Hoppa till innehållet

Ingenjör: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 895 014 redigeringar
m →Teknisk officer i Sverige: Länk lika med länktext
Svenskingenjor (Diskussion | Bidrag)
94 redigeringar
skrivit om en del av sidan, lagt till källor
Rad 1: Rad 1:
⚫
[[Fil:Leonardo in piazza della Scala (Milano) (Pietro Magni).JPG|miniatyr|[[Leonardo da Vinci]] på Piazza della Scala i [[Milano]]. Staty av Pietro Magni.]]
{{global|datum=2020-10}}
'''Ingenjör''' är en titel för professionella utövare av [[Ingenjörsvetenskap|ingenjörskonst]], som i sitt yrke utvecklar, designar, bygger och testar [[Maskin|maskiner]], [[komplexa system]], strukturer och [[material]] för att uppfylla ställda krav samtidigt som hänsyn ges till säkerhet och kostnad.<ref>{{Webbref|titel=Frequently Asked Questions About Engineering {{!}} National Society of Professional Engineers|url=https://www.nspe.org/resources/press-room/resources/frequently-asked-questions-about-engineering|verk=www.nspe.org|hämtdatum=2023-11-11}}</ref> För att få [[Titel|titulera]] sig ingenjör krävs i många [[Europa|europeiska länder]] en femårig [[universitetsexamen]] på avancerad nivå, som ofta avslutas med ett större [[Examensarbete|projekt]] eller [[Examen|avhandling]].<ref>{{Webbref|titel=What is the EUR ING Certificate {{!}} ENGINEERS EUROPE|url=https://www.engineerseurope.com/what-eur-ing-certificate|verk=www.engineerseurope.com|hämtdatum=2023-11-11}}</ref> I Sverige motsvaras detta av en [[Civilingenjör|civilingenjörsexamen]]. Ingenjörers arbete utgör länken mellan [[Vetenskap|vetenskapliga upptäckter]] och deras tillämpning på behov i samhället.
⚫
[[Fil:Leonardo in piazza della Scala (Milano) (Pietro Magni).JPG|miniatyr|[[Leonardo da Vinci]] på Piazza della Scala i [[Milano]]. Staty av [[Pietro Magni]].]]
[[Fil:Zeichenmaschine.jpg|miniatyr|[[Ritbord]]et är ett klassiskt ingenjörsverktyg som idag ersatts av [[CAD]]-program.]]
{{Ingenjörsutbildningar|Energisystem=}}
'''Ingenjör''' är en titel för en person med [[teknologi|teknisk]] utbildning som arbetar med exempelvis
konstruktioner, beräkningsuppgifter, programmering, material, produktion, utveckling av produkter men även design, [[behovsanalys]]er, utveckling, marknadsföring och försäljning. En Ingenjör med utbildning vid en [[teknisk högskola]] har titeln ''[[högskoleingenjör]]'' eller ''[[civilingenjör]]''.


== Olika sorters ingenjör ==
'''Överingenjör''' är en i [[Sverige]] numera sällan använd titel på en ingenjör med [[chef]]s[[befattning]], oftast avdelningschef eller driftschef. Titeln har använts såväl i privat sektor som i offentlig sektor i Sverige. I [[Norge]] och [[Finland]] används titeln överingenjör fortfarande i betydligt högre utsträckning.
Det finns många olika fält där ingenjörer kan jobba, och det krävs ofta specialiserad kunskap för att utveckla [[Teknologi|teknik]] och produkter inom något område. Normalt är ingenjörer djupt skolade inom ett område, men de flesta har även grundläggande kunskap om närliggande fält. Till exempel innehåller de flesta ingenjörsutbildningar någon form av [[programmering]] och [[fysik]] utöver det som krävs för att lösa de specifika uppgifter som en ingenjör brukar stöta på inom sitt fackområde.

