Vladimir Solovjov
Vladimir Sergejevitj Solovjov (ryska: Владимир Сергеевич Соловьёв), född 28 januari (gamla stilen: 16 januari) 1853 i Moskva, död 13 augusti (gamla stilen: 31 juli) 1900, var en rysk filosof och poet. Han var son till historikern Sergej Solovjov och bror till författaren Vsevolod Solovjov. Solovjov blev efter att ha framlagt avhandlingen Krizis zapadnoj filosofii (Krisen i den västerländska filosofin) docent vid Moskvauniversitetet 1874 och höll 1880 föreläsningar i filosofi vid Sankt Petersburgs universitet, men tvingades upphöra med detta, sedan han i ett offentligt tal uppfordrat Alexander III att benåda sin fars mördare, och levde därefter som enstöring.
| Vladimir Solovjov | |
 | |
| Född | 16 januari 1853 (g.s.)[1][2][3] Moskva[4] |
|---|---|
| Död | 31 juli 1900 (g.s.)[5][6][3] (47 år) Uzkoye[7][8], Ryssland |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | historiska och filologiska fakulteten vid Moskvas universitet  |
| Sysselsättning | Filosof[9][10], litteraturkritiker[9], författare[11], universitetslärare, poet[9], publicist[9], teolog[12] |
| Arbetsgivare | Moskvas kejserliga universitet Sankt Petersburgs universitet |
| Föräldrar | Sergej Solovjov[4] |
| Släktingar | Vsevolod Solovjov (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Solovjov intar en framstående plats i det ryska tänkandets historia. Han fördjupade sig i tidens viktigaste frågor av religiös och sedlig art; han började som materialist, men slutade som ren idealist med en starkt mystisk anstrykning. Han stod slavofilerna tämligen nära i sin tro på Rysslands världshistoriska mission som ett "tredje Rom", men delade ej deras trångsynta nationalism och deras tro på den ryska bondekommunens förträfflighet.
Solovjov hade en mycket försonlig hållning och ivrade för en förening av alla kristna kyrkor med ömsesidiga eftergifter, men var en avgjord motståndare till tolstojanismen, särskilt dess sats om "icke-motstånd mot det onda". Han väckte stort uppseende med sina föreläsningar om det "gudamänskliga" (Bogutjelovětjestvo) 1877–1881 och om Fjodor Dostojevskij 1881–1883.
Solovjovs viktigaste skrifter är Duchovnyja osnovy zjizni (1882–1884, Livets andliga grunder), Istorija i budustjnost teokratii (1885–1887), Natsionalnyj vopros v Rossii (1883–1891, Rysslands nationella fråga), Kitaj i Jevropa (1890, Kina och Europa), en utförlig studie över Muhammeds liv och lära (1896) samt Nravstvennaja filosofija (1897, Sedlig filosofi). Hans samtidsbetraktelser Tri razgovory (1900; "Tre samtal" 1911) avslutas med en bisarr profetia om antikrists tillkommelse. Dessutom författade han högstämda reflexionsdikter. Hans samlade skrifter utgavs i nio delar 1901–1907.
Svenska översättningar
redigera- Tre samtal (Tri razgovora) (översättning E. Weer) (Bonnier, 1911). Ny upplaga med språklig revidering av Stefan Borg: Artos, 1993
- Det onda: tre samtal (Tri razgovora) (anonym översättning) (Lundholm, 1918)
- Berättelsen om Antikrist (med tillägg av Fjodor Dostojevskijs legend om storinkvisitorn) (Ur Tri razgovora) (anonym översättning) (Nova, 1993)
Källor
redigera- Solovjev, 3. Vladimir Sergjejevitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Noter
redigera- ^ Irina Rodnjanskaja, Соловьёв, Kratkaja literaturnaja entsiklopedija upplaga 7, läs online, ”16(28). I. 1853”.[källa från Wikidata]
- ^ Konstantin Arsenjev & Ernest Radlov, Соловьев, Владимир Сергеевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 30a och Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym IIa 1907, ”Род. 16 января 1853 г.”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Irina Rodnjanskaja, Соловьёв, Kratkaja literaturnaja entsiklopedija upplaga 7, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Irina Rodnjanskaja, Соловьёв, Kratkaja literaturnaja entsiklopedija upplaga 7, läs online, ”31.VII (13.VIII). 1900”.[källa från Wikidata]
- ^ Konstantin Arsenjev & Ernest Radlov, Соловьев, Владимир Сергеевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 30a och Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym IIa 1907, ”Он скончался 31-го июля 1900 г., в подмосковном имении (с. Узкое) кн. П. Н. Трубецкого, с братом которого, Сергеем Николаевичем (профессором философии в Московском университете), он был связан тесной дружбой.”.[källa från Wikidata]
- ^ Irina Rodnjanskaja, Соловьёв, Kratkaja literaturnaja entsiklopedija upplaga 7, läs online, ”с. Узкое под Москвой”.[källa från Wikidata]
- ^ Konstantin Arsenjev & Ernest Radlov, Соловьев, Владимир Сергеевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 30a och Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym IIa 1907.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 127578, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19992017288, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
Litteratur
redigera- Konstantin Motjulskij: Vladimir Solovjov: liv och lära (i översättning av Gabriella Oxenstierna och med dikterna översatta av Annika Bäckström) (Artos, 1997)
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Vladimir Solovjov.- Vladimir Solovjov, profeet van de etherische Christus