagens Nyheter: s. 16. 28 februari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-02-28/57/16. Läst 27 augusti 2015.

[7] ”Teater Musik Film: Vasans premiär”. Dagens Nyheter: s. 9. 29 december 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-12-29/353/9. Läst 1 maj 2016.

[8] Esq. (2 januari 1939). ”Nyår i revyernas tecken: 'Honnör för 39' stor succé på Södran”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1939-01-02/17. Läst 4 februari 2017.

[9] ”Herr Blink går över alla gränser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14112&pos=431. Läst 3 maj 2016.

[10] ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015.

[11] ”Fettpärlan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22239&pos=147. Läst 24 april 2016.

[12] S. B-L (1 mars 1952). ”Karl Gerhard på China”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-03-01/60/22. Läst 27 december 2019.

[13] ”Den eviga kärleken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14101&pos=460. Läst 5 maj 2016.

[14] Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 162. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6

[15] ”I kväll i Samarkand”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14105&pos=462. Läst 5 maj 2016.

[16] ”Lea och Rakel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/lea-och-rakel. Läst 17 oktober 2015.

[17] ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015.

[18] ”Ur-Faust”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/ur-faust. Läst 19 oktober 2015.

[19] ”Gudrun Brost hoppar in som Courage”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 januari 1969. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-01-27/25/12. Läst 6 augusti 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]