Ingenjörer kan anställas på heltid av [[företag]] och [[Myndighet|myndigheter]] som arbetar med någon slags teknikutveckling, eller på ett [[Konsult|konsultbolag]] som säljer sina tjänster till andra företag.
[[Fil:Mars Exploration Rover-2 (MER-2).jpg|miniatyr|Mars Exploration Rover-2]]
Ingenjörer som utvecklar tekniska lösningar arbetar ofta i [[Tvärvetenskap|tvärvetenskapliga]] arbetslag. För att designa en [[robot]] kan det ofta krävas minst tre olika sorters ingenjörer. En [[Maskinteknik|maskiningenjör]] designar de mekaniska delarna och konstruktionen. En [[Elektroteknik|elektroingenjör]] utformar det elektriska systemet, dvs. sensorer, elektronik, och kontrollkretsen. Slutligen skulle en [[Datateknik|dataingenjör]] utveckla mjukvaran som får roboten att uppträda korrekt. Ingenjörer som vill göra karriär blir ofta [[projektledare]] och går senare vidare som chefer för avdelningar, divisioner och så småningom som verkställande direktörer.


== Etymologi och historik ==
== Etymologi och historik ==
[[Fil:Bundesarchiv Bild 183-17064-0003, Ingenieur am Reissbrett.jpg|miniatyr|Ritbord, som senare ersattes av [[Datorstödd konstruktion|CAD-program]]]]
Det [[franska]] ordet ''ingénieur'' kommer från [[italienska]]ns ''[[wiktionary:encignerius|encignerius]]'', som betyder "krigsbyggmästare", från [[latin]]ets '' ingeniare'' ("för att snärja, utforma") och ytterst från ''[[wiktionary:ingenium|ingenium]]'' ("klokhet").<ref>Oxford Concise Dictionary, 1995</ref><ref>Oxford Dictionaries, April 2010. Oxford Dictionaries. April 2010. Oxford University Press. 22 Oktober 2011</ref> [[Civilingenjör]] blir då den civila motsvarigheten till den [[militär]]a titeln ingenjör. Den allra första civila ingenjörsutbildningen startades i [[Tyskland]] år [[1702]] med inriktning mot gruvbrytning och metallhantering. Därefter etablerades ingenjörsutbildningar i Frankrike. Skolorna hette till en början "slöjdskolor" eftersom man fick lära sig att tillverka sina egna verktyg och bygga egna modeller av grundkonstruktionerna. I Sverige startade den första ingenjörsutbildningen [[1851]] på [[Högre artilleriläroverket]] på [[Militärområdet Marieberg|Marieberg]] i [[Stockholm]], vilket upphörde år [[1869]] för att på nytt uppstå [[1885]] (se artikeln om [[väg- och vattenbyggnadskåren]]). Året efter [[1851]] började civilingenjörskurser på [[Falu bergsskola]]. Skolan hade sedan [[1819]] bedrivit utbildning inom [[bergsvetenskap]]en, men överfördes till Stockholm [[1876]] och kom då att utgöra grundstommen i [[Kungliga Tekniska högskolan]]. Under 2010 hade cirka hälften av de yrkesverksamma ingenjörerna i Sverige en formell ingenjörsutbildning.<ref>http://www.svd.se/naringsliv/karriar/brist-pa-utbildade-ingenjorer_7900454.svd läst 2013-02-10</ref>
Ordet ingenjör har sitt ursprung i det latinska ordet ''ingeniare'' ("snärja, utforma") och ytterst från ''[[wiktionary:ingenium|ingenium]]'' ("klokhet").<ref>Oxford Concise Dictionary, 1995</ref><ref>Oxford Dictionaries, April 2010. Oxford Dictionaries. April 2010. Oxford University Press. 22 Oktober 2011</ref> Den allra första civila ingenjörsutbildningen startades i [[Tyskland]] år [[1702]] med inriktning mot gruvbrytning och metallhantering. Därefter etablerades ingenjörsutbildningar i Frankrike. [[École polytechnique]] (1794) kallades från början för "École centrale des travaux publics" (Centrala skolan för offentliga arbeten).

