Västindien

Västindien eller Karibien^[1] avser vanligen den kedja av öar som ligger öster om det centralamerikanska fastlandet och som utgör en skiljelinje mellan Atlanten och Karibiska havet^[2]. Den delas in i Antillerna (Små Antillerna och Stora Antillerna), Bahamas samt Turks- och Caicosöarna.

Ordet "Karibien" hänför sig till en etnisk grupp som heter carib och deras språk.^[3] Idag kallas de också kalinago och t.ex. i Dominica bor det 3000 kalinago-personer.^[4]

Historia

Det fanns många inhemska kulturer på dessa öar, och det finns spår från några av dem från mitten av 6:e årtusendet f.Kr.

I slutet av sextonhundratalet började franska, engelska och nederländska köpmän och privatpersoner sin verksamhet i Karibiska havet och attackerade spansk och portugisisk sjöfart och deras kustområden. De tog ofta sin tillflykt och byggde om sina fartyg i de områden som spanjorerna inte kunde erövra, inklusive öarna i Mindre Antillerna, Sydamerikas norra kust inklusive Orinocos mynning, och Centralamerikas Atlantkust. På Mindre Antillerna lyckades de etablera sig efter koloniseringen av St Kitts 1624 och Barbados 1626, och när sockerrevolutionen tog fart i mitten av sjuttonhundratalet, tog de in tusentals afrikaner för att arbeta på fälten och i kvarnar som slavarbetare. Införandet av dessa afrikaner medförde en demografisk revolution genom att de ersatta eller anslöt sig till antingen de inhemska kariberna eller de europeiska nybyggarna som var där som indenturerade tjänare.

År 1492 blev Christopher Columbus den första européen som registrerade sin ankomst till öarna, när han enligt historiker tros ha stigit iland på Bahamas. Efter Christopher Columbus första resa till Amerika började européerna använda termen Västindien för att skilja denna region från både den ursprungliga "Indien" (dvs. Indien) och Östindien i Syd- och Sydostasien. [5] [6] [7]

Sjöröveri

Under 1600- och 1700-talen bedrev kolonialmakterna (främst Storbritannien och Spanien) mycket handel i Västindien, som också var en viktig del av triangelhandeln. Kontrollen på haven och handelslederna var ännu inte lika hård som kring Europa, varför det under den tiden förekom mycket sjöröveri däŕ. Västindien har till och med blivit känt för allt sjöröveri och de båda förknippas ofta med varandra. Många sjörövare har blivit kända (och ökända) för eftervärlden av olika anledningar.

Några av dem är:

Geografi och länder

Västindien

Självständiga stater

Land	Yta (km²)	Befolkning	Huvudstad	Officiella språk
Antigua och Barbuda	443	93 581	St. John's	engelska
Bahamas	10 010	327 316	Nassau	engelska
Barbados	430	291 495	Bridgetown	engelska
Dominica	751	73 757	Roseau	engelska
Dominikanska republiken	48 320	10 606 865	Santo Domingo	spanska
Grenada	344	111 219	St. George's	engelska
Haiti	27 560	10 485 800	Port-au-Prince	franska, haitisk kreol
Jamaica	10 831	2 970 340	Kingston	engelska
Kuba	109 820	11 179 995	Havanna	spanska
Saint Kitts och Nevis	261	52 329	Basseterre	engelska
Saint Lucia	606	164 464	Castries	engelska
Saint Vincent och Grenadinerna	389	102 350	Kingstown	engelska
Trinidad och Tobago	5 128	1 220 479	Port of Spain	engelska

Siffror från World Atlas.^[5]

Särskilda områden

Område	Tillhör
Amerikanska Jungfruöarna	USA
Anguilla	Storbritannien
Aruba	Nederländerna
Bonaire	Nederländerna
Brittiska Jungfruöarna	Storbritannien
Caymanöarna	Storbritannien
Curaçao	Nederländerna
Guadeloupe	Frankrike
Martinique	Frankrike
Montserrat	Storbritannien
Puerto Rico	USA
Saba	Nederländerna
Saint-Barthélemy	Frankrike
Saint-Martin	Frankrike
Sint Eustatius	Nederländerna
Sint Maarten	Nederländerna
Turks- och Caicosöarna	Storbritannien

Turism

Nu för tiden är turismen en av de största näringarna i hela Västindien och den främsta orsaken till att européer besöker området. Hos många av de mindre öländerna härleds över 20% av BNP:n till turismen. Hos till exempel Antigua och Barbuda, Anguilla och Saint Lucia härleds över 50% av BNP:n till turism.

