Thomas Henry Huxley, T. H. Huxley, född 4 maj 1825 i Ealing, västra London, död 29 juni 1895 i Eastbourne, East Sussex, var en brittisk biolog. Han var farfar till Julian Huxley, Aldous Huxley och Andrew Fielding Huxley.
.jpg)
Huxley studerade först till läkare och deltog som sådan i Rattlesnakes världsomsegling 1846–1850. Han var 1854–1885 lärare i naturalhistoria och paleontologi vid Royal colleges of mines, blev 1854 professor i fysiologi vid Royal Institute, var 1874–1877 lordrektor vid Aberdeens universitet samt från 1892 medlem av Privy council.[17]
Huxley kallade sig själv "Darwin's Bulldog" eftersom han försvarade evolutionsteorin och naturligt urval offentligt mot kritik från kyrkan. Han skrev Man's Place in Nature (1863), i vilken han myntade ordet agnosticism, ett begrepp som senare fick en något annan innebörd än den Huxley införde.
Han var även verksam som paleontolog och upptäckte och beskrev sju dinosauriearter och andra urtidsdjur under sin livstid. Han var ordförande i Royal Society 1883–1885 och tilldelades Royal Medal 1852, Wollastonmedaljen 1876, Clarkemedaljen 1880, Copleymedaljen 1888 och Darwinmedaljen 1894. Huxley var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1874.
- On the anatomy and affinities of the family of Medusæ (1849)
- The oceanic Hydrozoa (1859)
- Evidence as to Man's place in Nature (1863)
- A manual of the anatomy of vertebrated animals (1871, svensk översättning 1874)
- Lessons in elementary physiology (1866, svensk översättning Menniskokroppens byggnad och förrättningar 1871; 5:e upplagan 1923)
Huxleys arbeten finns samlade i Collected Essays (9 band, 1893-94) och Scientific memoirs (5 band, 1898-1903).
Av Huxley upptäckta utdöda djurarter
redigera- Acanthopholis (1867)
- Ankistrodon (1865)
- Cetiosaurus giganteus (tillsammans med Richard Owen 1870)
- Chasmatosaurus indicus (1865)
- Dasygnathus (1877, beskrevs om av MacLeay 1819)
- Euskelosaurus browni (1866)
- Hypsilophodon foxii (1869)
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c d] Nordisk familjebok, 1876, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w67h1ktb, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 4603, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гексли Томас Генри”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 8 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 14320.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Past Presidents, Geological Society of London, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p23958.htm#i239573, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Why there was no ‘Darwin’s bulldog’ (på engelska), 1 juli 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.geolsoc.org.uk , läst: 21 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, docs.google.com .[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 526.
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 526-27.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Thomas Henry Huxley.- Huxley, Thomas Henry i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- Thomas Henry Huxleys grav på Find a Grave