I Sverige startade den första ingenjörsutbildningen 1822 vid Bergsskolan i Falun. Bergsskolan utbildade ingenjörer inom bergsvetenskap och gruvdrift.<ref name=":0">{{Webbref|titel=671-672 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning)|url=http://runeberg.org/nfch/0358.html|verk=runeberg.org|datum=1919|hämtdatum=2023-11-11|språk=sv}}</ref> Några år senare påbörjade Teknologiska institutet sin verksamhet i Stockholm 1827.<ref>{{Webbref|titel=643-644 (Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria)|url=http://runeberg.org/nfag/0328.html|verk=runeberg.org|datum=1884|hämtdatum=2023-11-11|språk=sv}}</ref> 1851 började [[Högre artilleriläroverket]] på [[Militärområdet Marieberg|Marieberg]] i [[Stockholm]] utbilda officerare i väg- och vattenbyggnad.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Väg- och vattenbyggnadskåren|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Väg-_och_vattenbyggnadskåren&oldid=49394294|tidskrift=Wikipedia|år=2021-06-28|hämtdatum=2023-11-11|språk=sv}}</ref> Undervisningen togs över av Teknologiska institutet år 1871. [[Civilingenjör]] användes ursprungligen för att skilja på civila och militära studenter vid [[Högre artilleriläroverket]]. Bergsskolan i Falun överfördes till Stockholm 1876 och kom då att utgöra grundstommen i [[Kungliga Tekniska högskolan]].<ref name=":0" />


Länge var ingenjörsyrket endast tillgängligt för män. I Sverige examinerades de två första kvinnliga byggnadsingenjörer, [[Elin Jacobsson]] och [[Anna Sandstedt]] den sista april 1907. De hade båda börjat vid Tekniska skolans kvinnliga avdelning och sedan fortsatt byggnadsyrkeskursen. De båda fick göra sin obligatoriska praktik före studierna ''"iklädda arbetskläder och murade i djupet av en källarvåning vid Malmskillnadsgatan.'' På grund av deras kön skedde detta i hemlighet.''"''<ref>{{tidskriftsref| url= http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1907/pdf/1907_19.pdf | rubrik = Två banbryterskor | tidskrift = Idun | sid = 232 | nummer = 19| år = 1907}}</ref>
Länge var ingenjörsyrket endast tillgängligt för män. I Sverige examinerades de två första kvinnliga byggnadsingenjörer, [[Elin Jacobsson]] och [[Anna Sandstedt]] den sista april 1907. De hade båda börjat vid Tekniska skolans kvinnliga avdelning och sedan fortsatt byggnadsyrkeskursen. De båda fick göra sin obligatoriska praktik före studierna ''"iklädda arbetskläder och murade i djupet av en källarvåning vid Malmskillnadsgatan.'' På grund av deras kön skedde detta i hemlighet.''"''<ref>{{tidskriftsref| url= http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1907/pdf/1907_19.pdf | rubrik = Två banbryterskor | tidskrift = Idun | sid = 232 | nummer = 19| år = 1907}}</ref>

== Yrkestitel ==
{{Ingenjörsutbildningar|Energisystem=}}I många europeiska länder är ingenjörstiteln högt ansedd och lagligt skyddad. I Frankrike får titeln ''ingénieur diplomé'' endast användas av de som tagit examen från en [[Grandes Écoles|grand école]] med inriktning på [[Ingenjörsvetenskap|ingenjörskonst]].<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Diplôme d'Ingénieur|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Diplôme_d'Ingénieur&oldid=1178691680|tidskrift=Wikipedia|år=2023-10-05|hämtdatum=2023-11-12|språk=en}}</ref> Den som använder titeln utan korrekt examen kan bli dömd till böter på €15 000 och ett års fängelse.<ref>{{Webbref|titel=Article 433-17 - Code pénal - Légifrance|url=https://www.legifrance.gouv.fr/codes/article_lc/LEGIARTI000021342951|verk=www.legifrance.gouv.fr|hämtdatum=2023-11-12}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Article L642-12 - Code de l'éducation - Légifrance|url=https://www.legifrance.gouv.fr/codes/article_lc/LEGIARTI000006525290|verk=www.legifrance.gouv.fr|hämtdatum=2023-11-12}}</ref>