Demografi

En stor del av dagens befolkning är ättlingar till de afrikanska slavar som togs till övärlden som arbetare åt de europeiska kolonisationsmakterna. Det finns föga spår efter ursprungsbefolkningen, då de var de första som fick sätta livet till under spanjorernas första kolonisationstid. En annan tämligen betydande del av befolkningen utgörs även av kolonisatörernas ättlingar.

Kulturen i Karibien bygger på gemensamma erfarenheter från slaveri och plantager. Områdets kultur är därför relativt enhetlig mellan olika länderna och man kan prata om gemensam karibisk kultur.^[6].

Karibiska gemenskapen (CARICOM) är transnationell organisation som har 15 medlemsstater och fem associerade medlemmar.^[7] Dess syfte är att fördjupa samarbete mellan sina medlemmar och jobba för att bli av med fattigdomen i området.^[8]

Se även

Ostindien
Saint-Barthélemy, f d svensk koloni i Västindien
Karibisk spanska

Referenser

^ ”Karibien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/karibien. Läst 22 maj 2018.
^ ”Västindien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/västindien. Läst 22 maj 2018.
^ ”Carib” (på engelska). Merriam-Webster. 2020. https://www.merriam-webster.com/dictionary/Caribs. Läst 9 februari 2020.
^ Handy, Gemma (15 juli 2018). ”Dominica's Kalinago fight to preserve their identity” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-44723391. Läst 9 februari 2020.
^ ”What Countries Are In The West Indies?” (på engelska). World Atlas. 2016. https://www.worldatlas.com/webimage/countrys/namerica/caribb/special/westind.htm. Läst 9 februari 2020.
^ Gowricharn, Ruben (2006) (på engelska). Caribbean Transnationalism: Migration, Pluralization, and Social Cohesion. sid. 1. https://books.google.fi/books?hl=en&lr=&id=NR1upOe8KKMC&oi=fnd&pg=PA1&dq=Caribbean Transnationalism: Migration, Pluralization, and Social Cohesion&ots=itFWCj4B7U&sig=nXdk9Lf8sVk5WCTHq0bibgWSvSE&redir_esc=y#v=onepage&q=transatlantic &f=false. Läst 7 februari 2020
^ ”Members” (på engelska). Caribbean Community. 2020. https://caricom.org/about-caricom/how-we-work/. Läst 7 februari 2020.
^ ”Vision, Mission and Core Values” (på engelska). Caribbean Community. 2020. Arkiverad från originalet den 31 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200131051549/https://caricom.org/about-caricom/who-we-are/vision-mission-and-core-values. Läst 7 februari 2020.

[1] ”Karibien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/karibien. Läst 22 maj 2018.

[2] ”Västindien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/västindien. Läst 22 maj 2018.

[3] ”Carib” (på engelska). Merriam-Webster. 2020. https://www.merriam-webster.com/dictionary/Caribs. Läst 9 februari 2020.

[4] Handy, Gemma (15 juli 2018). ”Dominica's Kalinago fight to preserve their identity” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-44723391. Läst 9 februari 2020.

[5] ”What Countries Are In The West Indies?” (på engelska). World Atlas. 2016. https://www.worldatlas.com/webimage/countrys/namerica/caribb/special/westind.htm. Läst 9 februari 2020.

[6] Gowricharn, Ruben (2006) (på engelska). Caribbean Transnationalism: Migration, Pluralization, and Social Cohesion. sid. 1. https://books.google.fi/books?hl=en&lr=&id=NR1upOe8KKMC&oi=fnd&pg=PA1&dq=Caribbean Transnationalism: Migration, Pluralization, and Social Cohesion&ots=itFWCj4B7U&sig=nXdk9Lf8sVk5WCTHq0bibgWSvSE&redir_esc=y#v=onepage&q=transatlantic &f=false. Läst 7 februari 2020

[7] ”Members” (på engelska). Caribbean Community. 2020. https://caricom.org/about-caricom/how-we-work/. Läst 7 februari 2020.

[8] ”Vision, Mission and Core Values” (på engelska). Caribbean Community. 2020. Arkiverad från originalet den 31 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200131051549/https://caricom.org/about-caricom/who-we-are/vision-mission-and-core-values. Läst 7 februari 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]