För att få titulera sig Europeisk ingenjör (EUR ING) krävs generellt en ingenjörsutbildning på avancerad nivå<ref>Motsvarar svensk civilingenjörsutbildning/masterutbildning</ref> vid ett godkänt universitet och cirka 5 års yrkeserfarenhet.<ref>{{Webbref|titel=What is the EUR ING Certificate {{!}} ENGINEERS EUROPE|url=https://www.engineerseurope.com/what-eur-ing-certificate|verk=www.engineerseurope.com|hämtdatum=2023-11-12}}</ref> Ingenjör är inte en skyddad yrkestitel i Sverige och därför saknar cirka hälften av de som titulerar sig ingenjörer en formell ingenjörsutbildning.<ref>http://www.svd.se/naringsliv/karriar/brist-pa-utbildade-ingenjorer_7900454.svd läst 2013-02-10</ref>


== Teknisk officer i Sverige ==
== Teknisk officer i Sverige ==
Typiska arbetsuppgifter för en [[officer]] i teknisk tjänst är chef över en teknisk enhet eller att utbilda andra officerare i användandet av teknisk materiel.<ref>{{Webbref|url=https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/utbildning/befattningsguiden/officers-befattningar/teknisk-officer/|titel=Teknisk officer i Försvarsmakten|hämtdatum=25/10/2023|utgivare=Försvarsmakten}}</ref> Utbildningen syftar till att kunna leda och utveckla den tekniska tjänsten samt ge nödvändig teknisk förståelse för de tekniska möjligheter och begränsningar som finns på [[taktik]] och [[stridsteknik]].
Tekniska officerare är utbildas på det treåriga officersprogrammet som ges vid [[Försvarshögskolan, Sverige|Försvarshögskolan]] i Stockholm. Utbildningen syftar till att kunna leda och utveckla den tekniska tjänsten samt ge nödvändig teknisk förståelse för de tekniska möjligheter och begränsningar som finns på [[taktik]] och [[stridsteknik]].


Idag innehåller en teknisk officersexamen 180 hp och är lika lång som en högskoleingenjörsexamen. Innan 2005 var utbildningen 120 hp, dvs samma längd som mellaningenjörsexamen. Exempel på teknikområden är sensorteknik, vapenteknik, skyddsteknik, farkostteknik, kommunikationsteknik, [[elektroteknik]] och [[datateknik]]. Försvarsmakten anställer även civilingenjörer som officerare, så kallade [[Försvarsmaktsingenjör|försvarsingenjörer]].
Exempel på arbetsområden är teknisk tjänst, indirekt bekämpning, luftvärn, fältarbete, CBRN, ledningssystem, och informationssystem.<ref>{{Webbref|titel=Inriktning militärteknik|url=https://www.fhs.se/utbildning/det-har-kan-du-studera/officersprogrammet/programmets-utformning/inriktning-militarteknik.html|verk=www.fhs.se|hämtdatum=2023-11-12|språk=sv}}</ref> Försvarsmakten anställer även civilingenjörer som officerare, så kallade [[Försvarsmaktsingenjör|försvarsingenjörer]].


== Facklig organisation i Sverige ==
== Facklig organisation i Sverige ==

Versionen från 12 november 2023 kl. 02.07

Leonardo da Vinci på Piazza della Scala i Milano. Staty av Pietro Magni.

Ingenjör är en titel för professionella utövare av ingenjörskonst, som i sitt yrke utvecklar, designar, bygger och testar maskiner, komplexa system, strukturer och material för att uppfylla ställda krav samtidigt som hänsyn ges till säkerhet och kostnad.[1] För att få titulera sig ingenjör krävs i många europeiska länder en femårig universitetsexamen på avancerad nivå, som ofta avslutas med ett större projekt eller avhandling.[2] I Sverige motsvaras detta av en civilingenjörsexamen. Ingenjörers arbete utgör länken mellan vetenskapliga upptäckter och deras tillämpning på behov i samhället.

Olika sorters ingenjör

Det finns många olika fält där ingenjörer kan jobba, och det krävs ofta specialiserad kunskap för att utveckla teknik och produkter inom något område. Normalt är ingenjörer djupt skolade inom ett område, men de flesta har även grundläggande kunskap om närliggande fält. Till exempel innehåller de flesta ingenjörsutbildningar någon form av programmering och fysik utöver det som krävs för att lösa de specifika uppgifter som en ingenjör brukar stöta på inom sitt fackområde.

Ingenjörer kan anställas på heltid av företag och myndigheter som arbetar med någon slags teknikutveckling, eller på ett konsultbolag som säljer sina tjänster till andra företag.

Mars Exploration Rover-2

Ingenjörer som utvecklar tekniska lösningar arbetar ofta i tvärvetenskapliga arbetslag. För att designa en robot kan det ofta krävas minst tre olika sorters ingenjörer. En maskiningenjör designar de mekaniska delarna och konstruktionen. En elektroingenjör utformar det elektriska systemet, dvs. sensorer, elektronik, och kontrollkretsen. Slutligen skulle en dataingenjör utveckla mjukvaran som får roboten att uppträda korrekt. Ingenjörer som vill göra karriär blir ofta projektledare och går senare vidare som chefer för avdelningar, divisioner och så småningom som verkställande direktörer.

Etymologi och historik

Ritbord, som senare ersattes av CAD-program

Ordet ingenjör har sitt ursprung i det latinska ordet ingeniare ("snärja, utforma") och ytterst från ingenium ("klokhet").[3][4] Den allra första civila ingenjörsutbildningen startades i Tyskland år 1702 med inriktning mot gruvbrytning och metallhantering. Därefter etablerades ingenjörsutbildningar i Frankrike. École polytechnique (1794) kallades från början för "École centrale des travaux publics" (Centrala skolan för offentliga arbeten).

I Sverige startade den första ingenjörsutbildningen 1822 vid Bergsskolan i Falun. Bergsskolan utbildade ingenjörer inom bergsvetenskap och gruvdrift.[5] Några år senare påbörjade Teknologiska institutet sin verksamhet i Stockholm 1827.[6] 1851 började Högre artilleriläroverket på Marieberg i Stockholm utbilda officerare i väg- och vattenbyggnad.[7] Undervisningen togs över av Teknologiska institutet år 1871. Civilingenjör användes ursprungligen för att skilja på civila och militära studenter vid Högre artilleriläroverket. Bergsskolan i Falun överfördes till Stockholm 1876 och kom då att utgöra grundstommen i Kungliga Tekniska högskolan.[5]

Länge var ingenjörsyrket endast tillgängligt för män. I Sverige examinerades de två första kvinnliga byggnadsingenjörer, Elin Jacobsson och Anna Sandstedt den sista april 1907. De hade båda börjat vid Tekniska skolans kvinnliga avdelning och sedan fortsatt byggnadsyrkeskursen. De båda fick göra sin obligatoriska praktik före studierna "iklädda arbetskläder och murade i djupet av en källarvåning vid Malmskillnadsgatan. På grund av deras kön skedde detta i hemlighet."[8]

Yrkestitel

Ingenjörsutbildningar

Civilingenjör | Högskoleingenjör
Försvarsingenjör | Brandingenjör | Sjöingenjör
Bergsingenjör | Gymnasieingenjör

Program

Teknolog | Teknisk högskola | Sveriges Ingenjörer

I många europeiska länder är ingenjörstiteln högt ansedd och lagligt skyddad. I Frankrike får titeln ingénieur diplomé endast användas av de som tagit examen från en grand école med inriktning på ingenjörskonst.[9] Den som använder titeln utan korrekt examen kan bli dömd till böter på €15 000 och ett års fängelse.[10][11]

För att få titulera sig Europeisk ingenjör (EUR ING) krävs generellt en ingenjörsutbildning på avancerad nivå[12] vid ett godkänt universitet och cirka 5 års yrkeserfarenhet.[13] Ingenjör är inte en skyddad yrkestitel i Sverige och därför saknar cirka hälften av de som titulerar sig ingenjörer en formell ingenjörsutbildning.[14]

Teknisk officer i Sverige

Tekniska officerare är utbildas på det treåriga officersprogrammet som ges vid Försvarshögskolan i Stockholm. Utbildningen syftar till att kunna leda och utveckla den tekniska tjänsten samt ge nödvändig teknisk förståelse för de tekniska möjligheter och begränsningar som finns på taktik och stridsteknik.

Exempel på arbetsområden är teknisk tjänst, indirekt bekämpning, luftvärn, fältarbete, CBRN, ledningssystem, och informationssystem.[15] Försvarsmakten anställer även civilingenjörer som officerare, så kallade försvarsingenjörer.

Facklig organisation i Sverige

Tidigare organiserades ingenjörer i Sverige främst i Ingenjörsförbundet och Civilingenjörsförbundet, beroende på utbildning. Från och med 1 januari 2007 har dessa fackförbund gått samman under namnet Sveriges ingenjörer.[16] Fackförbundet Unionen organiserar också ingenjörer. Vissa ingenjörer med specialutbildning kan även organiseras i andra förbund.

Andra organisationer i Sverige

Ingenjörer och naturvetare utan gränser, INUG, är en organisation som samlar ingenjörer och naturvetare med intresse i biståndsprojekt.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Frequently Asked Questions About Engineering | National Society of Professional Engineers”. www.nspe.org. https://www.nspe.org/resources/press-room/resources/frequently-asked-questions-about-engineering. Läst 11 november 2023. 
  2. ^ ”What is the EUR ING Certificate | ENGINEERS EUROPE”. www.engineerseurope.com. https://www.engineerseurope.com/what-eur-ing-certificate. Läst 11 november 2023. 
  3. ^ Oxford Concise Dictionary, 1995
  4. ^ Oxford Dictionaries, April 2010. Oxford Dictionaries. April 2010. Oxford University Press. 22 Oktober 2011
  5. ^ [a b] ”671-672 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning)”. runeberg.org. 19 november 1919. http://runeberg.org/nfch/0358.html. Läst 11 november 2023. 
  6. ^ ”643-644 (Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria)”. runeberg.org. 19 november 1884. http://runeberg.org/nfag/0328.html. Läst 11 november 2023. 
  7. ^ ”Väg- och vattenbyggnadskåren”. Wikipedia. 2021-06-28. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Väg-_och_vattenbyggnadskåren&oldid=49394294. Läst 11 november 2023. 
  8. ^ ”Två banbryterskor”. Idun (19): sid. 232. 1907. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1907/pdf/1907_19.pdf. 
  9. ^ ”Diplôme d'Ingénieur” (på engelska). Wikipedia. 2023-10-05. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Diplôme_d'Ingénieur&oldid=1178691680. Läst 12 november 2023. 
  10. ^ ”Article 433-17 - Code pénal - Légifrance”. www.legifrance.gouv.fr. https://www.legifrance.gouv.fr/codes/article_lc/LEGIARTI000021342951. Läst 12 november 2023. 
  11. ^ ”Article L642-12 - Code de l'éducation - Légifrance”. www.legifrance.gouv.fr. https://www.legifrance.gouv.fr/codes/article_lc/LEGIARTI000006525290. Läst 12 november 2023. 
  12. ^ Motsvarar svensk civilingenjörsutbildning/masterutbildning
  13. ^ ”What is the EUR ING Certificate | ENGINEERS EUROPE”. www.engineerseurope.com. https://www.engineerseurope.com/what-eur-ing-certificate. Läst 12 november 2023. 
  14. ^ http://www.svd.se/naringsliv/karriar/brist-pa-utbildade-ingenjorer_7900454.svd läst 2013-02-10
  15. ^ ”Inriktning militärteknik”. www.fhs.se. https://www.fhs.se/utbildning/det-har-kan-du-studera/officersprogrammet/programmets-utformning/inriktning-militarteknik.html. Läst 12 november 2023. 
  16. ^ Kjellberg, Anders Ett nytt fackligt landskap bland tjänstemännen : Unionen och Sveriges Ingenjörer

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ingenjör&oldid=54115871”